Tre åsikter: ”En enda soppa”, ”Ingen som tittar på dem”, ”Går aldrig att få ihop”.
Mikael Gunnarsson, chefsanalytiker på Carnegie Corporate Finance, hade frågat sina kollegor om vad de tycker om företagens kassaflödesräkningar som numera är obligatoriska i årsredovisningarna.
Han pekade på hur man man skulle kunna göra de mer användbara för analytiker.
– Jag berättar ur ett jordnära användarperspektiv, dvs. ur en analytikers arbetsperspektiv.
I en analytikers vardag ska denne följa ett flertal bolag, tiden är begränsad, han känner sig tryggare med resultat- och balansräkningarna och har ofta måttliga redovisningskunskaper. Dessutom fokuserar kunderna på resultaträkningsrelaterade mått.
– En analytiker arbetar oftast utifrån en standardmodell, ofta framtagen av det bolag han arbetar på, med ett begränsat antal inmatningsfält och eftersom det i princip inte finns två företag med likadana uppställningar av kassaflödesräkningar, använder vi inte hela utan plockar delar.
– Det är svårt att härleda siffrorna när det är så låg grad av standardisering.
Vad använder då en finansanalytiker kassaflödesanalysen till?
– Vi hämtar bland annat avskrivningen på goodwill där, som behövs för att beräkna nyckeltal. Den behövs också vid en operativ analys av rörelsen vid värdering.
Mikael Gunnarsson sammanfattade sina önskemål om kassaflödesanalysen så här:
Använd den indirekta metoden.
Specificera avskrivning på goodwill och övriga avskrivningar (även kvartalsvis).
Visa ”bryggor” mellan å ena sidan resultat- och balansräkning och å andra sidan kassaflödesanalysen i noter.
Specificera så detaljerat som möjligt nettolåneskuldens förändring.
– Vad kan man uppnå med detta? Jo, en ökad förståelse vilket leder till bättre analyser vilket i sin tur leder till en mer rättvisande värdering av företagen.
Mikael Gunnarsson poängterade att mycket av detta inte bara gällde årsredovisningen utan också kvartalsrapporteringen.
Han ville också peka på några förebilder: Europolitan och SCA är bra när det gäller specificering av nettoskuldens förändring över året samt AssiDomän, Atlas Copco, SCA och SKF – läsanvisningar till kassaflödesanalysen.
Frågorna till Mikael Gunnarsson var många. Bland annat undrade Sigvard Heurlin om RR 7 gått finansanalytikerna förbi?
– Det är en blandning av gammalt och nytt, vilket öppnar för olika varianter och dessutom finns det två olika metoder.
Ulf Ranmarker på Volvo frågade om vilken metod Gunnarsson föredrog om det fanns tydliga ”bryggor” och noter till båda.
– Jag håller fast vid att den indirekta metoden är att föredra.
Avslutningsvis undrade Stig Nilsson, revisor på Ernst & Young, varför analytikerna inte litade på revisorerna att det är rätt.
– Om man inte själv förstår var siffrorna kommer ifrån är det svårt att argumentera inför kund, menade Mikael Gunnarsson.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson