EU-kommissionen arrangerade 15–16 december en konferens i Bryssel på temat Single Market and Company Law för att ge ledning för det framtida harmoniseringsarbetet på bolagsrättens område. Redovisningsfrågor behandlades inte.

Konferensen öppnades med ett par korta introduktioner av bl.a. mötesordföranden Susan Binns från DGXV vid kommissionen. Programmet var sedan indelat i tre huvudblock.

Free movement and mobility of capital

Inledare i det första ämnet var den franske professorn i bolagsrätt, Alain Viandier, vid René Descartes-universitetet i Paris. Han gick igenom och utvärderade svaren på en enkät rörande det framtida harmoniseringsarbetet, som kommissionen tillställt en rad myndigheter och organisationer i medlemsstaterna.

Sammanfattningsvis hade Viandier i svaren funnit två budskap till kommissionen. Det första var att lägga ännu större vikt vid gränsöverskridande frågor och således intensifiera arbetet på det tionde bolagsdirektivet rörande internationella fusioner och det fjortonde direktivet rörande ”transfer of seats”. Det andra, och för kommissionen säkert mer svårsmälta, budskapet var att arbeta för förenkling och större flexibilitet i den bolagsrättsliga regleringen i unionen.

Viandiers inledning följdes av en lång och ostrukturerad diskussion bland de drygt etthundra konferensdeltagarna.

Corporate Governance

Nästa block inleddes av Paul Davies, professor i bolagsrätt i Oxford. Han hade fått i uppdrag att diskutera huruvida kommissionen borde ta något initiativ på corporate governance-området, t.ex. med ett direktiv.

Med referenser till s.k. corporate governance-koder som under senare år utarbetats av fondbörser och andra institutioner på aktiemarknaden i bl.a. Storbritannien (Cadbury), Frankrike och Holland, menade Davies att kommissionen, kanske i en rekommendation, skulle kunna lägga fast ett antal grundläggande principer att gälla inom unionen. Finns det skäl att därutöver också tänka sig ett särskilt corporate governance-direktiv på bolagsrättens område?

– Nej, svarade Davies, men kommissionen skulle ånyo kunna överväga några av de frågor som ligger i det ännu inte antagna förslaget till femte bolagsdirektiv, det s.k. strukturdirektivet. Det skulle exempelvis kunna gälla aktiers röstvärde.

Den efterföljande debatten blev stundtals intensiv. Många kunde nog tänka sig en corporate governance-rekommendation med EU-stämpel, men vad skulle den innehålla och vilken betydelse skulle den i praktiken få? Om detta var oenigheten närmast total. Tanken på att lyfta fram vissa frågor ur förslaget till det femte direktivet mötte inte någon entusiasm. Tvärtom underströk flera deltagare att detta var frågor som bäst lämpar sig för ”lösningar” på nationell nivå.

The application of the modern method of communication in company law

Det tredje och sista blocket hade ett utpräglat framtidsperspektiv. Inledare var professor Ulrich Noak från universitetet i Düsseldorf och han gick med stor noggrannhet igenom den nya teknikens påverkan på bl.a. registreringsmyndigheternas arbete, på sättet att genomföra bolagsstämmor och – inte minst – på företagens informationsgivning till ägarna.

I anslutning till hans anförande presenterades kommissionens projekt att länka samman bolagsregistren i medlemsstaterna (www.ebr.org).

Susan Binns frågade också professor Noack om han trodde att traditionell, reviderad årsredovisning skulle minska i betydelse på grund av den nya tekniken och han instämde i det antagandet.

Här begärde dagens FEE-representant, FARs generalsekreterare Björn Markland, ordet. Han pekade på revisionens funktion att öka trovärdigheten i den externa redovisningen. Han framhöll att kåren instämde i att om sådan redovisning i framtiden skulle komma att presenteras i elektronisk form, så måste revisorerna ändra arbetssätt. Markland försäkrade deltagarna att kåren arbetade med frågor om hur revisorerna kan skifta fokus från den skrivna redovisningen till de system och metoder som skapar den.

Konferensen avslutades av John Mogg, generaldirektör för DGXV, som i sin sammanfattning underströk att det fanns mycket kvar att göra på många av de områden som behandlats.

Diskussionerna har rapporterats vidare till EU-kommissionären Mario Monti och man kan förvänta sig reaktioner senare i vår.

Rolf Skog