Regeringens proposition på basis av Aktiebolagskommitténs delbetänkande Aktiebolagets organisation föreslår nya regler om bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Kommitténs sekreterare Rolf Skog redogör här för nyheterna. Regler om revisor och revision presenterades av Anders Strömqvist i Balans nr 2/98.

Regeringens förslag till nya regler om aktiebolagets organisation ansluter nära till Aktiebolagskommitténs betänkande (SOU 1995:44). Regeringen delar också kommitténs utgångspunkt att aktiebolagslagen bör ha en utformning som främjar en aktiv ägarfunktion i företagen. Genom sådana regler skapas enligt regeringen ”största möjliga förutsättningar för en fortlöpande och snabb anpassning av företagens organisation och verksamhet till förändringar i omvärlden och för en dynamik i näringslivet. Regler med denna inriktning är därför till nytta för såväl det enskilda företaget som för näringslivet i stort.”

Bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas vid bolagsstämman, som är aktiebolagets högsta beslutande organ. Stämman har exklusiv kompetens i vissa frågor, men kan också besluta i varje fråga som inte uttryckligen faller under styrelsens eller verkställande direktörens exklusiva kompetens.

Bolagsstämma skall enligt gällande rätt hållas minst en gång om året för att behandla bl.a. frågor om fastställande av balans- och resultaträkningar. Under senare tid har från olika håll ifrågasatts om det verkligen finns skäl att i de allra minsta bolagen upprätthålla kravet på att varje år hålla bolagsstämma. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund tog upp saken i sitt remissyttrande över Aktiebolagskommitténs betänkande och förespråkade att de nödvändiga besluten i stället skulle kunna anges i en enkel ärendeblankett som sändes in till PRV för registrering. Enligt regeringen skulle emellertid en sådan ordning inte innebära någon nämnvärd förenkling jämfört med de skrivbordsstämmor som hålls i dag i dessa bolag utan tvärtom ge upphov till gränsdragningsfrågor. Kravet på att alla aktiebolag skall hålla bolagsstämma minst en gång om året kvarstår därför oförändrat.

Rätten att delta i stämma

Rätten att delta i bolagsstämma kan utövas antingen genom att aktieägaren personligen närvarar vid stämman eller genom att han låter sig företrädas av ett ombud med en skriftlig och dagtecknad fullmakt.

En aktieägare som personligen närvarar vid stämman har enligt gällande rätt möjlighet att medföra ett biträde. Då ärenden på en stämma kan aktualisera frågor av mycket olika slag och kräva sakkunskaper som inte alltid finns samlade hos en och samma person föreslår regeringen att det skall vara möjligt för en aktieägare att medföra inte endast ett, utan två biträden. Förslaget innebär också att det blir tillåtet för ombud att medföra biträde.

I aktiebolag med en stor och växlande ägarkrets förekommer det att styrelsen på bolagets bekostnad samlar in fullmakter för att företräda aktieägare vid stämman. Det lämpliga och lagliga i denna ordning har ifrågasatts. Den ger styrelsen ett väsentligt övertag i förhållande till aktieägare som vill organisera en egen fullmaktsinsamling, kanske för att få till stånd en helt annan sammansättning av styrelsen. Enskilda aktieägare eller aktieägarminoriteter har nämligen inte någon rätt att samla in fullmakter med utnyttjande av bolagets resurser. I linje med den grundläggande strävan att främja en aktiv ägarfunktion i företagen föreslår regeringen ett uttryckligt förbud mot fullmaktsinsamlingar på bolagets bekostnad. Om styrelsen bryter mot förbudet, kan den bli skadeståndsskyldig.

Rätten att få ett ärende behandlat på stämma

En aktieägare har i dag rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma, om han skriftligen begär det hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen. Varken lagen eller dess förarbeten ger närmare besked om hur denna tidsangivelse skall tolkas. Regeringen föreslår nu ett tillägg till bestämmelsen av innebörd att aktieägare alltid är berättigad att få upp ett ärende på stämman om han begär det senast en vecka före den tidpunkt då kallelse tidigast får utfärdas.

Tillsammans med de nya kallelsefrister som regeringen föreslår – se omedelbart nedan – innebär det att en aktieägare kommer att vara garanterad stämmobehandling av ett ärende som han anmäler till styrelsen senast sju veckor före stämman. Anmäler han ärendet senare, så gäller alltjämt regeln att ärendet skall behandlas på stämman om det inkommit i så god tid att det kan tas upp i kallelsen.

Kallelse till stämma

Kallelse till bolagsstämma skall enligt gällande rätt utfärdas tidigast fyra veckor före och, om inte bolagsordningen föreskriver längre tid, senast två veckor före stämman. Regeringen föreslår att kallelsefristen förlängs och att olika frister införs för kallelse till ordinarie respektive extra bolagsstämma. Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall enligt förslaget utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman, medan kallelse till extra bolagsstämma som huvudregel skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Skall extra stämma behandla fråga om ändring av bolagsordningen skall dock även i det fallet kallelse utfärdas senast fyra veckor före stämma.

För privata aktiebolag föreslås vidare att i bolagsordningen skall kunna föreskrivas att kallelse till ordinarie stämma liksom i dag skall utfärdas senast två veckor före stämman. På det sättet blir det i första hand den förhållandevis begränsade gruppen publika aktiebolag som tvingas ändra kallelsefristerna i sina bolagsordningar.

Kallelse skall enligt gällande rätt ske på det sätt som föreskrivs i bolagsordningen. Det innebär att bolagsstämma kan sammankallas genom brev till aktieägarna, genom annons i viss tidning eller på annat sätt, allt beroende på vad bolagsordningen föreskriver. Regeringen föreslår att kallelse i publika bolag alltid skall ske åtminstone genom annonsering i en daglig rikstäckande tidning och Post- och Inrikes Tidningar.

I kallelsen skall enligt gällande rätt tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Avser ett ärende ändring av bolagsordningen, skall även det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring anges i kallelsen. Detsamma kan sägas gälla vid vissa andra särskilt angivna beslut, framför allt rörande ökning och nedsättning av bolagets aktiekapital. Regeringen anser att det bör ställas högre krav på kallelsernas innehåll än vad som i dag är fallet. ”Utan ett tillräckligt fylligt beslutsunderlag har många aktieägare svårt att utöva något praktiskt inflytande över bolaget” konstaterar regeringen och föreslår att kallelsen som huvudregel skall innefatta en redogörelse för det huvudsakliga innehållet av de förslag som skall behandlas på stämman.

En viktig nyhet är också att kallelsen alltid skall innehålla förslag till dagordning för stämman med en numrerad förteckning över aktuella beslutspunkter, något som länge framförts som ett starkt önskemål bl.a. från institutionella ägare i näringslivet.

Enligt gällande rätt skall styrelsen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka närmast före bolagsstämma vid vilken dessa handlingar skall läggas fram. Regeringen föreslår att tiden utsträcks till två veckor och som en konsekvens därav dels att den tidpunkt vid vilken revisorerna senast skall lämna revisionsberättelsen till bolagets styrelse ändras från två veckor före stämman till tre veckor, dels att den tidpunkt vid vilken årsredovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna ändras från en månad till sex veckor före stämman.

Ort för bolagsstämma

Det under senare år dramatiskt ökade utländska ägandet i svenska företag, inte minst börsbolag, har aktualiserat frågan om bolagsstämma kan hållas utanför landets gränser och i vilken utsträckning stämma kan hållas på flera orter samtidigt. Regeringen går på denna punkt inte de utländska aktieägarintressena till mötes, utan föreslår att det i lagen slås fast att bolagsstämma skall hållas i Sverige. I propositionen betonas dock att stämman kan hållas utomlands om samtliga aktieägare är överens därom. Vad gäller möjligheten att hålla stämma på flera orter samtidigt konstaterar regeringen att lagen visserligen kräver att stämman hålls på endast en ort, men att det inte hindrar att deltagande i stämman kan ske även från andra orter, om de tekniska förutsättningarna för detta föreligger.

Bolagsstämmans inledning och genomförande

Till skillnad från vad som var fallet enligt den äldre aktiebolagslagen upptar lagen i dag mycket knapphändiga bestämmelser om bolagsstämmans inledning, ett förhållande som ofta påtalas av näringslivets företrädare. Regeringen föreslår att i lagen läggs fast en ordning som i sina huvuddrag innebär följande. Stämman skall öppnas av styrelsens ordförande eller den som styrelsen utsett. Om det i bolagsordningen har föreskrivits vem som skall vara ordförande vid stämman, öppnas dock stämman alltid av denne. Därefter skall röstlängd upprättas av stämmans ordförande, om denne valts med acklamation av stämman. I annat fall skall röstlängden upprättas av den som har öppnat stämman.

Om inte bolagsordningen föreskriver annat, skall stämman sedan välja en ordförande, vars första uppgift normalt blir att lägga fram styrelsens förslag till dagordning för godkännande av stämman. När dagordningen godkänts samt protokollförare och justeringsmän utsetts kan de egentliga stämmoförhandlingarna börja.

Vid stämman är styrelsen och verkställande direktören skyldig att på aktieägares begäran lämna upplysningar om dels ärende på stämman, dels förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Regeringen föreslår, ifråga om publika aktiebolag, att skyldigheten att lämna upplysningar om bolagets ekonomiska situation begränsas till att gälla vid bolagsstämma på vilken bolagets årsredovisning skall behandlas.

Om de upplysningar som aktieägaren har begärt kan lämnas endast med stöd av uppgifter som inte finns tillgängliga vid bolagsstämman, skall upplysningarna inom två veckor efter stämman hållas tillgängliga för aktieägarna samt översändas till den aktieägare som begärt upplysningen. Om styrelsen när den sammanställer materialet finner att det skulle leda till väsentligt förfång för bolaget om informationen avslöjades för aktieägarna, kan den vägra att lämna ut den. Aktieägaren har då rätt att begära att informationen i stället överlämnas till bolagets revisorer. En sådan begäran måste framställas inom två veckor från styrelsens underrättelse och styrelsen skall lämna de begärda upplysningarna till revisorerna inom två veckor efter aktieägarens begäran om det. Så långt föreslås inga ändringar i förhållande till gällande rätt.

En nyhet är däremot att revisorernas yttrande i anledning av den begärda upplysningen skall avges till styrelsen inom två veckor efter det att upplysningen har lämnats till dem. Hittills har motsvarande tidsfrist varit bestämd till en månad efter stämman, vilket inneburit att revisorerna kunnat hamna i stark tidsnöd med utarbetandet av yttrandet.

Stämmans beslut fattas genom omröstning varvid aktieägarnas röststyrka som huvudregel bestäms av antalet innehavda och företrädda aktier samt aktiernas röstvärde. I debatten ifrågasätts med jämna mellanrum bolagens rätt att emittera aktier med olika röstvärden. I linje med vad Aktiebolagskommittén och flera tidigare utredningar uttalat ger regeringen nu klart besked i frågan. ”Genom aktier med olika röstvärden möjliggörs en stark och stabil ägarfunktion även i mycket stora företag”, varigenom ”skapas förutsättningar för en effektiv drift samt en långsiktig planering av företagens verksamhet”. Det finns därför, säger regeringen, inte skäl att förbjuda emissioner av aktier med olika röstvärden eller att inskränka rätten att emittera sådana aktier.

Den röststyrka som tillkommer de enskilda aktieägarna vid en bolagsstämma kan också påverkas av bestämmelser om rösträttsbegränsningar vid bolagsstämman. Rösträttsbegränsningar motverkar en aktiv ägarfunktion och riskerar att isolera företagsledningen från ägarkontroll. Regeringen föreslår därför att aktiebolagslagens huvudregel, dvs. att ingen aktieägare får rösta för mer än en femtedel av de vid stämman företrädda aktierna, ändras så att varje aktieägare får rösta för det fulla antalet aktier som han innehar eller företräder, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen.

För beslut i allmänhet är lagens huvudregel att stämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften av de avgivna rösterna (absolut majoritet). Vid val anses den vald som fått flest röster (relativ majoritet). Regeringen föreslår inte några ändringar i majoritetskraven och inte heller i den s.k. generalklausulen som föreskriver att bolagsstämman inte får fatta beslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

Vad gäller själva omröstningsförfarandet föreslås däremot vissa ändringar och förtydliganden i lagen. En åtskillnad görs därvid mellan beslut i allmänhet och val. Beträffande beslut i allmänhet, dvs. andra beslut än val, föreslås en uttrycklig bestämmelse om att omröstning skall ske öppet, om inte bolagsstämman beslutar om sluten omröstning. Vidare föreslås en lagstadgad skyldighet för stämmans ordförande att vid lika röstetal använda sin utslagsröst, om inte i bolagsordningen föreskrivits att ordföranden inte har rätt eller är skyldig att använda sin utslagsröst. Även beträffande val föreslås att omröstning som huvudregel skall ske öppet. I ett publikt bolag får bolagsstämman i det fallet besluta att omröstningen skall vara sluten, i ett privat bolag skall den alltid vara sluten om någon röstberättigad begär det.

Förslaget innehåller också vissa förtydliganden i reglerna för protokollföringen vid stämman. De lämnas här därhän.

Klander av stämmobeslut

Har ett bolagsstämmobeslut inte tillkommit i behörig ordning eller strider det på annat sätt mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen, kan beslutet inom viss tid klandras vid domstol. Ett viktigt komplement till klanderreglerna är möjligheten för den som fört klandertalan, att vid domstol begära att stämmobeslutet i fråga inte verkställs förrän klanderfrågan prövats, s.k. inhibition. Enligt gällande rätt skall sökanden vid en sådan begäran ställa säkerhet för den skada som bolaget skulle kunna åsamkas till följd av att verkställigheten av stämmobeslutet sköts upp. Det är en ordning som från olika håll ifrågasatts som alltför betungande för den sökande och som riskerar att försvaga klanderinstitutets betydelse. Vid en samlad bedömning av för- och nackdelar stannar emellertid regeringen, i likhet med Aktiebolagskommittén, för att i detta avseende inte föreslå några ändringar i lagen.

Styrelse

Alla aktiebolag skall ha en styrelse, som skall svara för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsens kompetens begränsas visavi stämman i första hand av de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillerkänner stämman exklusiv beslutanderätt i vissa frågor, men kan i det enskilda fallet även vara begränsad av att stämman faktiskt beslutat i en fråga som faller inom styrelsens kompetens. Styrelsen är i sin förvaltning också skyldig att rätta sig efter särskilda föreskrifter som meddelats av bolagsstämman, givet att dessa inte strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Styrelsens uppgifter

Regeringen finner de nuvarande lagreglerna om styrelsens kompetens och skyldigheter väl avvägda. De bör därför även fortsättningsvis utgöra grunden i regleringen, men bl.a. pedagogiska skäl anses tala för en utförligare reglering än vad som i dag är fallet.

Styrelsens övergripande uppgift skall även framgent vara att svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Planeringen av bolagets organisation är, säger regeringen, en av styrelsens viktigaste uppgifter:

”Det handlar bl.a. om att få till stånd kloka handläggningsrutiner, riktlinjer för förvaltningen av och placeringen av bolagets medel, ett gott urval av medarbetare och en fortlöpande kommunikation mellan befattningshavarna.”

En viktig nyhet i förslaget är att styrelsen skriftligen skall bestämma arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan verkställande direktören. Detsamma gäller om styrelsen beslutar att det i bolagets organisation varaktigt skall ingå en grupp av personer med uppgift att ta hand om vissa frågor av större betydelse för bolaget, t.ex. en revisionskommitté. Om omfattningen och beskaffenheten av bolagets verksamhet påkallar det, bör styrelsen utfärda instruktioner även för enskilda befattningshavare, t.ex. vice verkställande direktör och högre tjänstemän i bolaget.

Regeringen understryker i sina allmänna överväganden att förslaget i denna del inte är avsett att ge styrelsen möjlighet att genom utfärdandet av instruktioner frånhända sig det övergripande ansvaret för bolagets förvaltning.

I syfte att inskärpa styrelsens plikter i fråga om bolagets ekonomiska förhållanden föreslår regeringen vidare en uttrycklig bestämmelse om att styrelsen fortlöpande skall bedöma bolagets ekonomiska situation och för det ändamålet bygga upp ett fungerande rapporteringssystem i bolaget. Styrelsen skall vara skyldig att meddela skriftliga anvisningar för när och hur sådana uppgifter som behövs för dess bedömning skall samlas in och avrapporteras. Sådana anvisningar behöver dock inte meddelas om dessa med hänsyn till bolagets begränsade storlek och verksamhet skulle sakna betydelse för rapporteringen till styrelsen.

