Aktiebolagskommitténs betänkande Aktiebolagets kapital (presenterat i Balans 3/97) innehåller förslag till lagändringar för ökad flexibilitet i bolagens kapitalstruktur, bl.a. att svenska aktiebolag skall få förvärva egna aktier – något som väckt allmän debatt. Kommitténs sekreterare Rolf Skog ger här en fördjupad presentation av förslaget och inleder den med de aktiebolagsrättsliga reglerna.

Aktiebolagskommittén föreslår i betänkandet (SOU 1997:22) att såväl privata som publika aktiebolag skall få förvärva egna aktier. Förslaget innebär inga lättnader i förbudet att teckna egna aktier. Det kvarstår oförändrat. Detsamma gäller förbudet för aktiebolag att ta emot egna aktier som pant.

De grundläggande bestämmelserna om förvärv och överlåtelse av egna aktier skall enligt förslaget tas in i ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen (1975: 1385). I likhet med övriga bestämmelser i lagen skall bestämmelserna om egna aktier som utgångspunkt vara gemensamma för privata och publika aktiebolag. I vissa hänseenden görs dock i förslaget en åtskillnad mellan bolagskategorierna. För de publika aktiebolagen har en del av bestämmelserna sin bakgrund i EG:s andra bolagsdirektiv. De privata bolagen berörs inte av direktivet.

Tillåtna förvärvsmetoder

I lagförslaget regleras först på vilka sätt aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier. Kommittén skiljer mellan tre förvärvsmetoder, nämligen förvärv genom vad som kallas förhandlade överenskommelser mellan bolaget och en eller flera ägare, förvärv genom erbjudanden till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag samt förvärv på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Ett privat aktiebolag skall enligt förslaget kunna förvärva egna aktier dels genom en förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare, dels genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag. Det innebär att ett privat aktiebolag i praktiken får i det närmaste full frihet i valet av förvärvsmetod. Privata aktiebolags aktier får inte bli föremål för handel på aktiemarknaden, varför återköp på marknaden aldrig aktualiseras för dessa bolag.

Den typiska förvärvssituationen i ett privat aktiebolag blir med största sannolikhet återköp i samband med att en viss ägare önskar lämna ett fåmansägt bolag. Det blir då med nödvändighet fråga om en förhandlad överenskommelse mellan bolaget och ägaren i fråga. Det finns emellertid också privata aktiebolag med en förhållandevis stor ägarkrets där återköp skulle kunna ske genom ett erbjudande riktat till ägarna.

Ett publikt aktiebolag skall enligt förslaget kunna förvärva egna aktier dels genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag, dels genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Publika aktiebolag skall däremot inte kunna förvärva egna aktier genom en förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare. Skälet till denna begränsning är att en rätt till förhandlade återköp skulle kunna utnyttjas för att i mer eller mindre utpressningsliknade former tvinga bolag till återköp av aktier från någon som hotar att ta kontroll över bolaget.

De amerikanska erfarenheterna av sådana s.k. greenmail-förfaranden avskräcker. Aktiebolagskommittén föreslår därför att förvärv av egna aktier genom förhandlade överenskommelser inte alls skall vara tillåtna i publika aktiebolag och att den som överträder detta förbud skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Det finns goda skäl att i det kommande propositionsarbetet på denna punkt fördjupa diskussionen i syfte att närmare klarlägga vad som är tillåtet och otillåtet i sammanhanget. Uttrycket ”börs eller annan organiserad marknadsplats” har inte en entydig innebörd och är måhända dessutom väl snävt i sammanhanget. Det innefattar inte handel mellan fondkommissionärer som sker utanför börsen och möjligen inte heller handel som sker med aktier i företag noterade på nya marknadsplatser som Innovationsmarknaden och SBI.

Ett förvärvserbjudande riktat till ägarna kan struktureras på olika sätt. Den enklaste metoden är att bolaget erbjuder aktieägarna att inom en viss tidsfrist och till ett visst pris sälja aktier till bolaget. För aktieägarna kan situationen liknas vid att gratis erhålla en säljoption på en del av sina aktier.

En annan metod är att bolaget ställer ut just sådana säljoptioner till samtliga ägare i proportion till deras aktieinnehav. Därigenom blir det möjligt för aktieägarna att tillgodogöra sig optionspremien inte bara genom att sälja aktierna till bolaget utan också genom att sälja optionen till någon annan aktieägare.

En tredje metod är att genomföra förvärvet i form av en s.k. holländsk auktion. Bolaget annonserar då att man avser att återköpa en viss mängd egna aktier, anger ett prisintervall inom vilket förvärv kommer att ske och uppmanar aktieägarna att tillkännage hur många aktier de till ett visst pris inom intervallet är beredda att sälja. Bolaget förvärvar sedan så många aktier som krävs för att uppnå den önskade totala återköpsvolymen genom att köpa de aktier för vilka aktieägarna begärt lägst pris, men betalar ett och samma pris för samtliga aktier, nämligen det högsta pris som begärts för någon av de återköpta aktierna.

Kapitalskyddet

För såväl privata som publika aktiebolag föreslår kommittén att förvärv av egna aktier skall kunna ske endast under förutsättning att det omedelbart efter förvärvet finns full täckning för det bundna egna kapitalet i balansräkningen. På samma sätt som vid vinstutdelning skall också försiktighetsregeln beaktas i sammanhanget. Förvärv av egna aktier skall inte kunna ske med så stort belopp att förvärvet med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov,

Fattas beslut om förvärv av egna aktier vid ordinarie bolagsstämma så skall utrymmet för återköp bestämmas med utgångspunkt i nästföregående års balansräkning. Fattas beslutet på extra stämma som inte fastställer balansräkningen, skall styrelsen till förslaget om förvärv av egna aktier foga en kopia av den senaste årsredovisningen, en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets utveckling som inträffat därefter samt ett av revisorerna avgivet yttrande över denna redogörelse. Trots att det inte uttryckligen framgår av lagtexten får motsvarande anses skola gälla för det fall stämmans beslut går ut på att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Styrelsen måste i det fallet också i sin tur, när den utnyttjar bemyndigandet, på lämpligt sätt beakta kravet på full täckning för det bundna kapitalet och försiktighetsregeln.

Storleken på innehavet av egna aktier

Ett publikt aktiebolag får enligt förslaget i varje ögonblick inneha högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Det är en gräns som följer av EG:s krav. Är bolaget moderbolag och innehar dotterföretag med stöd av någon undantagsbestämmelse (se nedan) aktier i moderbolaget, skall i detta sammanhang dotterföretagets aktieinnehav anses som moderbolagets.

Tioprocentsgränsen tar sikte uteslutande på antalet aktier. Den hindrar inte att de innehavda aktierna har högre röstvärde än övriga aktier och därigenom ”representerar” mer än tio procent av röstetalet i bolaget, något som bl.a. skall ses i ljuset av att bolaget inte får utöva någon rösträtt för aktierna under innehavstiden (se nedan).

EG:s krav på en övre gräns för innehavet av egna aktier gäller endast för publika aktiebolag. I fråga om privata aktiebolag har lagstiftaren i medlemsstaterna full frihet att själv besluta i saken. För att tillgodose de syften för vilka återköp av egna aktier kan komma att aktualiseras i privata bolag, t.ex. att underlätta ägarskiften i fåmansägda bolag, är tio procent en alltför låg andel. Eftersom också varje annan gräns skulle komma att bli mer eller mindre godtycklig föreslår kommittén att det för privata bolag inte alls uppställs någon gräns för innehavet av egna aktier.

Det innebär emellertid inte att ett privat aktiebolag skulle kunna förvärva alla aktier och bli självägande. Lagens bestämmelser om bolagets organisation bygger på att det i bolaget kan hållas en bolagsstämma som fattar vissa beslut och utser bolagets styrelse. Vid bolagsstämma får emellertid inte aktier som bolaget självt innehar vara företrädda, vilket innebär att bolaget kan fungera endast under förutsättning att det alltid finns minst en aktie i någon utomståendes hand. Ett privat bolag kan följaktligen återköpa alla utom en aktie. Det har inte ansetts nödvändigt att låta detta komma till explicit uttryck i författningstexten.

Förvärv i strid med reglerna

Förvärvar ett aktiebolag, privat eller publikt, egna aktier i strid med de nu nämnda reglerna, så skall aktierna avyttras senast en månad efter förvärvet. Bestämmelsen blir tillämplig exempelvis för det fallet att ett publikt aktiebolag förvärvat mer än tio procent av den egna aktiestocken. Överskjutande del skall då avyttras inom den föreskrivna tiden. Om så inte sker, skall aktierna anses ogiltiga och aktiekapitalet sättas ned med aktiernas nominella belopp. Styrelsen skall till den första bolagsstämma, ordinarie eller extra, som hålls därefter lägga fram ett förslag till beslut om nedsättning och överföring av beloppet till reservfonden. Nedsättningen kräver inte något tillstånd för att verkställas. Bestämmelsen torde inte hindra att bolaget i stället för att avyttra de överskjutande aktierna direkt drar in dessa genom att sätta ned aktiekapitalet med motsvarande belopp, något som emellertid i praktiken blir omöjligt att hinna med inom en månad.

Beslut om förvärv av egna aktier

Beslut om förvärv av egna aktier skall i privata aktiebolag alltid fattas av bolagsstämman. Det gäller såväl vid förhandlade överenskommelser mellan bolaget och viss eller vissa ägare som vid bolagets erbjudanden till ägarna att sälja aktier till bolaget. Skall aktierna förvärvas genom en förhandlad överenskommelse får stämmans beslut i praktiken karaktär av ett godkännande av ett preliminärt avtal mellan bolaget och ägaren(-na). Styrelsen skall då förelägga stämman ett förslag till beslut som innehåller uppgift om

  1. överlåtarens namn och adress,

  2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som skall förvärvas,

  3. det vederlag som skall lämnas för varje aktie,

  4. den tid inom vilken aktierna skall betalas, samt

  5. övriga villkor för förvärvet.

Skall aktierna förvärvas genom ett erbjudande till aktieägarna skall styrelsens förslag till stämmobeslut innehålla uppgift om

  1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken erbjudandet skall genomföras,

  2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som erbjudandet skall avse, och

  3. det vederlag som skall lämnas för aktierna.

I båda fallen gäller att vederlaget kan utgöras såväl av kontanter som av annan egendom, exempelvis värdepapper.

Även för publika aktiebolag föreslås att beslut om förvärv av egna aktier som huvudregel skall fattas av stämman. Det gäller undantagslöst om förvärvet skall ske genom ett erbjudande till aktieägarna. Styrelsens förslag till stämmans beslut skall då innehålla nyssnämnda uppgifter. Skall aktierna förvärvas genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats skall emellertid stämman kunna bemyndiga styrelsen att besluta om förvärvet. Bemyndigandet skall innehålla innehålla uppgift om

  1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyndigandet får utnyttjas,

  2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som får förvärvas, och

  3. det lägsta och högsta belopp som får betalas för aktierna.

Ingenting hindrar att antalet aktier som får förvärvas uttrycks som en procentuell andel av totalantalet aktier i bolaget och att stämman bemyndigar styrelsen att utnyttja hela det i lagen angivna utrymmet, dvs. tio procent. Det belopp som skall betalas för aktierna kan uttryckas i kronor och ören, men också exempelvis som ett visst intervall runt gällande börskurs.

Förslaget upptar inte något krav på att bemyndigandet skall registreras hos PRV. Styrelsen kan alltså omedelbart fatta beslut med stöd av bemyndigandet.

I samtliga fall skall stämmans beslut anses giltigt om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Kommittén har övervägt längre gående majoritetskrav för det fall ett förvärvserbjudande inte skulle komma att omfatta alla aktieägare, utan exempelvis riktas till ägare av endast ett visst aktieslag. Svårigheten att förutse alla de förvärvssituationer som kan aktualiseras och att på förhand ange vilket av aktieslagen som skulle komma att beröras i positiv respektive negativ riktning av förvärvet gör emellertid att en sådan lösning inte föreslås. Skyddet mot missbruk får i stället sökas i den s.k. generalklausulen, dvs. att stämma respektive styrelse inte får fatta beslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt viss eller vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller andra aktieägare. Den närmare innebörden av generalklausulen får också i dessa situationer ankomma på rättstillämpningen att fastställa.

