Remissvar till Finansdepartementet
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta Fi 98 2216
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Finansdepartementets promemoria Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta. FAR vill med anledning härav anföra följande.
FARs yttrande
Promemorian behandlar tre olika förslag till beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta, nämligen
Strikt värdering till balansdagens kurs utan avsättning till valutakursreserv
Strikt värdering till anskaffningsdagens kurs
Värdering till balansdagens kurs men med möjlighet till avsättning till valutakursreserv
Finansdepartementet förordar alternativet 1. Därigenom bibehålls sambandet mellan redovisning och beskattning. Det är också en anpassning till den praxis som efterhand har blivit rådande i Sverige.
FAR instämmer i Finansdepartementets slutsats.
FAR tillstyrker inte en treårig avskattningsperiod av befintliga valutakursreserver.
Effekten av att företag inte kan göra avsättning till valutakursreserv kan bli likviditetsproblem. För att inte denna effekt tillsammans med upplösning av eventuell befintlig valutakursreserv skall bli alltför betungande för företagen förordar FAR att avskattningsperioden skall ha samma konstruktion som lagen om återföring av skatteutjämningsreserv.
Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté
Remissvar till Justitiedepartementet
Bulvaner och annat (SOU 1998:47)
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet från Bulvanutredningen Bulvaner och annat (SOU 1998:47). FAR får med anledning härav anföra följande.
Allmänt
Kommittédirektiven innebär att åtgärder skall utredas för att effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet genom att förhindra eller försvåra att sådan brottslighet bedrivs med bulvaner som täckmantel. Denna målsättning, mot vilken inga invändningar kan riktas, måste emellertid balanseras på ett sådant sätt att företagandets fria villkor inte oskäligt inskränks samt att kostnaderna och uppgiftsinlämnanden för företagen inte ökar i en grad som inte motiveras av effekterna. FAR instämmer i stort med utredningens förslag, utom vad gäller förslaget till regel om styrelseledamöters lämplighet, möjligheten att förmedla uppgifter om lagakraftvunna domar och aktieägarregistrering.
FARs ställningstagande
Vissa missbruk av associationsrätten
1. FAR avstyrker förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 8 kap. 4 § ”Styrelseledamot och verkställande direktör skall ha sådan insikt och erfarenhet...” och 19 kap. 1 § ”Till straff som anges i första stycket döms ...”. Skälen till avstyrkandet är följande.
Ovanstående förslag innebär att lagstiftaren vill ställa samma typ av kompetenskrav på styrelseledamöter som på revisorn. (Se kraven i ABL 10 kap 2 §, 2 st.) För revisorer är särskilda kompetenskrav naturligt och det finns ett väl utvecklat system vad gäller utbildning, erfarenhet, fortbildning mm samt uppföljning av detta bl. a. av Revisorsnämndens och FARs kvalitetskontroll. För att föreslagna regler om styrelseledamöters och verkställande direktörens ”insikt och erfarenhet” skall bli mätbara bör en måttstock finnas, t.ex. av samma typ som finns för revisorer. Detta i sin tur betyder att det bör finnas liknande system som det finns på revisorssidan.
Syftet med detta resonemang är att visa att ett sådant system är omöjligt för styrelseledamöter och verkställande direktörer och skulle leda till att enbart de formellt välutbildade kan bli funktionärer i ett aktiebolag. Detta i sin tur är ett allvarligt hinder mot det fria företagandet i Sverige.
Redan idag är styrelseledamot och VD som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ersättningsskyldig (15 kap. 1 §). Även aktieägare skall ersätta skada som han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget (15 kap. 3 §).
Det är bolagsstämman som utser styrelsen. Det ligger i dess intresse att bedöma om styrelsen har ”insikt och erfarenhet”. I revisionsberättelsen skall revisorn uttala sig om styrelseledamot eller VD ”vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skyldiga till någon försummelse”. Däremot bedömer revisorn inte aktieägarnas beslut, t.ex. valet av styrelseledamöter.
Som förslaget är skrivet skulle revisorn bli skyldig att anmärka i revisionsberättelsen om styrelsen utnämner en VD som revisorn bedömer sakna insikt och erfarenhet. Det är inte rimligt att ålägga revisorerna ett sådant bedömningskrav.
En nyhet som gäller fr.o.m. den 1 januari 1999 är att revisorn har skyldighet att i vissa fall göra anmälan till åklagare vid misstanke om brott begånget av styrelseledamot eller verkställande direktör inom ramen för bolagets verksamhet.
2. FAR tillstyrker i princip att bemyndigande registreras. Firmateckning skall framgå av aktiebolagsregistret. Principiellt är det bra att registrera generalfullmakter. Dock är det viktigt att ett sådant ärende prioriteras hos PRV för att inte lägga hinder i vägen t.ex. vid köp av bolag. De nya ägarna vill snabbt komma igång och innan styrelsen hunnit registreras hos PRV används generalfullmakt. FAR tillstyrker också att den som med uppsåt främjar brottslig verksamhet, t.ex. genom ett bemyndigande att företräda juridisk person, skall anses medverka till brott som begås med stöd av bemyndigandet.