Styrelsens arbetssätt

När det gäller styrelsens eget arbete föreslår regeringen att det i lagen införs en bestämmelse som ålägger styrelsen att skriftligen fastställa en arbetsordning av vilken bl.a. skall framgå hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter. Det innebär bl.a. att om bolaget har en arbetande styrelseordförande, så skall dennes uppgifter regleras i arbetsordningen. Detsamma är fallet om styrelsen vill lämna någon särskild och återkommande uppgift till någon av ledamöterna. Handlar det däremot om att uppdra åt någon av ledamöterna att vid ett enstaka tillfälle vidta viss åtgärd kan det räcka att detta antecknas i styrelseprotokollet. En annan uppgift som skall framgå av arbetsordningen är hur ofta styrelsen skall sammanträda. Arbetsordningens innehåll skall fastställas för ett år i sänder.

Skyldigheten att upprätta en arbetsordning skall gälla bolag med två eller fler styrelseledamöter. Det innebär att drygt 160 000 aktiebolag där styrelsen består av endast en person inte berörs av förslaget i denna del.

Kommittén föreslog att skyldigheten att upprätta arbetsordning skulle straffsanktioneras. Med den allmänna utgångspunkten att endast med försiktighet använda kriminalisering som metod för att söka hindra normöverträdelser förkastar regeringen på denna punkt kommitténs förslag. Skyldigheten att upprätta en arbetsordning förenas inte med någon i lagen angiven sanktion. Med hänsyn till den betydelse en arbetsordning kan förutses få vid bedömning av enskilda styrelseledamöters skadeståndsansvar, kan det enligt regeringen antas att bestämmelsen ändå kommer att efterlevas.

Styrelsens ordförande

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Enligt gällande rätt får i bolag med ett aktie- eller maximikapital om en miljon kronor eller mer, bolagets verkställande direktör inte tillika vara styrelsens ordförande. Även på denna punkt föreslår regeringen att gränsen i stället dras mellan privata och publika bolag.

En vanlig synpunkt är att styrelsens ordförande i verkligheten har betydligt mer maktpåliggande funktioner än vad lagen i dag ger uttryck för och denna diskrepans borde åtgärdas genom en lagändring. I likhet med kommittén tar regeringen dessa synpunkter ad notam. Enligt förslaget skall styrelsens ordförande ”leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina arbetsuppgifter”. Det innebär att ordföranden åläggs ett ansvar för bolagets organisation och verksamhet som går längre än övriga styrelseledamöters ansvar, något som ytterst kan få betydelse vid en skadeståndsprocess mot honom.

Styrelseval m.m.

Styrelsen i publika aktiebolag skall enligt förslaget alltid ha minst tre ledamöter, medan styrelsen i privata bolag skall kunna bestå av en eller två ledamöter, om minst en suppleant utses. Den nuvarande gränsdragningen med hänsyn till aktiekapitalets storlek föreslås alltså även på denna punkt slopad.

Styrelsens ledamöter utses enligt gällande rätt av bolagsstämman, om inte av bolagsordningen framgår att en eller flera av ledamöterna skall utses på annat sätt. I syfte att främja en aktiv ägarfunktion föreslår regeringen, såvitt avser publika aktiebolag, att det i lagen tas in en bestämmelse av innebörd att en majoritet av styrelsens ledamöter alltid skall utses av bolagsstämman. Någon motsvarande regel föreslås inte för privata bolag.

Stämmans val av styrelseledamöter avgörs med relativ majoritet enligt principen ”flest röster vinner”. Regeringen föreslår här ett generellt förbud mot att i bolagsordningen ta in en föreskrift om kvalificerad majoritet för val av styrelseledamot.

Mandatperioden för styrelseledamöter skall framgå av bolagsordningen. Den får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår, men styrelseledamot kan väljas om för ett obegränsat antal mandatperioder. Styrelseledamot kan under löpande mandatperiod avgå på egen begäran och kan också när som helst entledigas från sitt uppdrag. Regeringen föreslår i dessa avseenden endast den förändringen att det i bolagsordningen för ett publikt aktiebolag inte skall kunna tas in en bestämmelse som kräver kvalificerad majoritet för entledigande av styrelseledamot.

