Euron och de svenska företagens redovisning: Euroinformation i svenska årsredovisningar

I förra numret av Balans diskuterades informationen om åtgärder i samband med millennieskiftet i svenska årsredovisningar. Här beskriver och diskuterar Anna Hesselman och Ewa Fallenius den information som företag lämnat i 1998 års årsredovisningar om effekter och åtgärder på grund av införandet av EMU och euron.

Den nya ekonomiska och monetära unionen, EMU, och införandet av en ny europeisk valuta, euron, kommer att få stora konsekvenser för företag, vare sig de befinner sig i eller utanför eurozonen. Effekterna kommer att bli både praktiska och strategiska. Bildandet av ett nytt stort valutaområde utan växelkursrisker innebär nya affärsmöjligheter för företag genom förändrade konkurrensvillkor, nya marknadsstrukturer och leveranskedjor etc., samtidigt som nya handelsmönster etableras i takt med näthandelns framväxt. Pristransparensen kommer att öka tack vare möjlighet till prissättning i samma valuta, vilket leder till prisutjämning då prisdifferenserna i Europa är mycket stora för likartade produkter och tjänster. Detta får för vissa branscher och företag effekter på lönsamheten om inte åtgärder i form av exempelvis kostnadsbesparingar, tack vare pristransparensen, sker. Hur mycket ett företag kommer att påverkas av den nya valutan beror på dess storlek, typ av verksamhet, storlek på utländsk affärsverksamhet och grad av anpassningsarbete till dessa nya förutsättningar. Oavsett detta kommer i stort sett alla företag inom loppet av 2–3 år att påverkas.

EMU och euron utgör en av vår tids största förändringar för näringslivet i Europa. För att externa intressenter ska få en uppfattning om hur dessa förändringar beaktas av företagsledningen, krävs en någorlunda detaljerad redogörelse i årsredovisningen över företagsledningens bedömning av effekter på företagets verksamhet och de åtgärder som planeras.

Syftet med denna artikel är att beskriva hur vissa publika företag informerar om effekter och åtgärder med hänsyn till de förändringar som EMU och euron innebär. Vi har därför undersökt 1998 års årsredovisningar för ett tjugotal svenska företag som förekommer på listan över de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. För att strukturera denna genomgång av information och för att kunna bedöma innehållet har vi utgått från den specifika rekommendation om information om eurons effekter som framtagits i USA av SEC (Securities and Exchange Commission), i ”Staff Legal Bulletin No. 6”. I jämförelsesyfte har vi också gått igenom motsvarande information från ett tiotal publika företag i USA.

Svenska regler och rekommendationer

Enligt 6 kap. 1 § ÅRL, andra stycket 1 och 2 skall upplysningar lämnas om viktiga externa faktorer som påverkat bolagets ställning och resultat. Sådana faktorer kan avse t.ex. marknaden, råvaruförsörjningen, räntor och valutakurser.

I Bokföringsnämndens uttalande 96:6, Förvaltningsberättelsens innehåll, förtydligas de krav som följer av 6 kap. 1 § ÅRL.

Sveriges Finansanalytikers Förening har i sin rekommendation om ”Ledningens kommentarer till utvecklingen” (antagen mars 1999) beskrivit vikten av information från företagsledningen om risker och möjligheter för företaget. I denna betonas att det bör vara en skillnad mellan den information som ges i årsredovisningen och den som ges i delårsrapporten. Årsredovisningen är ett omfattande grunddokument där utvecklingen speglas i helårs- och flerårsperspektiv och som därför lämpar sig för beskrivningar av långsiktiga mål och strategier. Delårsrapporten har mer en funktion av avstämningsdokument under räkenskapsåret. Den är av väsentligt mindre omfång, även vad gäller de beskrivande delarna, vilket ställer krav på företaget att avgränsa informationsmängden.

I rekommendationen anges att vid årsredovisningens utformande ska fokus i företagens rapportering ligga på den finansiella och kvantifierbara informationen. En fullständig bild av företagets utveckling och förutsättningar kräver emellertid ytterligare information av mer kvalitativ karaktär. En analys bör behandla trender som påverkar företaget, och förändringar i dessa trender, oaktat om de framgår av den finansiella informationen eller inte. Att förstå företagets möjligheter och risker är av största vikt för bedömningen av dess framtida utveckling. Information från företagets ledning är särskilt intressant av flera uppenbara orsaker. Därtill ger förståelsen av ledningens uppfattning i dessa frågor, samt dess planer för framtiden, en god grund för att bedöma i vilken riktning företaget kommer att ledas.

