När Björn Markland presenterade talarna i den internationella panelen efter lunch återknöt han till sitt eget inlägg i den tidigare diskussionen:
– Internationellt känns i de här sammanhangen som ett föråldrat begrepp, sa han.
Först ut av de utländska gästerna var Frank Harding, ordförande i IFAC (Internationel Federation of Accountants) som började med att gratulera FAR på födelsedagen från 143 medlemsorganisationer.
– Att fylla 75 det kan verka mycket, men det känns inte så farligt när man själv också börjar närma sig den åldern, sa han och övergick sedan till att tala om framtiden.
Revision i realtid
Vad kommer revisorn att revidera i framtiden?
– Det handlar ju inte längre bara gamla papper, som ni alla vet står vi nu inför utmaningarna med revision i realtid, continuous audit o.s.v.
Harding talade om vikten av och problemen med att behålla trovärdigheten i revisorns uttalanden och försäkringar i den nya miljön. Hur blir det med Internet (web trust)?
– Men om inte vi kan erbjuda en lika pålitlig assurance i dessa nya sammanhang, då kommer förr eller senare någon annan att göra det ...
Harding kom också in på samarbetet mellan advokater och revisorer och menade att man i t.ex. Storbritannien kommit lite längre. Han relaterade också ett samtal med International Bar Association, efter det att denna velat ha världshandelsorganisationens stöd för ett förbud för advokater att blanda sig med andra yrkeskårer:
– Ett mästerstycke i konsten att se bakåt, karakteriserade han advokaternas hållning.
Vidare talade han om självregleringen (”det är det som skiljer en yrkeskår från en ren affärsverksamhet”) och om IFAC:s på senare år allt större engagemang i kampen mot korruptionen:
– Vi ska inte tro att den inte också finns här i våra egna länder, sa han. Vi har en plikt att föra den kampen, men det betyder inte att vi kan ligga alltför långt före alla andra.
Han berättade också om engagemanget i utvecklingen av ekonomikompetensen i u-länderna, om t.ex. ett besök i Namibia där det i den statliga förvaltningen bara finns en enda ”accountant”.
– Jag vet att Sverige är med där och hjälper till och det är vi väldigt glada för.
Avslutningsvis återvände han till den egna branschen:
– Jag tror att det måste bli så att vår egen bransch kommer att ha en öppen redovisning av sina siffror.
Efter Harding var det John Hegarty, generalsekreterare i FEE (Fédération des Experts Comptables Européens), som kunde hälsa från 37 organisationer runt om i Europa.
Han talade inledningsvis om euron och dess möjligheter:
– Vi måste först se möjligheterna och sedan ta hand om riskerna, sa han.
Ny marknad, nya pengar
Den nya stora euromarknaden sammanfaller också med ett ökat pensionssparande i många länder. Det betyder mycket nytt kapital på en ny stor marknad där en del av de lokala anknytningarna försvinner, något som medför ett ökat behov av analyser, revisorsinsatser och – inte minst – samordnade redovisningsregler:
– Man vet inte om de nya pensionspengarna vågar ge sig ut på nya marknader. Man ogillar skillnader i redovisning, revision och bolagsstyrning, betonade Hegarty, som gav en överblick över dagsläget vad gäller harmonisering av redovisningen.
– Marknaden kräver enhetlighet, inte harmonisering, sa han. På tre år har det blivit nödvändigt för noterade bolag att använda IAS. Allt fler europeiska stater låter bolagen slippa använda nationella redovisningsstandards. Vi behöver alltså IAS vad än IOSCO och USA säger ...
Siste utländske talare var Torstein Hokholt, ordförande i NRF (Nordiska Revisorsförbundet), förmodligen världens äldsta ännu existerande samarbetsorganisation för revisorer.
NRF har i dag tre viktiga uppgifter:
– Dels har vi det viktiga informationsutbytet, som inte bara gäller Norden. Vi har vissa nordiska specialproblem som hela tiden måste bevakas och vi samordnar dessutom alla nordiska aktiviteter mot de internationella organisationerna.
Det senare handlar t.ex. om den nordiska representationen i de olika organisationernas styrelser och kommittéer.
– Det är viktigt för oss också på denna nivå att stödja utvecklingen av internationella standards och att följa deras påverkan på de nationella reglerna. En annan stor fråga är naturligtvis den om FEE:s ställning inom EU.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson