FAR 75 år: Förändringar i takt med tiden – Kansli förlag och koncern

Det första året efter det att Oskar Sillén samlat de auktoriserade revisorerna till det konstituerande mötet den 26 maj 1923 handlade det mest om att föreningen skulle organiseras.

”Föreningens första verksamhetsår har till större delen varit ett organisationsår, vilket medfört att sammanträden, diskussioner etc. förekommit endast rätt sparsamt”, skriver man i årsberättelsen.

Det största beslutet var att definitivt avslå ”Svenska Revisor Samfundets framställning om ett eventuellt samgående”, en fråga som var aktuell redan i samband med kallelsen till det första sammanträdet.

Huvudanledningen var att de ”auktoriserade revisorerna ej gärna kunde tänka på samgående med en institution, vilken såsom en av de viktigaste punkterna på sitt program upptagit auktorisation genom institutionen själv”.

32 ledamöter

Efter fem år, 1927/28, har föreningen 32 aktiva ledamöter. Man har börjat hålla sammanträden, t.ex. på Restaurang Tattersall där ordföranden, fortfarande professor Sillén som kvarstod på den posten till 1941, inleder en diskussion över ämnet ”Kritik av aktiebolagslagen ur bokförings- och revisionssynpunkt”.

Dessutom har ledamöterna börjat åka på internationella kongresser och i tidningen ”Affärsvärlden” annonserar föreningen, ”men utan angivande av de enskilda medlemmarnas namn och adresser”.

Verksamhetsberättelsen för det tionde året, 1932/33, är skriven på elegant papper med vattenstämplar och i huvudet står med ett diskret tryck ”Föreningen Auktoriserade Revisorer, Stockholm 7”. Vid höstmötet, ”å Grand Hotel Royal” i oktober 1932 (det är f.ö. vid den här tiden Per Albin Hansson bildar regering och inleder en lång period av socialdemokratiskt styre) redogör revisor Sven Hagström för en del av honom gjorda iakttagelser från Kreugerutredningen (Kreuger sköt sig i Paris hösten 1932).

Föreningen har nu 56 aktiva och tre passiva ledamöter och balansomslutningen har passerat 15 000 kronor.

Sekreterare på deltid

1937/38 när föreningen har verkat i femton år har den 68 aktiva och fyra passiva ledamöter medan balansomslutningen minskats till ca 13 000 kronor. Man har engagerat en sekreterare på deltid, advokaten Berthold.

I räkenskaperna återfinns kostnader på 1 249:61 för 1938 års internationella revisorskongress i Berlin (vars högste beskyddare hette Hans Frank och i vars hedersutskott man bl.a. återfinner Herr von Ribbentrop och Dr Goebbels.)

I Sverige får vi ett Saltsjöbadsavtal på arbetsmarknaden det här året. I föreningen talar ledamoten C. G. Lagerman på ett möte i februari – dit även assistenter inbjudits – om ”Intryck från Amerika”.

När föreningen 1942/43 är inne på sitt tjugonde verksamhetsår har Lars Ture Bohlin ersatt Oskar Sillén som ordförande och Berthold har ersatts som deltidssekretare av advokat C. F. Bohnstedt. Föreningen har 93 aktiva och fem passiva ledamöter.

Omvärlden gör sig påmind i protokollen: ”I likhet med föregående år har styrelsen lyckats åstadkomma viss reglering av ledamöternas inkallelser till militärtjänstgöring.”

Nya aktiebolagslagen

Vid ett sammanträde på Handelshögskolan kring det föreliggande förslaget till ny aktiebolagslag (1944 års lag, den första som föreskrev ett anlitande av auktoriserade revisorer i större företag) svarar ledamoten P. O. Öhrling för inledningsanförandet.

25-årssjubileet firas 24 september 1948 med högtidssammanträde i Handelshögskolans aula och jubileumsmiddag i Grand Hotels spegelsal.

Föreningen har vid utgången av verksamhetsåret 1947/48 143 aktiva ledamöter och Ebbe Rybeck är ordförande. Balansomslutningen är 72 378 kronor, årets överskott 12 047 kronor.

Och man kan möjligen ana början till en nyorientering vad gäller internationella influenser och utblickar: vid den extra stämman i juni håller assistenten i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, revisorn Per Hanner, ett föredrag om ”Nyare utvecklingslinjer inom amerikansk revision”.

Efter 30 år har föreningen 190 medlemmar, varav fyra passiva. Det är alltså fortfarande en ganska hanterlig församling som ordföranden Nils Karlgren och den övriga styrelsen ska administrera. Men verksamheten börjar växa till sig: balansomslutningen är 115 475 kronor efter verksamhetsåret 1953/53, årets överskott blir 10 879 kronor och aktieinnehavet växer.

Nere i Europa bildas Kol- och Stålunionen, ett embryo till dagens EU.

Gemensam annonsering

Ledamotsförteckningen distribueras i ca 5 000 exemplar och fortfarande sker gemensam annonsering i ”Affärsvärlden”. På årsstämman rapporterar Eric Orreby från den internationella revisorskongressen i London och Sigurd Löfgren håller inledningsanförande om aktiebolagslagens bestämmelser om fondavsättning.

Föreningen träffar också överenskommelse med Förenade Liv om en ökning av dödsfallsbeloppet i grupplivförsäkringen till 7 000 kronor.

Under det trettiofemte verksamhetsåret, 1957/58, är Sten Nelson ordförande i föreningen. I dess Nämnd sitter Oskar Sillén som ordförande sedan många år.

Ledamöterna är nu 232 stycken varav två passiva och i tillväxtens Sverige stiger också upplagan på Ledamotsförteckningen till 10 500 exemplar. I protokoll och andra handlingar används fortfarande pluralformer av verben.

Styrelsen svarar Handelskamrarnas Centrala Revisionsnämnd att det inte bör fastställas någon viss åldersgräns för att få utöva revisionsverksamhet. Svenska folket röstar om ATP och i Europa tas ännu ett steg mot unionen – Romfördraget skrivs under.

Föreningen har studiebesök från Indien och Västtyskland och balansomslutningen är 171 251 kronor.

Sekreterare på heltid

Under det fyrtionde verksamhetsåret, 1962/63 anställs civilekonom Bo Elshult på heltid som sekreterare i föreningen, som sedan 1960 övertagit Bohnstedts kontor på Kungsgatan.

Föreningen som nu har 271 ledamöter och vars ordförande heter Sven Hagström har dessutom startat Auktoriserade Revisorers Service AB under 1961. Uppdelningen mellan föreningsverksamhet och serviceverksamhet görs av skattemässiga skäl.

Nu står man alltså bättre rustad för att ta hand om den väntade tillväxten.

Detta år firar man även 50-årsminnet av de första auktorisationerna och teknologie doktor Marcus Wallenberg håller högtidstal. Föreningen har också bjudit in ett 30-tal utländska gäster till högtiden.

Under verksamhetsåret 1967/68, dvs. 45 år efter grundandet, flyttar föreningen till ett nytt eget kansli på Wallingatan. Man har 317 ledamöter, äger aktier värderade till drygt 260 000 kronor och ordförande är Bertil E. Olsson.

Arbetet har börjat organiseras i kommittéer och där dyker det nu upp namn på sådana ledamöter som fortfarande är verksamma inom föreningen, t.ex. Erik Rydström och Bertil Edlund.

Den s.k. Arbetsgruppen diskuterar under Ulf Gometz ordförandeskap bl.a. avgiftsdebitering och servicebolagets informationsverksamhet. I september införs högertrafik i Sverige, tolv år efter folkomröstningen.

50-årskalaset

50-årskalaset firades i november 1973, under det femtioförsta verksamhetsåret med seminarier och banketter. Under det femtionde verksamhetsåret, 1972/73 är Sven-Olof Wisén ordförande och föreningen har nu 401 ledamöter. Kansliet börjar växa, föreningens balansomslutning var 481 225 kronor och Arbetsgruppen, nu med Gunnar Blomberg som ordförande, ägnar sig mycket åt en översynsutredning om ”Föreningens organisation som utgångspunkt för en mera långsiktig planering av Föreningens verksamhet”.

Ledamotsförteckningen trycks den här gången i 24 000 exemplar och totalt drygt 200 personer deltar i de kurser som ingick i grundutbildningen.

1 juli 1973 överförs auktorisationen av revisorer till Kommerskollegium och i propositionen föreslås dessutom ett fullständigt borttagande av förbudet för auktoriserad revisor att inneha anställning samt att driva affärsverksamhet. Detta går dock inte riksdagen med på. Det här är året då bl.a. Storbritannien och Danmark lämnar EFTA och går med i EG.

Nio anställda

Fem år senare har verksamheten ökat ytterligare, verksamhetsberättelsen för det femtiofemte verksamhetsåret, 1977–78, är mer än dubbelt så tjock som fem år tidigare, föreningen har 592 ledamöter, 1 500 kursdeltagare, koncernredovisning och nio anställda (i ARS, servicebolaget).

Dessutom heter föreningen numera Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och logotypen ser ut ungefär som i dag. Ordföranden Torbjörn Björner kan underteckna en redovisning med en balansomslutning på nästan två miljoner kronor.

Och i tidskriften Balans som började ges ut 1975 kan man läsa att Margareta Damberg 1 september 1977 tillträder en tjänst som facksekreterare.

Det är knappast någon överraskning att utvecklingen nu visar sig gå ännu fortare. Verksamhetsberättelsen 1982/83, det sextionde verksamhetsåret, består av trettio tryckta sidor.

FARs ordförande heter Björn Markland och föreningen har 965 ledamöter (man hinner passera ettusen innan verksamhetsberättelsen går i tryck). Kansliet – som nu sitter på Norrtullsgatan – har 17 anställda. Samlingsvolymen utkommer sedan några år tillbaka, koncernen balanserar på 6,6 miljoner kronor och genom Institutet för Revisorsutbildning IREV, som startade 1 januari 1982, har det genomförts 44 kurser med sammanlagt 4 719 deltagare.

Professionell organisation

Föreningen har utvecklats till en professionell organisation med utbildning, bok- och tidningsutgivning, medlemsstöd osv.

Det får följder.

Björn Markland och Margareta Damberg skriver året därpå en stor programartikel i Balans som handlar just om den nödvändiga professionaliseringen av FAR och därmed dess opinionsbildande verksamhet.

Ett (kortat) citat:

”Under senare tid har bilden komplicerats av flera faktorer.

För det första har FAR-kåren vuxit kraftigt. Den femhundrade ledamoten lyckönskades vid årsstämman 1976, den tusende redan 1983. Ökningstakten verkar att hålla sig på oförändrad nivå. Denna i och för sig naturligtvis glädjande utveckling har medfört att det direkta meningsutbytet mellan ledamöter och styrelse försvårats. För inte så länge sedan var det självklart att styrelsemedlemmarna var personligen bekanta med åtminstone de flesta av de FAR-ledamöter som varit med i föreningen några år. Med över tusen ledamöter behövs det formaliserade kommunikationskanaler för att styrelsen skall kunna bedöma ledamotsopinionen.

För det andra har omvärlden förändrats för vår yrkeskår. Allt fler av intressentgrupperna i samhället riktar sina blickar mot revisorerna och ställer krav, rimliga eller orimliga, på förändringar i vår yrkesroll.

– – –

Om det tidigare ansetts nästintill suspekt att försöka påverka den offentliga beslutsprocessen genom personliga kontakter med beslutsfattarna, kan det nog i dag hävdas att den yrkesorganisation dåligt tillvaratar medlemsintressena som inte aktivt uppsöker och informerar myndigheter, politiker och andra organisationer om den egna gruppens villkor och strävanden.”

Under de här åren kan man nog säga att det moderna FAR finner sin form. 1 maj 1985 blir den tidigare ordföranden Björn Markland generalsekreterare och Margareta Damberg biträdande generalsekreterare.

Bara 165 kvinnor

Om vi följer det tidigare mönstret i denna artikel och gör ett nedslag i det sextiofemte verksamhetsåret, 1987/88, finner vi att föreningen har 1 379 ledamöter – men bara 165 är kvinnor (här dröjer den nya tiden ännu ett par år). Kansliet har nu anställda jurister och administrativ chef.

Det 75 %-igt ägda IREV (SRS äger resten) utbildar över 6 200 personer och FARs förlagsverksamhet med Samlingsvolym, engelsk ordbok, Revision I och II etc. växer starkt. Kansliet har 19 anställda totalt och koncernens balansräkning omsluter drygt 16 miljoner kronor.

Ordförande under året är Ragne Billing.

För tio år sedan, i maj 1988, firade Balans 75-årsjubileet av de första auktorisationerna med en sektion liknande den som här hyllar en lika gammal förening.

I inledningen till står det så här:

”FARs yrkesutveckling är ett uppdrag som dels är självpåtaget, dels nära nog givet av samhället.

– Förarbetena till vår nuvarande aktiebolagslag säger uttryckligen att t.ex. en utvidgad förvaltningsrevision får bero av ”god revisionssed”, säger FARs generalsekreterare Björn Markland. Det kan man bara tolka som ett direkt uppdrag åt FAR. I proppen till bokföringslagen åberopas vi också.