En omdiskuterad fråga är huruvida det bör införas en lagstadgad skyldighet för framför allt aktiemarknadsbolag att använda sig av valberedning, nomineringskommitté eller liknande inför styrelseval. Med hänvisning till den rekommendation i ämnet som utfärdats av Näringslivets Börskommitté, NBK (1994) anser regeringen att det för närvarande inte bör införas några lagregler av det slaget. Skulle det visa sig att NBK:s rekommendation inte lyckas tillgodose aktieägarnas deltagande i beslutsprocessen är regeringen beredd att återkomma till frågan.

Bör det i lagen införas ett tak för hur många styrelseuppdrag en och samma person får inneha i olika bolag? Nej, säger regeringen och anammar kommitténs förslag att stämmans val av styrelseledamöter i publika aktiebolag skall föregås av information om de föreslagna kandidaternas uppdrag i andra företag. Inför valet av styrelseledamöter skall stämmans ordförande inhämta de aktuella upplysningarna och vidarebefordra dem till stämman.

Styrelsens beslutsfattande

Regeringen föreslår inte några sakliga ändringar i reglerna rörande styrelsens beslutsfattande. Beslutförhets- och majoritetskraven kvarstår oförändrade och detsamma gäller generalklausulen som förbjuder styrelsen att företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

I fråga om skyldigheten att föra protokoll vid styrelsens sammanträden föreslås bl.a. det förtydligandet i lagtexten att det av protokollet skall framgå vilka beslut som styrelsen har fattat. I lagtexten sägs också uttryckligen att protokollet skall undertecknas av den som har varit protokollförare och justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Består styrelsen av flera ledamöter, skall protokollet justeras även av den ledamot som styrelsen har utsett därtill.

En aspekt av styrelsearbetet som med jämna mellanrum uppmärksammas i debatten är reglerna om jäv för styrelsens ledamöter. En styrelseledamot får enligt gällande rätt inte handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Han får inte heller handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Det senare kan exempelvis vara fallet vid fråga om avtal mellan bolaget och en annan juridisk person i vilken han har ett betydande intresse av ekonomiskt eller annat slag som kan strida mot bolagets.

En omdiskuterad fråga är om en person som är styrelseledamot i två bolag, skall anses jävig vid behandling av fråga om t.ex. avtal mellan bolagen. Sådant s.k. ställföreträdarjäv är inte någon självständig jävsgrund enligt svensk rätt. Det innebär för att ta ett exempel att en styrelseledamot i ett kreditgivande företag som också är styrelseledamot i ett industriföretag kan delta i ett beslut i industriföretagets styrelse om att ta upp ett lån i kreditgivande företaget.

Enligt regeringen gör sig skälen bakom de nuvarande jävsbestämmelserna i viss utsträckning gällande även i dessa situationer. ”Även om ställföreträdaren i ett sådant fall inte har något identifierbart egenintresse som kan strida mot bolagets finns det typiskt sett en risk för att han inte tillvaratar bolagets intresse i den utsträckning som är lämpligt”, skriver regeringen och föreslår att det i lagen införs en uttrycklig bestämmelse om ställföreträdarjäv för styrelseledamot (och verkställande direktör).

Bestämmelsen innebär att en styrelseledamot (eller verkställande direktör) inte får delta i handläggningen av ett avtal mellan bolaget och en juridisk person, som han är ställföreträdare för i egenskap av styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare. Bestämmelsen är förenad med tre undantag. För det första skall bestämmelsen inte tillämpas om bolagets motpart är ett företag i samma koncern. Med hänsyn till att det inom koncerner i stor utsträckning förekommer att en och samma person, av praktiska skäl, sitter i ett flertal dotterbolagsstyrelser skulle en regel om ställföreträdarjäv lätt kunna leda till att styrelserna på grund av bristande beslutförhet inte skulle kunna fatta något beslut. För det andra skall bestämmelsen inte tillämpas om motparten äger samtliga aktier i bolaget. Undantaget (som inte gäller VD) är av betydelse bl.a. för de koncernliknande förhållanden som föreligger då en kommun äger ett aktiebolag. Slutligen undantas de fall då en ställföreträdare äger samtliga aktier i bolaget.

Verkställande direktör

Skyldigheten att i ett aktiebolag ha en verkställande direktör är i dag knuten till bolagets storlek. I aktiebolag med ett aktie- eller maximikapital på minst en miljon kronor skall styrelsen alltid utse en verkställande direktör. I mindre aktiebolag avgör styrelsen om en verkställande direktör skall utses eller ej. I linje med Aktiebolagskommitténs förslag menar regeringen att lagens bestämmelser om bolagets ledningsorganisation bör utgå från uppdelningen i publika och privata aktiebolag och föreslår att verkställande direktör blir ett obligatoriskt organ i publika och ett fakultativt organ i privata aktiebolag.

Verkställande direktören är ett i förhållande till styrelsen underordnat organ med uppgift att sköta bolagets löpande förvaltning. Styrelsen kan ge verkställande direktören anvisningar om hur löpande förvaltningsåtgärder skall handläggas eller beslutas. Styrelsen kan också själv avgöra ärenden som ingår i den löpande förvaltningen. Verkställande direktörens befogenhet att sköta den löpande förvaltningen upphör om styrelsen tar sin bestämmanderätt i anspråk.

Regeringen finner denna ordning väl avvägd och föreslår inte några andra ändringar i fråga om verkställande direktörens kompetens och skyldigheter än de som kan följa av att styrelsen i en instruktion skall lägga fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Lagen medger inte att det i ett aktiebolag finns mer än en verkställande direktör och regeringen föreslår på den punkten inte någon ändring. En annan sak är att det kan finnas flera vice verkställande direktörer. Enligt förslaget skall i det fallet styrelsen meddela föreskrifter om i vilken inbördes ordning de skall träda in i den verkställande direktörens ställe. Regeringen anser det inte vara möjligt att vid den verkställande direktörens förfall dela ansvaret för den löpande förvaltningen mellan olika vice verkställande direktörer.

Däremot kan den vice verkställande direktör som träder in i den verkställande direktörens ställe genom delegering fördela vissa arbetsuppgifter på de övriga vice verkställande direktörerna.

I likhet med vad som är fallet enligt gällande rätt innebär förslaget att verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om styrelsen inte i ett särskilt fall bestämmer något annat. Varken stämman eller styrelsen kan besluta om några generella begränsningar av verkställande direktörens rätt i detta hänseende. Det blir inte heller tillåtet att införa några begränsningar av det slaget i styrelsens arbetsordning. Vice verkställande direktör har rätt att närvara vid styrelsesammanträde när han har trätt in i den verkställande direktörens ställe.

Skadeståndsansvar

En styrelseledamot eller verkställande direktör som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, är enligt gällande rätt skyldig att ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller annan genom överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

En återkommande kritik mot aktiebolagslagen är att skadeståndstalan sällan väcks, enligt kritikerna inte ens vid flagranta fall av misskötsel. Och om skadeståndstalan ändå undantagsvis förs, står resultatet för käranden vanligen inte i proportion till processkostnaderna, tidsutdräkten och den risk det alltid innebär att starta en rättegång.

Aktiebolagskommittén fann för sin del, efter en grundlig genomgång av rättsreglerna och en inventering av alternativa framkomstvägar, inte skäl att frångå de principiella utgångspunkter i fråga om styrelseledamöters och verkställande direktörs skadeståndsansvar gentemot bolaget, på vilka gällande lag vilar. Enligt kommittén fanns det inte skäl att i det hänseendet bestämma styrelseledamöters eller verkställande direktörs ansvar på något annat sätt än som i dag sker. Regeringen gör nu motsvarande bedömning. ”Det synes över huvud taget inte lämpligt att bestämma styrelseledamöternas eller den verkställande direktörens ansvar på något annat sätt än som sker i gällande lag”, heter det i regeringens överväganden.

Inte heller när det gäller ansvaret mot annan än bolaget finner regeringen skäl att ändra den nuvarande ordningen. Även i fortsättningen bör det överlämnas åt domstolarna att i det enskilda fallet avgöra vilka kategorier av tredje män som skyddas av den lagbestämmelse eller bestämmelse i bolagsordningen som organledamoten påstås ha överträtt.

I linje med Aktiebolagskommitténs förslag föreslår regeringen endast den materiella ändringen i skadeståndsbestämmelserna att preskriptionstiden för bolagets skadeståndsanspråk som inte grundas på brott förlängs från tre år till fem år.

Ikraftträdande

Regeringens förslag till nya bestämmelser i aktiebolagslagen om bolagets organisation överlämnas till riksdagen i mars. Det skall behandlas av riksdagen under våren och de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Ekon. lic. Rolf Skog är sekreterare i Aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 1/98.