Under hösten 1997 genomförde FAR en undersökning bland ett begränsat antal företag och organisationer i Sverige. Syftet var att ta reda på hur långt man kommit med sina förberedelser för euron.
Undersökningen gjordes på uppdrag av Fédération des Experts Comptables Européens (FEE) och den omfattar totalt fjorton länder (inga siffror från Italien ingår ännu i materialet).
Av de som besvarade den svenska enkäten uppgav 17 procent att de vidtagit åtgärder för att förbereda sig och ungefär lika många att man fått teknisk information om den nya valutan.
I en europeisk jämförelse betyder det att de svenska företagen ligger ”fyra från slutet” i båda dessa avseenden (företag i Portugal, Danmark och Grekland har gjort mindre och anser sig också ha fått mindre information).
Huvudorsaker till att inte förbereda sig
Sverige | Alla | |
|---|---|---|
För lite information | 71 % | 57 % |
För tidigt att börja | 24 % | 31 % |
Osäkerhet om övergången | 22 % | 26 % |
Andra prioriteringar | 17 % | 23 % |
”Euron bara en vanlig valuta” | 15 % | 20 % |
Oklar regeringsattityd | 22 % | 12 % |
Berör inte oss | 10 % | 6 % |
”För lite information”
Den vanligaste orsaken för att svenska företag inte vidtagit förberedelser är att man inte har tillräcklig information. Samma skäl är vanligast även i det sammanlagda materialet (tabellen).
De områden som svenska företag tycker mest påverkas av EMU och euron är försäljning, prissättning, distribution, redovisning och rapportering. Frågor om produktion och lokalisering anser man däremot inte påverkas av reformen.
Vad tror man då att reformen skulle kunna ha för fördelar?
De svenska företagen tror att man göra besparingar och uppnå fördelar främst på minskade valutarisker, pristransparens och ökad ”hemmamarknad” (ett skäl som inte alls är lika viktigt i det totala materialet).
Ökade kostnader och problem tror svenskarna drabbar främst personalutbildning. ändringar av system och ändring av den externa rapporteringen (och det är också de viktigaste faktorerna i den totala undersökningen).
Vet inget om de andra
Det verkar inte som om företagens förberedelsearbete och inställning påverkas i någon större utsträckning av leverantörer, konkurrenter och kunder. I hela undersökningen är det t.ex. 76 procent som inte vet något om konkurrenternas planer. Av de svenska företagen är det hela 89 procent som uppger sig inte veta om konkurrenterna ska börja använda euro.
På frågan om anser sig behöva veta mer om kunders, konkurrenters och leverantörers inställning till frågan, är det betydligt färre svenska företag än genomsnittet som svarar ja.
Hur skiljer sig annars svenskarna från genomsnittet?
Fler svenska företag uppger osäkerhet om vilka som ska gå med i unionen och när som ett viktigt skäl.
Mycket färre svenska företag än i undersökningen i stort uppger att man behöver veta mer om skatteregler och -blanketter innan man kan ta ställning.
Vad vill man annars veta mer om?
I hela materialet är företagen ense om att det är detaljerade regler och kunskap om eurons legala ställning som är viktigast. Svenskarna verkar något mindre i behov av kunskaper om dataprogram än de andra.
Något som möjligen också speglar det faktum att det är en bra bit kvar innan många, framförallt mindre, svenska företag räknar med att euron och valutaunionen på allvar ska bli en fråga för Sverige.
Bengt Holmquist