Regeringen har presenterat en lagrådsremiss som innebär att i första hand aktiemarknadsbolag får förvärva egna aktier. Aktiebolagskommitténs sekreterare, Rolf Skog, presenterar översiktligt de bolags- och börsrättsliga delarna av lagförslaget. Margit Knutsson skriver i en följande artikel om egna aktier i redovisningen.
För snart tre år sedan lade aktiebolagskommittén fram betänkandet Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) med en rad förslag till ändringar i aktiebolagslagen avsedda att öka flexibiliteten i aktiebolagens kapitalstruktur (se Balans nr 3/97). Kommittén föreslog bl.a. att svenska aktiebolag, i likhet med aktiebolag i de flesta andra länder, skulle få förvärva egna aktier.
Efter en lång beredningsprocess synes kommitténs förslag i denna del nu vara på väg att förverkligas. I höstens regeringsförklaring deklarerade statsministern att företag skall tillåtas återköpa egna aktier och nyligen presenterade regeringen en lagrådsremiss med de nödvändiga ändringarna i bl.a. 7 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). En proposition är att vänta inom kort.
Vilka bolag skall få förvärva egna aktier?
Aktiebolagskommitténs förslag innebar att såväl privata som publika aktiebolag skulle tillåtas förvärva egna aktier. Regeringen går i sitt lagförslag inte lika långt. Med hänvisning till behovet av att ytterligare diskutera samspelet mellan reglerna om beskattning i fåmansföretag och reglerna om förvärv av egna aktier, är förslaget begränsat till att avse publika aktiebolag.
Men inte heller alla publika bolag omfattas av förslaget. Även i den bolagskategorin finns det bolag som i skattehänseende är att betrakta som fåmansföretag. Förslaget är därför begränsat till att avse vad som lite förenklat kan kallas publika aktiebolag med noterade aktier. Endast de publika aktiebolag vilkas aktier är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad föreslås få förvärva egna aktier. Till de övriga bolagen återkommer regeringen efter det att skattereglerna utretts.
I praktiken innebär förslaget att möjligheten att förvärva egna aktier öppnas för bolag med aktier noterade vid OM Stockholmsbörsen, som är den enda auktoriserade aktiebörsen i landet, liksom för bolag med aktier noterade vid IM Marknadsplats AB eller Aktietorget AB. De båda sistnämnda är för närvarande de enda auktoriserade marknadsplatserna.1 Vidare kommer möjligheten att förvärva egna aktier att stå öppen för svenska aktiebolag med aktier noterade på annan ”reglerad marknad”. Därmed avses i korthet dels marknadsplatser inom EES som uppfyller kraven på reglerad marknad enligt EG:s investeringstjänstedirektiv, dels motsvarande marknader utanför EES. Typiskt sett handlar det här om svenska bolag som har sina aktier noterade uteslutande i t.ex. New York, något som är mycket ovanligt.
Förvärv av egna aktier blir inte tillåtet i bolag vars aktier handlas på marknaden uteslutande med stöd av tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Det gäller t.ex. bolag på Nya Marknaden och bolag på den s.k. Göteborgslistan.
Det skall påpekas att den svenska aktiebolagslagens bestämmelser uteslutande är av betydelse för svenska aktiebolags möjligheter att förvärva egna aktier. Huruvida ett utländskt aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk marknadsplats kan förvärva egna aktier styrs av aktiebolagslagstiftningen i bolagets hemland.
SBI Marknadsplats AB har ansökt om, men ännu inte beviljats, auktorisation som marknadsplats.
Hur skall förvärv av egna aktier gå till?
Ett förvärv av egna aktier kan genomföras på tre principiellt olika sätt, nämligen
genom köp på börs eller annan marknadsplats,
genom ett förvärvserbjudande riktat till aktieägarna, eller
genom en förhandling mellan bolaget och en eller flera ägare.
Regeringen föreslår att de berörda aktiebolagen får använda sig av de båda förstnämnda förvärvsmetoderna, medan den sistnämnda metoden inte tillåts. Bolagen i fråga kommer alltså att kunna förvärva egna aktier genom köp på börs och vissa andra marknadsplatser och genom ett erbjudande till aktieägarna, men inte genom en direkt förhandling med viss eller vissa ägare.