FAR noterar dock följande i sammanhanget. Det uppstår ett underhållsbehov i form av att hålla ”fullmaktsregistret” à jour, med avseende på bl.a. återkallelse av fullmakter. En oklar fråga är hur generalfullmakt definieras.
Kontroll i samband med tillståndsgivning m.m.
1. FAR tillstyrker förslaget att myndigheter ges vidgade möjligheter att utreda och kontrollera vem som utövar ledningen eller har ett väsentligt ekonomiskt intresse i ett företag som är föremål för myndighetens verksamhet. FAR anser dock att förslaget att vid vite ålägga någon annan att tillhandahålla uppgifter eller handlingar måste utredas vidare bl.a. med tanke på tystnadspliktsfrågan.
Affärskontroll
1. Angående förslaget att kreditupplysningsföretagen skall ges möjlighet att förmedla uppgifter om lagakraftvunna domar och godkända strafförelägganden avseende ekonomisk brottslighet, noterar FAR att detta är ett annorlunda synsätt än vad som har tillämpats i Sverige hitintills. FAR avstyrker förslaget med motiveringen att detta medför ett kraftigt intrång i den personliga integriteten och försvårar de straffades återanpassning.
Ägarregister i fåmansbolag
1. FAR avstyrker utredningens tanke om ett system med obligatorisk aktieägarregistrering. Skälen till avstyrkandet är följande. Obligatorisk aktieägarregistrering skulle innebära ökade kostnader för företagen samt ökat uppgiftslämnande i en utsträckning som inte motsvaras av fördelarna. Vidare har skattemyndigheten redan idag en registrering av fåmansägare. FAR anser också att utredningens förslag om att ”ägarregister bör konstrueras så att det blir en civilrättslig förutsättning för ett giltigt aktieförvärv att anteckning härom sker i registret” måste utredas vidare.
Bulvanlagen och tillsynen över de finansiella företagen
1. FAR tillstyrker att reglerna om ägarprövning i finansiella företag skall omfattas av bulvanlagens bestämmelser. Detta får dock inte leda till att bolagsstämman hindras att fatta beslut. Möjlighet att förordna en förvaltare med uppdrag att företräda aktier är viktigt.
Yttrandet har avgivits av FARs revisionskommitté
Remissvar till Rådet för Kommunal Redovisning
Utkast till rekommendation angående Redovisning av olika pensionsförmåner
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över ovanstående utkast till rekommendation. FAR får med anledning härav anföra följande.
Principiella synpunkter
FAR framhöll i sitt remissvar beträffande lag om kommunal redovisning att lagen innehåller bestämmelser om redovisning av pensioner som avviker från god redovisningssed som den kommit till uttryck i Redovisningsrådets dåvarande utkast till rekommendation om pensionsredovisning. Avvikelsen avsåg främst att skuldföring ej skulle ske av pensioner som intjänats före 1998. Lagen antogs utan ändring på denna punkt.
Föreliggande utkast till rekommendation innebär i princip att samtliga pensionsförpliktelser skall skuldredovisas om inte uttryckligt förbud i lag föreligger mot skuldredovisning.
Med den begränsning lagstiftningen innebär för redovisningens utformning anser FAR att utkastet till rekommendation ger vägledning för dem som har att upprätta redovisning för kommuner.
Övriga synpunkter
Utkastet till rekommendation är begränsat till att endast behandla om skuldföring skall ske eller ej. Ytterligare vägledning torde vara av värde beträffande ett antal frågeställningar som traditionellt ingår i rekommendationer om pensionsredovisning, till exempel aktuariella metoder och antaganden liksom den redovisningsmässiga hanteringen av aktuariella vinster och förluster.
Beträffande visstidspensioner framförs som argument för att de ej skall skuldföras löpande att det är osäkert om de överhuvudtaget kommer att infrias. Detta gäller alla pensionsförpliktelser, men beräkningar kan ske med statistisk metod. Om erfarenhetsmässig beräkning kan ske av utfallet av visstidspensioner, borde skuldföring ske löpande (inom ramen för lagens begränsningar om intjänande före 1998). Om en erfarenhetsmässig beräkning ej kan ske beroende på ett litet underlag kan detta vara skälet till att kravet på avsättning ej är uppfyllt.
Då Rådet för Kommunal Redovisning tidigare utfärdat en rekommendation (rekommendation nr 1, 1997) som avser pensionsredovisning kunde det vara lämpligt att integrera föreliggande förslag till rekommendation i denna.
Yttrandet har avgivits av FARs redovisningskommitté