SEC:s informationskrav om eurons effekter

USA var tidigt ute med en rekommendation angående information om euron och effekter för företaget. Redan i juli 1998 kom en rekommendation från SEC, ”Staff Legal Bulletin No. 6”, som innehåller krav på information i den s.k. MD&A (Management’s Discussion and Analysis of Financial Condition and Results of Operation = motsvarande förvaltningsberättelsen) för företag noterade på amerikanska börser.

Sammanfattningsvis måste företagsledningen i årsredovisning och delårsrapportering upplysa om effekter av övergången till euron på grund av långsiktiga konkurrensförändringar (exempelvis ändrad prissättning p.g.a. ökad transparens), kostnader relaterade till övergången och möjligheten att föra dessa vidare till kunder och kostnader för erforderliga datasystemförändringar samt konsekvenser av att dylika förändringar ej har gjorts i tid. Denna rekommendation skall följas fr.o.m. 26 juli 1998 av samtliga företag som är noterade på amerikanska börser och som berörs.

Kartläggning utifrån SEC:s rekommendation

De utvalda årsredovisningarna har kategoriserats enligt den rekommendation som SEC har givit ut för att dels ge en bild av innehållet i informationen, dels visa på eventuella skillnader mellan svenska och amerikanska företags informationsgivning. Kategoriseringen (A–G) bygger på de upplysningspunkter som SEC anger i sin rekommendation.

A. Resultateffekter.

Utveckling eller osäkerhet i samband med övergången till euro som kan ha stor betydelse för intäkterna, kostnaderna eller inkomster under fortsatt verksamhet.

B. Prissättning i euro.

Ökad konkurrens p.g.a. ökad pristransparens på EU-marknaden (inklusive arbetsmarknaden) vid införandet av en gemensam valuta samt företagets planer på att prissätta egna produkter och tjänster i euro.

C. Projekt.

Ett företag som berörs ska upplysa om 1) hur långt man har kommit i förberedelsearbetet, 2) föreslagna eller vidtagna åtgärder, 3) upprättad handlingsplan, ifall något skulle gå fel.

D. Kostnader.

Företagets förmåga att hantera nödvändig uppgradering av datasystemen inom lämplig tid, samt därmed relaterade kostnader (inklusive kunna hantera två valutor fram till 1 januari 2000).

E. Valutakurseffekter och liknande exponering (inklusive bortfall av priskällor, såsom vissa ränte-index).

Företag som har investerat eller lånat pengar i en valuta som inte är deras egen affärsvaluta ska diskutera riskexponering, om påverkan av möjliga växelkursförändringar skulle vara betydande.

F. Kontinuitet av viktiga kontrakt.

G. Potentiella skattekonsekvenser.

Exempel på information under respektive punkt:

A. Resultateffekt.

Endast ett fåtal företag har nämnt om euron kommer att påverka företagets resultat. Ericsson skriver: ”Med nuvarande tillgänglig information om EMU bedöms de affärsmässiga och ekonomiska effekterna för koncernen av eurons införande bli begränsade.” Volvo skriver klart: ”Den övergripande inverkan på Volvokoncernens vinstmarginaler förväntas vara begränsad eftersom såväl kostnader som intäkter påverkas.”

B. Prissättning i euro.

Volvo skriver utförligt: ”Enligt Volvo kommer EMU att stimulera den europeiska efterfrågan på kommersiella fordon och personbilar. Prisjämförelser kommer att förenklas och kunder kommer att ifrågasätta prisskillnader mellan liknande produkter i olika regioner. Den monetära unionen kommer därmed att öka konkurrensen och på så vis stärka europeisk industri i ett globalt perspektiv genom att framdriva rationaliseringar och kostnadsnedskärningar.”

SCA beskriver sin situation enligt följande: ”Genomförda analyser visar att en av de viktigare effekterna blir den påverkan på prisbilden som prissättning i en valuta kommer att innebära. För SCAs del kommer detta främst att påverka konsumentprodukterna.” De skriver även: ”Analysen visar också att en harmonisering av produktsortimentet kommer att ske, vilket bidrar till att sänka kostnaderna för marknadsföring och produktion.”

