– Det är klart att jag vet att AB betyder aktiebolag. Även om jag aldrig arbetat med svenska företag så lär man sig ett och annat med åren, säger Willi Bamberger och skrattar.

Att vara liten revisionsbyrå i ett land som saknar revisionstradition är inte alltid så enkelt. Men Willi Bamberger är inte den som ger upp.

I mer än sextio år har han försökt lära företag och myndigheter i Ecuador vad revision är för något – och det tänker han fortsätta med.

Ecuador är visserligen ett av Sydamerikas mindre länder, men det är rikt på kultur och upplevelser. Här finns regnskogar och högland, indianer och de fantastiska Galapagosöarna. Här finns också ganska stora oljefyndigheter, även om näringslivet i övrigt är tämligen begränsat.

Vid sidan om Costa Rica är Ecuador ett av Latinamerikas lugnaste och snällaste länder och det ska mycket till för att Ecuador ska nå världens löpsedlar. Men ibland händer det, som när landets president Bucaram – El Loco (galningen) kallad – avsattes i början av året.

Och visst skapar politiken ibland turbulens, men för en revisor i Ecuador finns det andra, mer nära liggande – och betydligt värre – problem.

Ständiga elavbrott

– De ständiga elavbrotten är det allra mest påfrestande. Före jul hade vi som mest åtta timmars strömavbrott varje dag. Det säger sig självt att man inte kan göra någonting i en sån situation – utan el kan vi inte driva våra datorer. Och det handlar ju inte bara om oss. Tänk hur mycket produktivitet som går förlorad på grund av detta!

Willi Bamberger kommer själv från en tysk familj som förra seklet utvandrade till Ecuador. Med sextio år i yrket har han varit med om i stort sett hela Ecuadors moderna ekonomiska utveckling.

– Ja, om man ska vara noga så är det sextioett år. Jag utbildade mig till bokförare i staden Guayaquil och började sedan arbeta med redovisning och bokföring hos ett amerikanskt företag i Panama. De åren lärde mig mycket, men jag valde ändå att återvända till Ecuador. Här fick jag egna kunder för vilka jag skötte bokföring och redovisning. Vid den tiden arbetade jag hemifrån. Min första sekreterare var min dotter. Därefter bildade jag ett företag med en kollega. Sedan dess har jag i olika omgångar arbetat åt mig själv och för andra, berättar Willi Bamberger.

Låg status

Bokförare har alltid haft låg status i Ecuador och i den mån revisorer anlitats har de mest setts som ytterligare en i raden av pärmbärare. Fram till helt nyligen var det dessutom bara ett mycket litet antal företag som hade krav på sig att anlita revisor.

– De företag som inte ville ha en revisor behövde inte det, striktare än så var sällan lagarna. De kunder vi hade på den tiden var framför allt utländska företag vars ägare krävde att de reviderades. I annat fall kunde det röra sig om att banken ville ha en revision på en potentiell låntagare. Vid den tiden fanns det knappast heller några registrerade revisionsbyråer vid sidan om de sex stora, fortsätter Willi Bamberger.

Bäste bokföraren betalade så lite skatt som möjligt

Då kundunderlaget var relativt litet arbetade Bamberger y Asociados till största delen med bokföring och redovisning.

– Eftersom kraven var låga och mängden stora företag liten så var det heller inte många som var intresserade av bokföring. Den bästa bokföraren var den som betalade så lite skatt det bara gick. Längre än så tänkte man inte.

Sedan slutet av 80-talet föreskriver lagen att alla företag över en viss omsättning ska ha en auktoriserad revisor. Inflationen är hög och därför regleras gränsen för revisionsplikt utifrån en teoretisk valuta kopplad till dollarn, ungefär som ett basbelopp.

– Många lagar är baserade på denna fiktiva valuta. Andra värdemätare är minimilönen som också höjs regelbundet. Den som t.ex. kör utan säkerhetsbälte kan dömas till böter för ett belopp som står i relation till minimilönen.

Nu kan man koncentrera sig på revisionen

För Bamberger y Asociados har utvecklingen inneburit att man nu koncentrerat sig på revisionen och bara till en mindre grad arbetar med redovisning och bokföring. Man är en av de få självständiga byråer som verkar i konkurrens med de stora, en konkurrens som inte alltid sker på lika villkor, menar Willi Bamberger:

– Visst är de stora byråerna ofta är mer effektiva än vad vi är och framför allt har de ett helt annat stöd bakom sig. Skillnaden är att vi lever här, vi känner vardagen i landet. På de stora internationella firmorna har kunden kontakt med anställda. Där kan man inte, som hos oss, prata med ägarna direkt, och det upplever många som otillfredsställande. Men trots att flera dotterbolag till utländska företag vill ha kvar oss har det hänt att vi förlorat uppdrag enbart därför att moderbolaget dikterat att de måste byta revisionsbyrå. Vi hade faktiskt nyligen två fall där dotterbolaget bad om tillåtelse att få byta tillbaka till oss, något som till slut godkändes.

En annan stor skillnad mellan Bamberger och de stora internationella byråerna är debiteringsnivån.

