Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR: Aktuell information

Redovisning i euro

FAR tillstyrker utredningens förslag att från och med den 1 januari 2000 öppna möjligheten för företag som så önskar att upprätta sin löpande bokföring och finansiella redovisning i euro.

Utredningen föreslår att koncernredovisning skall avges i samma valuta som i koncernbolagens årsredovisningar.

FAR framhöll i tidigare remissvar att det borde finnas möjlighet för koncerner att under en övergångstid redovisa i euro, även om individuella företag ligger kvar i svenska kronor. Särskild tyngd har detta önskemål när det gäller koncernföretag som till följd av sin företagsform inte får redovisa i euro eller som har en ägarminoritet som har behov av redovisning i kronor. FAR föreslår att i vart fall koncerner i denna situation ges möjlighet att upprätta sin koncernredovisning i euro enligt Redovisningsrådets utkast till rekommendation ”Redovisning av effekter av ändrade valutakurser”.

FAR anser vidare att företag med merparten av sina flöden i annan konvertibel valuta än kronor eller euro borde få använda den valutan i sin redovisning. Detta framhölls i FARs remissvar på tidigare delbetänkande (SOU 1997:181) vad gällde petroleum- och rederibranschen samt flygnäringen och pappers- och massaindustrin, som alla i hög grad har flöden denominerade i US-dollar.

Kravet på jämförbarhet i redovisningen mellan svenska bolag kan tyckas tala emot förslaget att kunna välja redovisningsvaluta i t.ex. euro eller US-dollar. Lika viktigt som att kunna jämföra svenska företags årsredovisningar är dock att kunna göra branschvisa jämförelser av företags årsredovisningar på internationell nivå. Detta framgår även av ovanstående exempel på branscher som är mycket beroende av US-dollarn.

FAR delar utredningens slutsats att byte av redovisningsvaluta bör regleras för att motverka upprepade valutaändringar i syfte att vinna fördelar vid t.ex. beskattningen.

FAR föreslår att även handelsbolag enligt definitionen i ÅRL 1 kap. 1 § skall omfattas av förslaget att kunna redovisa i euro.

FAR noterar på sid 167 att på grund av tidsbrist, inget förslag har lämnats avseende omräkningsregler avseende enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska personer som bolagsmän och stiftelser. Det är önskvärt att möjligheterna undersöks och förslag lämnas i detta avseende, så att alla redovisningsskyldiga med näringsverksamhet kan ha ett och samma regelsystem för möjligheterna att välja annan redovisningsvaluta än svenska kronor.

Beskattningen

FAR anser att det är önskvärt att deklarationer kan upprättas i euro utifrån redovisningen. Utredningen har inte föreslagit det, och det ingick inte heller i dess direktiv. Att alla deklarationer skall avges i kronor kommer enligt FARs mening att innebära att många företag tvingas fortsätta att redovisa i svenska kronor. Det motverkar således förutsättningarna för företag att verka i Sverige.

Speciellt anmärkningsvärd är den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen (1928:370) avseende representation, där det krävs att representationsbelopp skall beräknas utifrån ”den genomsnittliga växelkursen under perioden december andra året före beskattningsåret till november året före beskattningsåret”.

Förslaget att givare och mottagare skall använda samma redovisningsvaluta för att koncernbidrag skall godkännas skattemässigt innebär betydande restriktioner och ekonomiska nackdelar. Särskilt gäller detta koncerner som har stor verksamhet som bör redovisas i euro, men som också har dotterbolag utan behov av redovisning i euro.

Principer för redovisning i euro

FAR tillstyrker att byte av redovisningsvaluta skall få ske endast i samband med nytt räkenskapsår och att redovisningsvalutan skall framgå av bolagsordningen.

Vad avser återgång till redovisning i kronor från euro delar FAR inte utredningens uppfattning att användande av den historiska kursen för aktiekapital skulle leda till en förändrad ställning i förhållande till andra företag som inte räknat om sin balansräkning (sid 183–184). FAR föreslår att aktiekapitalet vid återgång till redovisning i kronor skall redovisas till historisk omräkningskurs och att den omräkningsdifferens som uppstår skall redovisas som en ökning eller minskning av bundna och fria reserver.

Delar av aktiekapitalet i euro eller annan främmande valuta

FAR noterar att möjligheten för finansiella bolag att ha sitt aktiekapital i mer än en valuta kommer att utredas i annat sammanhang. Utredningen har som utgångspunkt att aktierna i ett bolag skall emitteras i en och samma valuta. FAR delar inte denna uppfattning, utan anser att det borde stå svenska företag fritt att indela aktiekapitalet i serier, bestämda i olika valutor. Detta skulle t.ex. underlätta vid emissioner riktade till vissa utvalda internationella kapitalmarknader.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet. FAR menar att risken för missbruk av de generella skattereglerna i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag inte står i proportion till den strängare beskattning och den diskriminering de berörda särreglerna medför.

FAR anser därför, utöver vad utredarna föreslagit,

• att syskon under 18 år kan uteslutas ur den nya definitionen på närståendekrets i trettonde st. p. 14 av anvisningarna till 32 § KL

• att de särskilda reglerna i p. 13 av anvisningarna till 32 § KL om lön till barn kan slopas

• att den schabloniserade avdragsrätten för lokalkostnad i p. 27 av anvisningarna till 23 § KL för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag avskaffas och ersätts med regler om fördelning av verkliga kostnader, och

• att lättnadsreglerna införs redan från 1 januari 1999.

FAR avstyrker på samma grund

• att den nuvarande knytningen mellan det civilrättsliga låneförbudet och skattereglerna ersätts med särskilda bestämmelser riktade mot delägares otillåtna lån från fåmansföretag, och

• att informationskravet i fåmansföretagets självdeklaration rörande mellanhavanden med personer i närståendekretsen utökas.