Aktuell information

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur Vostok Nafta Investment Ltd’s framställning till nämnden.

Vostok Nafta Investment Ltd. (”Vostok Nafta”) är ett bermudianskt bolag bildat enligt Bermudas Companies Act. Sedan februari 1997 är aktierna i bolaget spridda bland den svenska allmänheten med ca 4.000 aktieägare. Aktierna är (genom depåbevis) föremål för handel på den svenska aktiemarknaden och daglig notering på den s.k. SBI-listan. Bolaget har meddelat sin avsikt att ansöka om notering av aktier på Stockholms Fondbörs O-lista.

Bolaget investerar i aktier och andra värdepapper i huvudsak utgivna av ryska bolag eller bolag i andra republiker i f.d. Sovjetunionen. Investeringarna sker företrädesvis inom sektorerna olja och andra naturtillgångar.

Styrelsen består av tio ledamöter med Adolf H. Lundin som ordförande. Ledamöterna är utsedda på grund av sina kunskaper om rysk ekonomi och aktiemarknad liksom om frågor rörande olja och andra naturresurser. Tre av ledamöterna (inkl. ordföranden) är utlandssvenskar, tre är ryska medborgare, en är finsk medborgare och de övriga tre är svenska medborgare bosatta i Sverige. Bolaget har fem anställda, varav tre inkl. VD är placerade i Stockholm och två i Moskva.

Bolagets huvudägare, Adolf H. Lundin, som direkt och indirekt äger ca 64 % av aktierna i bolaget, har den 30 oktober 1997 träffat avtal med åtta av styrelseledamöterna och med samtliga anställda i Vostok Nafta om utställande av köpoptioner avseende aktier i bolaget. Optionsprogrammets villkor har förhandlats fram av Lundin och företrädare för Vostok Nafta, i första hand bolagets VD. Avtalen med styrelseledamöterna är villkorade av dels att Aktiemarknadsnämnden uttalar att options-programmet är förenligt med god sed på aktiemarknaden, dels att en bolagsstämma godkänner optionsprogrammet. Enligt det för bolaget tillämpliga regelverket är det för ett giltigt bolagsstämmobeslut tillräckligt med enkel majoritet, men avsikten är att iaktta samma majoritetskrav som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m., den s.k. Leo-lagen.

Berörda styrelseledamöter inkl. VD har förvärvat 7.000 optioner per person medan personalen har köpt 5.000 optioner per person. Optionspremien uppgår till 105.000 kr per styrelseledamot respektive 75.000 kr per anställd. Bolaget har lånat ut erforderliga medel för att finansiera de anställdas förvärv. Lånevillkoren uppges vara marknadsmässiga med en ränta motsvarande vid var tid gällande statslåneränta med tillägg av två procentenheter. Lånet skall återbetalas senast då optionerna överlåts eller utnyttjas.

Optionerna har en löptid på två år räknat från den 30 oktober 1997 och kan utnyttjas av innehavaren efter tvåårsperiodens utgång. Premien är 15 kr per option och lösenpriset uppgår till 130 kr per aktie. Sista noterade betalkurs för Vostok Nafta-aktien den 30 oktober 1997 var 75 kr. Premien anges ha fastställts med tillämpning av Black & Scholes formel för optionsvärdering, varvid har antagits att den riskfria räntan uppgår till sex procent och volatiliteten för aktien 60 %.

Vostok Nafta har hemställt att Aktiemarknadsnämnden prövar om det tänkta optionsprogrammet är förenligt med god sed på aktiemarknaden särskilt vad avser styrelseledamöternas deltagande.

Överväganden

Aktiemarknadsnämnden har vid flera tillfällen behandlat frågor som gäller deltagande av aktiemarknadsbolags styrelseledamöter i incitamentsprogram av det här aktuella slaget.

I uttalandet 1987:11 behandlade Aktiemarknadsnämnden principiella frågor rörande icke standardiserade köpoptionsavtal som berör ledande befattningshavare m.fl. Nämnden ansåg att, om arbetsgivarbolaget medverkar till avtalens tillkomst och optionsutfärdaren och arbetsgivarbolaget tillhör samma koncern, beslut borde fattas i former motsvarande dem som anges i Leo-lagen. Styrelseledamot i arbetsgivarbolaget som inte samtidigt är anställd i bolaget borde inte ingå i den av avtalet omfattade personkretsen.

I ett annat principuttalande, 1989:1, behandlade Aktiemarknadsnämnden villkor vid emission av konvertibla skuldebrev m.m. till anställda m.fl. i aktiemarknadsbolag m.m. Uttalandet angavs i tillämpliga delar gälla också andra värdepapper än konvertibla skuldebrev.

Enligt uttalandet krävde frågan huruvida styrelseledamot som inte är anställd i bolaget bör kunna delta i en emission riktad till anställda särskilda överväganden. I uttalandet ägnade nämnden till en början uppmärksamhet åt frågan huruvida inte styrelseledamöter måste anses av jäv hindrade att deltaga i beslut av styrelsen rörande emission i vilken de själva skall äga teckningsrätt men konstaterade att det inte var möjligt att ge ett säkert svar. Nämnden noterade vidare att Leo-lagen räknar med möjligheten att en emission riktas till styrelseledamöter. – Diskussionen av jävsfrågan får anses ha tagit sikte på fall där emission sker från bolaget eller annat bolag i samma koncern och behöver inte vidareutvecklas i detta sammanhang.

Nämnden uttalade emellertid också att de uppgifter som normalt ankommer på och fullgörs av styrelseledamöter inte är av sådan karaktär att de skäl som ligger till grund för en emission till anställda i allmänhet äger tillämpning. Särskilda skäl kunde dock föreligga som motiverar ett deltagande. Om sådana skäl ej föreligger, bör styrelseledamöter inte deltaga i andra fall än när de är anställda i bolaget. Om det i särskilt fall anses motiverat att låta styrelseledamöter deltaga i en emission, ansåg nämnden lämpligt att bolagsstämman får pröva frågan som en särskild punkt vid stämman.

Även nämndens uttalanden 1987:10 och 1994:6 präglas av en restriktiv inställning när det gäller deltagande av styrelseledamöter i olika slags incitamentsprogram.

Här bör också anmärkas att nämnden i olika sammanhang har framhållit att de högsta tecknings- och tilldelningsbeloppen bör hållas på en relativt låg nivå av hänsyn till aktieägarna och till allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Nivån bör framstå som rimlig sedd i relation till den anställdes lön och andra anställningsvillkor. I det nyssnämnda uttalandet 1989:1 hänvisade nämnden till att en begränsning till 50 % av årslönen ibland hade framförts som en lämplig lösning och ansåg att en sådan begränsning kunde tjäna som ett riktmärke men att det var olämpligt att låsa utvecklingen vid ett bestämt tal.

Vostok Nafta har i sin framställning anfört att en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet i bolaget är en aktiv och kompetent styrelse. Bolaget har pekat på att styrelseledamöterna besitter kunskap, kompetens och kontakter av väsentlig betydelse för bolaget. Den ryska industrins komplicerade problem och de speciella förhållanden som råder på den ryska aktiemarknaden kräver enligt framställningen särskild kompetens och erfarenhet. Enligt bolaget är syftet med incitamentsprogrammet minst lika starkt gällande för styrelseledamöterna som för de anställda. Skulle optionsprogrammet anses strida mot god sed överväger bolaget att införa resultatbaserade styrelsearvoden.

Bolaget har vidare pekat på att tilldelningen understiger hälften av de anställdas årslön, att optionerna har utfärdats på marknadsmässiga villkor och att beslut om optionsprogrammet skall fattas vid bolagsstämma med samma höga majoritetskrav som gäller enligt Leo-lagen.

Av utredningen i ärendet framgår att det här är fråga om ett bolag med starkt specialiserad verksamhetsinriktning och ett begränsat antal anställda i vilket styrelseledamöternas personliga insatser tilläggs ovanligt stor betydelse för bolagets utveckling.

Enligt nämndens mening utgör mot denna bakgrund de omständigheter bolaget har anfört tillräckligt starka skäl för att det skall kunna anses vara förenligt med god sed på aktiemarknaden att i detta fall låta även styrelseledamöter omfattas av ett köp-optionsprogram. Nämnden fäster i sammanhanget även vikt vid att optionerna inte utfärdas av bolaget och att någon utspädningseffekt eller andra liknande konsekvenser inte uppkommer för detta.

– – –

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Carl Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg, Anders Lannebo och Per Lundberg.

Bakgrund

Enligt 5 kap. 8 § första stycket ÅRL ska ett bolag för varje dotterföretag och intresseföretag lämna vissa tilläggsupplysningar. Dessa krav på upplysningar gäller också i fråga om andra företag i vilka bolaget innehar minst 20 procent av kapitalet (8 § andra stycket). Vidare ska ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag lämna vissa uppgifter. Samtliga tilläggsupplysningar skall enligt 5 kap. 1 § första stycket ÅRL lämnas i not eller – om det inte står i strid med kravet på överskådlighet – i balansräkningen. ÅRL:s upplysningskrav omfattar inte innehav i andra företag än de angivna.

I Bokföringsnämndens uttalande BFN U 96:3 Specifikation av aktier och andra andelar, behandlas kravet på tilläggsupplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL. Förutom de uppgifter som ÅRL kräver sägs i uttalandet bl.a. att för andelar som är registrerade eller noterade på svensk eller utländsk börs eller på auktoriserad marknadsplats bör på balansdagen gällande börsvärde eller liknande anges.

I detta uttalande behandlas frågan om vilka tilläggsupplysningar som bör lämnas för sådana aktier och andra andelar som inte omfattas av 5 kap. 8 § ÅRL.

BFNs bedömning

Före införandet av ÅRL var upplysningskraven för samtliga aktier och andra andelar relativt omfattande. Kraven baserades dels på bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385), dels på kompletterande normgivning från BFN. Bl.a. krävdes som regel att samtliga aktier och andra andelar specificerades post för post. För aktier som var börsnoterade skulle börsvärdet på balansdagen anges.

I och med införandet av ÅRL ändrades lagkraven. Dessa avser nu huvudsakligen dotter- och intresseföretag. Något krav på tilläggsupplysningar för innehav i andra företag än de som anges i 5 kap. 8 § ÅRL finns inte.

Det finns emellertid skäl att även i fortsättningen lämna vissa tilläggsupplysningar beträffande innehav i andra företag än de som avses i 5 kap. 8 § ÅRL. För aktier och andra andelar som är registrerade eller noterade på svensk eller utländsk börs eller på auktoriserad marknadsplats bör, för att belysa innehavets värde, bokfört belopp samt på balansdagen gällande börsvärde eller liknande anges. Dessa värden behöver inte anges post för post utan kan sammanföras till en summa. Uppdelning bör däremot ske på anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Hur en tilläggsupplysning angående nu aktuella aktier och andra andelar kan utformas exemplifieras här i ett enkelt typfall.