C. Projekt.

Här varierar uppgifterna mycket. Inget företag tar upp samtliga tre punkter. De flesta företag tar upp om och när de tänker övergå till euro i sin interna respektive externa redovisning. Några rapporterar också om de projektgrupper de startat. Inget av de svenska företagen beskriver en eventuell handlingsplan, om något skulle gå fel vid själva implementeringen.

SCA skriver kortfattat: ”SCA kommer successivt att gå över till euro som redovisningsvaluta för samtliga dotterbolag inom EMU-området. Tills vidare kommer SCA-aktien att noteras i kronor på Stockholms- och Londonbörserna.” Stora Enso skriver ännu kortare: ”Koncernen redovisar och rapporterar från årsskiftet 1998/99 i euro.” Ericsson berättar utförligt om ett pilotprojekt i Holland, om dess resultatet och framtida planer.

D. Kostnader.

Inget företag redovisar hur mycket en anpassning av datasystemen har kostat. Assi Domän skriver kort: ”Anpassningsarbetet har utöver marknadskontakter även innefattat anpassningar av rutiner och datasystem samt utbildning av personal. Kostnaderna har hittills varit begränsade.” Ericsson: ”Slutsatserna från Ericssons pilotprojekt i Holland är att det krävs insatser framför allt för anpassning av informationssystemen. Dessa insatser medför dock begränsade kostnader, då det gemensamma affärssystemet SAP R/3 är under införande i koncernen världen över. Detta system förväntas kunna hantera övergången till euro utan betydande extra investeringar.”

E. Valutaeffekter.

Nästan samtliga företag tar upp den förändrade valutaexponeringen. Volvo förklarar: ”För Volvos del kommer EMUs förverkligande att medföra lägre kostnader vid valutasäkring och transaktioner. De positiva effekterna uppstår genom lägre ränteskillnader och större valutastabilitet i EMU, reducerat antal valutor som måste säkras samt att köp- och säljkurserna kommer att försvinna. Under de senaste årens konvergensprocess har Volvo upplevt en betydande minskning av valutasäkringskostnader på grund av mindre ränteskillnader och större stabilitet i EMUs valutor... Volvos policy för valutasäkring kommer att ses över som ett led i förberedelserna inför övergången till euro.”

F. Kontrakt.

Volvo är det enda bolaget som tydligt tar upp frågan om kontrakt. ”Volvo har analyserat utestående finansiella kontrakt och preliminärt konstaterat att det under övergångsperioden inte är nödvändigt att göra några omförhandlingar i de befintliga kontrakten.”

G. Skattekonsekvenser.

Endast Electrolux nämner eventuella skattekonsekvenser: ”Några skattemässiga eller avtalsmässiga problem har inte uppkommit på grund av införandet av euron vare sig kommersiellt eller finansiellt.”

Amerikanska General Motors är det enda företaget i vår studie som tagit upp samtliga punkter i sin årsredovisning. Det betyder dock inte att informationen är utförlig, snarare tvärtom. Genom att t.ex. skriva ”GM has established plans to assess and address the impact to GM as a result of the euro conversion” och ”GM believes the introduction of the euro does not have any material tax consequences, and also believes it reduces its overall foreign exchange risk as the number of currencies in which it transacts is now reduced”, har de svarat på både punkt C, E och G, utan att gå in i närmare detalj om hur de kommit till dessa slutsatser.

Anmärkningsvärt är att McDonald’s som har restauranger i hela Europa skriver mycket lite om euron. Man konstaterar endast kort att förberedelser har pågått i flera år och att övergången till euron inte kommer att påverka företagets verksamhet. Inga strategiska frågor tas upp och inte heller vad som specifikt vidtagits för att kunna hantera euron.

De svenska företag som också finns noterade i USA tenderar att ge utförligare information än genomsnittet i undersökningen. Electrolux, Ericsson och Volvo har tagit med nästan alla de punkter som amerikanska SEC satt som krav. Deras information ger en relativt sett klarare bild av innehållet i euroförberedelserna, jämfört med andra svenska företag. Detsamma gäller Canon som är noterat i New York och som uppfyller så gott som samtliga punkter.

Sammanfattning av svenska företags euroinformation

Graden av eurorapportering i de svenska företagens årsredovisning varierar betydligt. Vissa företag ger en bakgrundshistorik till EMU och euron, dess effekter på företaget och åtgärder som vidtagits eller planerats. Andra företag har knappt nämnt införandet av euron. De flesta svenska företag är neutrala i sin beskrivning av euroförberedelserna och beskrivningen innehåller ofta en allmän redogörelse av EMU och euron. Nästan alla bolag uttrycker den osäkerhet som finns avseende ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU. Två av de undersökta företagen har uttryckligen skrivit att ett svenskt medlemskap i EMU skulle förbättra deras förutsättningar.

Flera företag anger att de tillsatt en projektgrupp som ska utreda eurofrågan, tidpunkten för upprättande av denna grupp varierar dock från 1996 till 1998. Beskrivning av projektets innehåll, såsom konkreta åtgärder och tidsplan för dessa, saknas ofta. Flera bolag tar upp pristransparensen som en viktig fråga att ta ställning till. De flesta anser dock att priserna redan idag har sjunkit till en sådan nivå att lägre priser ej väntas. Andra strategiska effekter tas upp, men i väldigt olika grad. De företag som övergått till att använda euron som koncernvaluta nämner detta kort i årsredovisningen utan att precisera vad detta innebär för olika delar av rapportering och rutiner. Endast ett företag nämner kostnader i samband med omställningen till euro, men utan att ange ett belopp.

Information om euron bör återfinnas i företagets förvaltningsberättelse. Så är dock inte alltid fallet. Av de 22 svenska bolag vi tittat på återfanns euroinformation i företags förvaltningsberättelse i åtta fall. Fyra hade ett eget avsnitt tillägnat EMU och euron. I ett företags årsredovisning nämndes euron av VD, i några stod det i ”koncernöversikt”, och i hela fem bolag fanns ordet EMU eller euro inte nämnt i årsredovisningen. De fem sistnämnda företagen är alla mycket stora företag med verksamhet i flera länder, både i och utanför Europa.

Avslutande kommentarer

Skiljer sig då informationen signifikant mellan amerikanska och svenska företag? Har SEC:s rekommendation nämnvärt påverkat innehållet i företagens årsredovisningar? Utifrån den översiktliga genomgång som gjorts förefaller det inte som om amerikanska företag ger tydligare upplysningar om euron än svenska företag. Däremot antyder undersökningsmaterialet att svenska och andra europeiska företag som är noterade i USA ger en något klarare redogörelse och därmed mer jämförbar information i sina årsredovisningar än genomsnittet. Detta kan möjligen bero på att de direkta effekterna är tydligare för europeiska företag än amerikanska.

Det finns olika mening om värdet av specifika rekommendationer för denna typ av mer kvalitativ information vid sidan av den finansiella informationen. En aspekt som diskuterats är att med rekommendationer eller reglerade krav, såsom i USA, tenderar informationen att bli allmängiltig, för omfångsrik och avspeglar inte med säkerhet den faktiska risken eller graden av väsentlighet för företaget. Det bör, utifrån denna aspekt, vara styrelsens och företagsledningens ansvar att bedöma vad som utgör relevanta risker och möjligheter och informera om dessa på avvägt sätt. Det är också, vilket kan vara viktigt att notera när specifika rekommendationer eller reglerade krav saknas, en huvuduppgift för revisorn att bedöma att företagsledningen upplyser om de väsentliga risker och möjligheter som föreligger. Företagets intressenter måste kunna lita på att denna typ av information har bedömts av bolagets revisor.

Vi har inte haft för avsikt att i denna artikel diskutera hur reglering av denna information som återfinns vid sidan av den finansiella informationen bör utformas. Däremot kan vi konstatera att vi sannolikt är på väg mot krav, ytterst från den globala kapitalmarknaden, på enhetligare och tydligare regler och rekommendationer för denna delvis kvalitativa informationsgivning. Allt i syfte att öka jämförbarheten mellan globala företag. Oavsett om det finns en rekommendation eller ej är det nödvändigt att ett företag ger en rättvisande euroinformation i sin årsredovisning för att omvärlden ska ha möjlighet att bedöma företagets framtida risker och möjligheter inför de väsentliga affärsmässiga förändringar som införandet av EMU och euron innebär.

Auktor revisor Anna Hesselman och civ. ek. Ewa Fallenius är verksamma vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers EMU-enhet. Anna Hesselman medverkade senast i Balans nr 3/92 och Ewa Fallenius (tidigare Sallander) i nr 6–7/99.