”De stora tar väldigt bra betalt”

– De tar väldigt bra betalt, inte sällan dubbelt så mycket som vi. Ofta debiterar de moderbolaget direkt och då handlar det om helt andra nivåer än här i landet. Tusen dollar för några timmars konsultuppdrag är oerhört mycket i Ecuador, men på världsnivå är det inte mer än drickspengar, konstaterar Willi Bamberger.

Därmed inte sagt att de själva skulle ha problem att få uppdrag. Tvärtom. Frivilligorganisationer och mellanstora företag är viktiga kunder och under de senaste åren har verksamheten vuxit kraftigt. Eller med Willi Bambergers ord:

– Vi behöver inte stå på gatan och bocka. När lagen om revision kom hade vi tolv anställda, i dag är vi trettio. Nu arbetar vi precis på att öppna en filial i kuststaden Guayaquil.

Men det är ofta svårt att arbeta med revision i dagens Ecuador. Landet är litet och fortfarande väldigt outvecklat på detta område. Ett problem är det stora gap som finns mellan formella företag inom systemet med allt vad det innebär och de många informella företagen. De sistnämnda är ofta mycket små, men det kan också röra sig om företag som indirekt ger jobb åt flera hundra personer, t.ex. inom textilbranschen.

Formellt räcker det med att en akademisk examen i redovisning för att få arbeta som revisor, några krav på vidareutbildning eller ytterligare examina finns inte.

Rena nybörjare när de kommer från universitetet

– Vi anställer nya assistenter direkt från universitetet, men när de kommer hit visar det sig att de nästan så gott som alltid är rena nybörjare. När jag började fanns det överhuvudtaget inga examen eller prov att rätta sig efter. Jag lärde mig det mesta genom att praktisera och utan att förhäva mig tror jag att jag utifrån min erfarenhet kan betydligt mer än de som har tagit sin examen de senaste åren, konstaterar Willi Bamberger.

Ingångslönen är relativt låg. Den som efter några år blir supervisor med arbetsledaransvar för assistenterna tjänar ungefär en miljon Sucres i månaden, i svenska kronor ca 5 000. Till detta kommer olika typer av tillägg, bonus och annat som höjer lönen (”de tar aldrig slut utan tycks bara bli fler och fler för varje år”).

Hittills har det inte funnits någon nationell organisation för landets revisorer, utan man har ingått i en gemensam yrkessammanslutning med de som arbetar med bokföring och redovisning. Men sedan regeringen infört – eller försökt införa – nya lagar som påverkar yrket har revisionsbyråerna börjat agera gemensamt.

– På sistone har vi drabbats av många nya och onödiga förordningar och lagar. Nyligen bestämde man t.ex. att kontraktet för revision för det kommande året måste vara påskrivet innan det pågående uppdraget avslutats – hur man nu kan förvänta sig att ett företag ska kunna skriva kontrakt med en revisor för kommande år när man inte ens vet hur det innevarande årets arbete förlöper. Ett annat mål med vår samverkan är att öka yrkets prestige och därmed också höja kvaliteten på de tjänster vi erbjuder.

Alla måste ha sina egna budbärare anställda

En personalgrupp som ingen revisionsbyrå klarar sig utan i Ecuador är egna budbärare som har till huvuduppgift att springa med dokument till och från olika myndighetskontor. Bamberger y Asociados har två personer anställda enbart för detta.

– Det är helt enkelt omöjligt att klara sig utan dem eftersom så mycket tid måste ägnas åt att stå i olika köer och få dokument undertecknade. Problemet är att de på myndigheterna ofta inte bryr sig om våra budbärare och då tvingas jag eller någon annan av delägarna själva besöka myndighetskontoret. I det här arbetet handlar det därför mycket om att lära känna handläggarna på ett personligt plan. Har man väl gjort det går det oftast lättare.

Fyller 83 och funderar på att trappa ned

Från att tidigare ha drivit byrån helt själv har Willi Bamberger numera tre partners. Han fyller åttiotre och har så smått börjat fundera på att trappa ned.

– Jag har börjat lämna över mer och mer, men fortfarande försöker jag vara med även om jag i dag arbetar mindre än tidigare. De flesta av mina klienter är också mina vänner, det finns ett ömsesidigt förtroende som jag vill förvalta.

Framme på skrivbordet ligger en tjock manual från Horwarth International som Willi Bamberger håller på att gå igenom.

Att översätta materialet till spanska blir för dyrt, så därför tar Willi Bamberger själv fram det som är väsentligt för Ecuador:

– Jag vill ju inte sitta hemma utan att göra något.

Konkurrensen med de stora byråerna har gjort att man sedan 1996 har anslutit byrån till Horwarth International.

– Horwarth International är inget företag utan en sammanslutning av byråer och det ser vi som en fördel, eftersom vi vill behålla vår frihet. Redan nu har vi fått några kunder genom att ingå i HI. Det har också varit givande att delta i seminarier med byråer från andra länder. Nyligen träffades vi folk från hela Latinamerika i Miami. Det var mycket intressant att utbyta erfarenheter med kollegor från så många länder.

– Även om man är så gammal som jag så lär man sig hela tiden nya saker!

David Isaksson