Det här ansvaret försöker FAR leva upp till på tre olika sätt.

Det första är den direkta yrkesutvecklingen – d. v. s. att arbeta fram regler och riktlinjer för yrket.

Det andra är att hjälpa FAR-ledamöterna att leva efter de reglerna. Hjälpmedel tas fram för det konkreta arbetet.

Det tredje och sista gäller den lite otrevligare men minst lika viktiga uppgiften att hålla efter dem som inte lever efter reglerna –.”

Då var det självklart att fokusera på föreningens ansvar för utvecklingen av god revisorssed. I dag är situationen något mer komplicerad.

Men innan vi avslutar denna exposé med dagens problem och möjligheter, låt oss se även till det sjuttionde verksamhetsåret, 1992/93.

Då hade FAR 1 975 ledamöter och antalet anställda i koncernen var nu 36. Siffrorna påminner om dagens – det tidiga 90-talet var ingen helt lyckad tid för branschen och tillväxten stannade av ett tag. Ordföranden hette Staffan Gavel och FAR/SRS Info (det samägda bolag som gav ut kalendrar och nyhetsbrev) skulle upplösas. Förlagsverksamheten var ännu inte satt på bolag och den statliga revisorsutredningen ser inte ut att komma fram till de ur FARs synvinkel bästa lösningarna på alla frågor.

Revisorsnämnden

1995 bildas Revisorsnämnden och ingenting är längre som förut. Några gånger under det senaste året har det visat sig att frågorna om god revisorssed är inte har lika självklar hemvist som tidigare. Disciplinnämnden försvinner och Kvalitetsnämnden kommer till.

Den nya kartan beror nu inte bara på en ny statlig myndighet med ambitioner eller ändrade riksdagsmajoriteter. Inte ens på förändringarna i lagstiftningen.

Om man ser på de tidiga årens förteckning över ledamöter i föreningen ser det ut som en lista på de kända revisionsbolagen. Herrar Bohlin, Sillén, Hagström, Olsson, Öhrling, Sjöåker, och Lindeberg är några exempel. Föreningen var entydigt en ledamotsförening för auktoriserade revisorer.

I dagens ledamotsförteckning är vanliga namn t. ex. Coopers, Ernst, Lybrand, Young, Peat, Marwick, Touche och några till. Herrarna är inte ledamöter, men genom fusioner och samarbetsavtal har deras byråer kommit att omfatta den allra största delen av FAR-sektorn.

Inom denna är man som bekant inte längre enbart revisorer, utan alltmer ”accountants” och konsulter, byråerna följer här en internationell utveckling.

Mot branschorganisation?

Vad får utvecklingen mot en branschorganisation för följder för föreningen?

FARs strukturgrupp har under våren arbetat med att analysera revisionsbranschens strukturella utveckling. Särskilt har gruppen kartlagt vilka yrkesgrupper som numera, vid sidan av revisorerna, spelar en central roll i revisionsbyråerna och hur de gruppernas intressen tillgodoses av FAR.

Gruppen vill att styrelsen förutsättningslöst ska diskutera några viktiga frågor vid sitt långsiktsplaneringsmöte i september. Det gäller hur det framtida FAR skall se ut för att bäst tjäna en modern revisionsbransch och hur alla branschens aktörer skall kunna känna sig företrädda av FAR.

I en första omgång kommer gruppen att stämma av sina tankar med FARs styrelse vid dess junisammanträde.

Strukturgruppen leds av FARs vice ordförande Ingvar Pramhäll. Där ingår också Lars Casserberg, Torsten Lyth och Ulf Nankler. FARs generalsekreterare Björn Markland är sekreterare.

En moderniserad och förändrad bransch, en myndighet som vill vara med och bestämma, och – på sina håll – ett ökat intresse för frågan om varför det behöver finnas två revisorsorganisationer (den som föreningen ju behandlade på sitt allra första sammanträde).

FAR i framtiden

Det har alltså hänt en del sedan 80-talets programförklaringar. Hur ska det påverka FARs arbete i framtiden?

Björn Markland:

– Jag har tidigare i något sammanhang sagt man inte kan ta för givet att något är fel bara för att det är nytt – även om därav inte med nödvändighet följer att allt nytt är bra.

Han tycker att revisorskåren hittills under de gångna 75 åren också har visat att man inte utan vidare förkastar det nya.

– Om revisorerna fortsätter att hantera nyheterna med lika gott omdöme som man gjort under de gångna åren finns det all anledning att vara optimistisk inför framtiden.

Bengt Holmquist