Förvärv av egna aktier på aktiemarknaden tillåts om det sker på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad inom EES. Förvärv får också ske på börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad, utanför EES om Finansinspektionen lämnar tillstånd därtill. Ett sådant tillstånd skall ange på vilken börs eller marknad som förvärvet får ske samt under vilken tid tillståndet får utnyttjas. I lagen sägs också att tillstånd skall lämnas om det för verksamheten vid börsen eller marknaden i fråga finns regler som motsvarar de regler som enligt börs- och clearinglagen (1992:543) gäller för sådan verksamhet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats i Sverige, och börsen eller marknaden i fråga står under tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.
Vilka utländska marknadsplatser som kan komma att accepeteras vid en sådan tillståndsansökan skall alltså avgöras från fall till fall. En viss restriktivitet kan dock anas i motiven till bestämmelsen, där regeringen ifrågasätter om svenska bolag över huvud taget bör tillåtas förvärva egna aktier på utländska marknader, men stannar för kompromissen att ”ett visst utrymme för förvärv och överlåtelse av egna aktier på de stora, väletablerade börserna i, framför allt, Nordamerika, bör dock finnas” (min kurs.).
Med förvärv av egna aktier genom förvärvserbjudande avses förvärv genom ett av bolaget gjort åtagande att av aktieägarna förvärva aktier i bolaget på vissa i erbjudandet angivna villkor. Ett sådant förvärvserbjudande måste enligt förslaget vara riktat till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag.
Vilka medel får användas för förvärv av egna aktier?
Förvärv av egna aktier är ett alternativ till vinstutdelning och bör följaktligen vara underkastat samma restriktioner som en traditionell utdelning såvitt avser borgenärsskyddet. I linje därmed föreslås förvärv av egna aktier få ske endast under förutsättning att det efter förvärvet finns full täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är moderbolag, i koncernen.
På samma sätt som vid vinstutdelning skall också försiktighetsregeln tillämpas. Förvärv av egna aktier får således inte ske med så stort belopp att förvärvet med hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed.
Fattas beslut om förvärv av egna aktier vid ordinarie bolagsstämma så skall utrymmet för förvärv bestämmas med utgångspunkt i nästföregående års balansräkning. Fattas beslutet på extra stämma som inte fastställer balansräkningen, skall styrelsen till förslaget om förvärv av egna aktier foga en kopia av den senaste årsredovisningen, en kopia av revisionsberättelsen, en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets utveckling som inträffat efter det att årsredovisningen lämnades samt ett av revisorerna avgivet yttrande över denna redogörelse.
Hur många aktier får bolaget förvärva?
EG:s andra bolagsdirektiv ställer upp en övre gräns för storleken på innehavet av egna aktier. Till följd därav får ett aktiebolag enligt regeringens förslag inneha högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Hur stor röstandel aktierna i fråga representerar saknar betydelse i sammanhanget, något som bl.a. skall ses i ljuset av att bolaget inte får utöva någon rösträtt för aktierna under innehavstiden (se nedan).
Vilket bolagsorgan skall besluta om förvärv av egna aktier?
Beslut om förvärv av egna aktier skall fattas av bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen. Bemyndigandet i fråga behöver inte registreras.
Kallelse till stämma som skall behandla ett förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.
I praktiken torde det bli mycket ovanligt att stämman själv beslutar om ett förvärv av egna aktier. Normalt torde det i stället bli så att stämman bemyndigar styrelsen att fatta beslutet. Ett sådant bemyndigande skall enligt regeringens förslag innehålla uppgift om:
Det sätt som aktierna får förvärvas på. Här skall alltså framgå om aktierna skall förvärvas på marknaden eller genom ett bud.
Den tid inom vilket bemyndigandet får utnyttjas. Tiden får inte sträcka sig längre än till omedelbart före nästa ordinarie stämma.
Det högsta antal aktier som får förvärvas. Finns det aktier av olika slag i bolaget, så skall bemyndigandet ange det högsta antal som får förvärvas inom respektive aktieslag.
Det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna. Kravet på att ange ett lägsta pris kan synas omotiverat, men är till följd av EG:s krav nödvändigt att inkludera. Inget hindrar att priset anges som ett procentuellt intervall runt en framtida börskurs.
Den egendom, t.ex. värdepapper, som skall erläggas som betalning för aktierna, om aktierna inte skall betalas kontant.
Övriga villkor för förvärvet. Den närmare innebörden av detta krav är något oklar.
Stämmans beslut skall enligt förslaget vara giltigt om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Därutöver måste givetvis beaktas att stämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt viss eller vissa aktieägare eller till nackdel för bolaget eller andra aktieägare.
Vilka rättigheter kan bolaget utöva för egna aktier?
Har ett aktiebolag förvärvat egna aktier med iakttagande av lagens krav, skall bolaget kunna behålla aktierna under obegränsad tid. I de föreslagna lagbestämmelserna finns inget krav på att bolaget inom viss tid skall avhända sig aktierna. Frågan är då vilka förvaltningsrättigheter och ekonomiska rättigheter som bolaget självt kan utöva för dessa aktier under innehavstiden.
Vad först gäller förvaltningsrättigheterna kan kort konstateras att bolaget inte får utöva någon rösträtt för aktierna under innehavstiden. Det följer av att aktie som tillhör bolaget eller dess dotterföretag inte får företrädas vid bolagsstämma. Bolagets innehav av egna aktier liksom dotterföretags innehav av aktier i sitt moderbolag skall inte heller räknas med när det i aktiebolagslagen eller bolagsordningen för giltigheten av ett visst stämmobeslut eller för utövande av en viss befogenhet krävs samtycke av ägare till viss del av aktierna i bolaget. Det innebär t.ex. att man vid beräkning av om en ägare har uppnått nödvändiga nio tiondelar av aktier och röster för att kunna tvångsinlösa minoritetsaktierna, skall reducera totalantalet aktier i bolaget med de aktier som bolaget självt innehar.
De ekonomiska rättigheter som följer med ett aktieinnehav är rätten till utdelning och likvidationsandel, rätten att teckna nya aktier vid nyemission och rätten till nya aktier vid fondemission.
En vinstutdelning på aktier som bolaget självt innehar skulle i praktiken innebära en rundgång av pengar. I lagförslaget stadgas därför att någon utdelning inte skall ske på egna aktier. Detsamma gäller likvidationsandel.
Vidare stadgas i lagen att aktier som bolaget självt innehar inte ger någon företrädesrätt till nya aktier vid en nyemission. Det innebär att bolaget är förhindrat att i samband med nyemissionen teckna egna aktier och förfoga över teckningsrätter. Teckningsrätterna skall i stället fördelas på övriga aktieägare eller i enlighet med bolagsstämmans beslut.
I lagen har inte upptagits någon särskild regel rörande fondemissionsfallet. Det finns alltså inte något hinder mot att bolaget tilldelas nya aktier i samband med en fondemission, något som kan vara av betydelse om det i bolaget finns aktier av olika slag och proportionen mellan aktieslagen inte skall tillåtas förändras av fondemissionen.
Vad kan bolaget göra med aktierna?
För ett bolag som inte vill behålla de egna aktierna finns i huvudsak två alternativ. Det ena är en nedsättning av aktiekapitalet och indragning av de innehavda aktierna. Ett beslut därom fattas enligt de vanliga reglerna om nedsättning av aktiekapitalet i 6 kap. aktiebolagslagen. Nedsättningsbeloppet kan föras till reservfonden eller till en fri fond. I båda fallen får nedsättningen tillsvidare verkställas endast med rättens tillstånd. Vid ett genomförande av Aktiebolagskommitténs förslag till nya nedsättningsregler kommer kravet på rättens tillstånd att försvinna om nedsättningsbeloppet förs till reservfonden, men det steget har regeringen inte tagit i det nu föreliggande, mer begränsade, lagförslaget.
Det andra alternativet till att behålla aktierna är att bolaget överlåter aktierna till någon annan. En sådan överlåtelse kan liknas vid en nyemission. Skillnaden är närmast den att de aktier som skall ”emitteras” redan existerar.
Likheten med nyemissionssituationen gör att aktieägarna anses ha företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga och att reglerna om beslut rörande sådan överlåtelse i stor utsträckning bör följa reglerna om nyemission. Följaktligen föreslås i lagförslaget att beslut om överlåtelse skall fattas av bolagsstämman eller, med stöd av stämmans bemyndigande, av styrelsen. Skall aktierna överlåtas på annat sätt än genom en försäljning på aktiemarknaden, så kan beslutet också fattas av styrelsen under förutsättning av stämmans godkännande i efterhand.
Skall aktierna överlåtas till aktieägarna med företrädesrätt, så kan stämmans beslut fattas med enkel majoritet. Skall aktierna däremot säljas på aktiemarknaden eller användas exempelvis som betalning vid ett företagsförvärv så är det att jämställa med en emission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, vilket medför att det för giltigt beslut krävs kvalificerad stämmomajoritet.
I lagtexten anges vidare vilka övriga bestämmelser i 4 kap. Aktiebolagslagen om nyemission som skall tillämpas i sammanhanget. Vidare föreskrivs att reglerna i Leo-lagen (1987:464) skall iakttas.
Prospekt?
En särskild fråga är vilka prospektregler som kommer att gälla vid förvärv respektive överlåtelse av egna aktier. Vad först gäller förvärvssituationen står det klart att ett bolag som riktar ett förvärvserbjudande till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag har att iakttaga prospektreglerna i 2 kap. I och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Aktieägarna utgör vad som i den lagen benämns ”en öppen krets”.
Den andra situation där prospektkrav kan uppkomma är vid en överlåtelse från bolagets sida av tidigare förvärvade aktier. Här kan prospektreglerna såväl i lagen om handel med finansiella instrument som i 4 kap. aktiebolagslagen aktualiseras. Riktar bolaget ett försäljningserbjudande till en öppen krets, så skall också i det fallet prospekt upprättas enligt ovan nämnda bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument. Det skulle t.ex. bli fallet om bolaget erbjöd aktieägarna att köpa aktierna. I det fallet uppkommer även prospektskyldighet enligt aktiebolagslagen, om aktieägarna utgör vad som i den lagen benämns ”en vidare krets” – vilket närmast kan översättas till fler än 200 personer.
Riktar bolaget erbjudandet till de anställda anses erbjudandet inte ske till en öppen krets. Något prospektkrav enligt lagen om handel med finansiella instrument uppkommer då inte. Däremot kan också de anställda vara en ”vidare krets” i aktiebolagslagens mening, vilket gör att prospektkrav kan föreligga enligt den lagen.
Överlåts aktierna till en eller ett fåtal personer i samband med ett företagsförvärv blir inga prospektregler tillämpliga.
Förvärvas eller överlåts aktier på marknaden, så aktualiseras över huvud taget inte prospektfrågan. Köpare och säljare är då normalt anonyma för varandra och priset sätts av marknaden.
Vad händer vid förvärv i strid med reglerna?
Förvärvar ett aktiebolag egna aktier i strid med aktiebolagslagens regler, så skall aktierna som regel avyttras senast ett halvt år efter förvärvet. Bestämmelsen blir tillämplig exempelvis för det fallet att ett publikt aktiebolag förvärvat mer än tio procent av den egna aktiestocken. Överskjutande del skall då avyttras inom den föreskrivna tiden. Om så inte sker, skall aktierna förklaras ogiltiga och aktiekapitalet sättas ned med aktiernas nominella belopp. Nedsättningen kräver inte något tillstånd för att verkställas. Bestämmelsen torde inte hindra att bolaget i stället för att avyttra de överskjutande aktierna direkt drar in dessa genom att sätta ned aktiekapitalet med motsvarande belopp.
Vissa undantagna förvärv
Förbudet mot förvärv av egna aktier är redan i dag förenat med tre undantag. För det första är det tillåtet för ett aktiebolag att förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar. För det andra kan domstol i vissa fall ålägga ett aktiebolag att lösa in aktier av en förfördelad aktieägare. För det tredje, slutligen, kan ett aktiebolag på auktion ropa in egna aktier som utmätts för bolagets fordran. Regeringen föreslår att dessa undantag behålls och fogar ett fjärde undantag till listan, nämligen förvärv av egna aktier utan vederlag, t.ex. genom gåva.
Har ett aktiebolag, som enligt vad som ovan sagts får förvärva egna aktier, förvärvat aktier med stöd av någon av dessa undantagsregler och ryms aktierna inte inom tioprocentsgränsen, så skall aktierna avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast tre år efter förvärvet.
Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolag
Ett dotterföretag får enligt gällande rätt inte förvärva aktier i sitt moderbolag. Regeringen föreslår på denna punkt inte några ändringar. Förvärvar ett dotterföretag i strid med lagens föreskrift aktier i sitt moderbolag, så är förvärvet ogiltigt.
Handel med egna aktier på aktiemarknaden
Ett viktigt skäl till den tvekan som på vissa håll funnits inför tanken på lättnader i förbudet mot förvärv av egna aktier är att det skulle kunna öppna väg för bolagen att manipulera den egna aktiekursen. Det är en risk som kräver särskilda regler för handel med egna aktier på aktiemarknaden. Den närmare utformningen av dessa regler lämpar sig emellertid knappast för lagstiftning. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionen ”får” meddela närmare föreskrifter angående de regler som börs och auktoriserad marknadsplats skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier. Genom det valda uttryckssättet har regeringen på detta område avsiktligt lämnat dörren öppen för ett samspel mellan Finansinspektionen och de självreglerande organen på aktiemarknaden, i första hand Näringslivets Börskommitté (NBK). Hur detta samspel kommer att gestalta sig och vad det materiella innehållet i reglerna slutligen blir är i dag för tidigt att uttala sig om.
Insiderregler
En särskild aspekt på frågan om förvärv och överlåtelse av egna aktier är insiderregleringen. Det kan därvid för det första slås fast att insiderlagen (1990:1342) är tillämplig på aktiebolags förvärv av egna aktier. I 4 § insiderlagen finns ett förbud mot insiderhandel. Personer som har tillgång till information som är ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapper får inte köpa eller sälja sådana fondpapper på värdepappersmarknaden innan informationen har blivit känd eller har upphört att ha betydelse för kurssättningen. Förbudet gäller oavsett om köpet sker för egen eller annans – exempelvis ett bolags – räkning. På samma sätt som exempelvis en ledande befattningshavare i bolaget periodvis kan vara förhindrad att för egen del köpa eller sälja aktier i bolaget på grund av att han besitter exklusiv och kurspåverkande information, kan bolaget självt periodvis vara förhindrat att handla i den egna aktien. Så torde bl.a. vara fallet under tiden närmast före offentliggörandet av hel- och delårsrapporter från bolaget, men också i en rad andra situationer kan bolaget på grund av informationsassymetrier vara förhindrat att köpa eller sälja egna aktier.
En annan aspekt av insiderreglerna är att själva beslutet att förvärva eller överlåta egna aktier kan utlösa ett sådant handelsförbud som uppställs i 4 §. Det kan gälla styrelsens beslut att föreslå bolagsstämman att bolaget skall förvärva eller överlåta egna aktier, det kan gälla stämmans beslut i frågan och det kan, i förekommande fall, gälla styrelsens beslut att utnyttja ett bemyndigande att fatta ett sådant beslut, allt under förutsättning att beslutet inte är offentliggjort och är ägnat att väsentligt påverka kursen på aktierna. I samtliga fall bryts handelsförbudet genom att beslutet offentliggörs. Det nu sagda kräver ingen lagändring.
I 9 § insiderlagen finns bestämmelser om anmälningplikt. Den som har vad som i lagen benämns insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändringar i innehavet till Finansinspektionen (det s.k. insiderregistret). Regeringen föreslår att sådan anmälan också skall göras av aktiemarknadsbolag som innehar egna aktier.
Sist men inte minst föreslår regeringen en utvidgning av tillämpningsområdet för det s.k. korttidshandelsförbudet i 7 a § insiderlagen. Regeln innebär att den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag och förvärvar aktier i bolaget, får överlåta aktier av samma slag upp till motsvarande antal tidigast tre månader efter förvärvet. Regeringen föreslår att motsvarande skall gälla vid förvärv och överlåtelse av egna aktier. Har ett aktiemarknadsbolag förvärvat egna aktier, skall bolaget följaktligen inte tillåtas avyttra någon egen aktie förrän tre månader efter det senaste förvärvet. Därmed skapas ett kraftfullt hinder mot kortsiktig spekulation i egna aktier.
Ikraftträdandetidpunkten
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna om förvärv och överlåtelse av egna aktier skall träda i kraft den 1 mars 2000. Det innebär att bolagsstämman tidigast vid denna tidpunkt kan besluta om förvärv av egna aktier eller bemyndiga styrelsen att fatta ett sådant beslut. Det torde däremot inte finnas något hinder emot att kalla till stämman i fråga före ikraftträdandetidpunkten.
Ekon. lic. Rolf Skog är sekreterare i den statliga Aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 10/99.