Sverige står utanför eurozonen den 1 januari 1999. De gamla nationella valutaenheterna i eurozonsländerna (DEM, FRF, NLG etc.) är från detta datum endast ett uttryck för euron med en fast kursrelation (sex signifikanta siffror). Enligt uppgift kommer det från den 1 januari 1999 inte att finnas (officiella) kursnoteringar från bankerna mellan de gamla nationella valutaenheterna (till exempel DEM) och den svenska kronan. Däremot kommer det att finnas en daglig noterad kurs mellan euro och SEK.
Inom EU finns det en euroförordning som kräver omräkning mellan två gamla nationella valutaenheter inom eurozonen via eurons fasta kursrelation, den så kallade trianguleringen. I officiella dokument från EU-kommissionen anvisas omräkning via euron som metod även för omräkning mellan en gammal nationell valutaenhet (till exempel DEM) och en valuta utanför eurozonen (till exempel SEK).
Problemet
I länder inom och utom eurozonen diskuteras om användningen av trianguleringen måste byggas in i datasystemen och vara den enda metod som är tillåten för företag utanför eurozonen när de under övergångstiden löpande och i bokslut ska bokföra till exempel fakturor i gamla nationella valutaenheter. Frågan är viktig eftersom kostnaderna för att bygga om befintliga datasystem eller investera i nya kan vara betydande.
Två konkreta situationer beskriver frågan:
Det är sannolikt att svenska företag som kund och/eller leverantör under en kortare eller längre tid från och med den 1 januari 1999 kommer att ta emot från respektive skicka fakturor till företag i länder inom eurozonen med fakturabelopp i gammal nationell valutaenhet (till exempel DEM). Vilken metod för omräkning vid den löpande bokföringen av dessa DEM-fakturor är förenlig med god redovisningssed i Sverige från och med den 1 januari 1999?
En konsekvens av punkt 1 är att företagen i sina (delårs)bokslut under 1999 och eventuellt senare kan ha fordringar/skulder i gamla nationella valutaenheter, till exempel DEM. Vilken metod för omräkning vid redovisningen i boksluten av dessa DEM-fakturor är förenlig med god redovisningssed i Sverige från och med den 1 januari 1999?
Vad kan man göra?
Efter diskussioner med personer som är intresserade och berörda av dessa frågor har jag kommit fram till följande.
Tillämpning idag
Omräkningen i den löpande bokföringen berörs i punkt 6 i Redovisningsrådets utkast till rekommendation om Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. När det gäller svenska företags praktiska tillämpning av denna punkt torde det inte finnas någon enhetlighet till exempel när det gäller vilken kursnotering som ska användas (köpkurs, säljkurs, medelvärde), om transaktionsdagens avistakurs eller månadssnitt ska användas, vilket antal decimaler som ska användas etc. Dagens säkerligen något varierande praktiska tillämpning torde ge den grad av precision som krävs i den andra meningen i punkt 6 och den tillämpningen skulle därmed kunna anses vara förenlig med/utgöra god redovisningssed.
Förslag till praktisk lösning
Mot denna bakgrund borde det inte vara logiskt och rimligt att nu och därtill under en övergångstid kräva dels en metodik med högre precision än dagens, dels att denna metodik därtill tvingande skulle behöva byggas in i företagens datasystem.
I stället borde det vara tillräckligt med till exempel en väldokumenterad kalkylmodell (Excel eller liknande) som är sidoordnad datasystemen och som beräknar en aktuell kurs för de nationella valutaenheterna i eurozonen. Indata i modellen skulle vara dels den fasta omräkningskurs mellan de aktuella gamla nationella valutaenheterna och euron som fastställs den 31 december 1998, dels de dagliga noteringarna mellan euron och den svenska kronan. Det torde inte vara något problem att bygga modellen med utrymme för de sex signifikanta siffrorna för den fasta omräkningskursen. Utdata i denna rutin skulle vara dagliga kursnoteringar i samma format som de noteringar som idag erhålls från bankerna.
De kurser som beräknats på detta sätt kan sedan användas som indata i befintliga datasystem på samma sätt som sker idag. Modellen kan också användas för att beräkna en aktuell balansdagskurs och periodens genomsnittskurs för boksluten.
Balans läsare inbjuds härmed att kommentera den föreslagna praktiska lösningen och/eller komma med egna förslag. Eftersom årsskiftet och därmed euron närmar sig är tiden numera knapp!
Lars-Gunnar Larsson , FARs tekniske sekreterare