Rösträtt och andra rättigheter för egna aktier?

Har ett aktiebolag förvärvat egna aktier med iakttagande av lagens krav, skall bolaget kunna behålla aktierna under obegränsad tid. Förslaget upptar inget krav på att bolaget inom viss tid skall avhända sig aktierna.

Bolaget kan inte utöva någon rösträtt för aktierna under innehavstiden. Det följer av att aktie som tillhör bolaget eller dess dotterföretag inte får företrädas vid bolagsstämma. Bolagets innehav av egna aktier liksom dotterföretags innehav av aktier i sitt moderbolag skall inte heller räknas med när det för giltigheten av ett visst stämmobeslut krävs samtycke av ägare till viss del av aktierna i bolaget. De egna aktierna försvinner alltså ur såväl täljaren som nämnaren.

Förslaget innehåller inte någon reglering av de egna aktiernas ställning vid vinstutdelning, fondemission eller nyemission. Den förhärskande uppfattningen i doktrinen är att vinstutdelning inte skall fastställas på egna aktier, eftersom bolaget då skulle komma att ge utdelning till sig självt. Fondemissionsfallet är mer problematiskt eftersom fondemissionen ökar antalet aktier i bolaget, något som kan vara av betydelse framför allt om det i bolaget finns aktier av olika slag. Innehar bolaget egna aktier av endast det ena aktieslaget, skulle en fondemission som uteslöt bolaget från rätten till fondaktier leda till en andelsmässig förskjutning mellan aktieslagen. Det synes därför mest korrekt att fondaktier skall tillkomma också bolaget självt vid innehav av egna aktier. Beträffande nyemission slutligen följer direkt av lagen att bolaget inte får teckna egna aktier. Däremot bör bolaget ha rätt att sälja de teckningsrätter som faller ut på det egna aktieinnehavet.

Nedsättning eller överlåtelse?

Vill bolaget ”göra sig av med” de egna aktierna så kan det enligt förslaget ske på huvudsakligen två sätt. För det första kan bolaget besluta om en nedsättning av aktiekapitalet och dra in de återköpta aktierna. Sker nedsättningen på ett sådant sätt att nedsättningsbeloppet förs till reservfonden kan nedsättningen verkställas utan särskilt tillstånd. Skulle däremot nedsättningsbeloppet av någon anledning föras till en fri fond, måste PRV:s eller, i förekommande fall, rättens tillstånd inhämtas för att verkställa nedsättningen.

Ett annat alternativ är att bolaget överlåter aktierna till någon annan. Beslut om sådan överlåtelse skall enligt kommitténs förslag fattas med tillämpning av bestämmelserna om nyemission. Det innebär att beslutet som regel skall fattas av bolagsstämman och aktieägarna har företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Vill bolaget använda aktierna exempelvis som betalning vid ett företagsförvärv så är det att jämställa med en riktad apportemission. En försäljning på aktiemarknaden blir på motsvarande sätt att jämställa med en riktad kontantemission, vilken numera kräver kvalificerad stämmomajoritet.

I samma utsträckning som stämman kan bemyndiga styrelsen att besluta om en nyemission, kan den också bemyndiga styrelsen att överlåta återköpta aktier. Såvitt avser aktiemarknadsbolag finns i det sammanhanget skäl att erinra om Näringslivets Börskommittés rekommendation från 1986 rörande bemyndiganden till styrelsen att genomföra riktade emissioner. I rekommendationen påbjuds en betydande restriktivitet i fråga om sådana bemyndiganden. Vid ett genomförande av kommitténs förslag finns det skäl för NBK att överväga om motsvarande bör gälla vid överlåtelse av återköpta aktier.

Ett tredje, måhända mer teoretiskt, alternativ som här inte vidare skall beröras är att bolaget delar ut aktierna till aktieägarna.

Vissa undantag

Förbudet mot förvärv av egna aktier i gällande rätt är förenat med tre undantag. För det första är det tillåtet för ett aktiebolag att förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar. För det andra kan domstol i vissa fall ålägga ett aktiebolag att lösa in aktier av en förfördelad aktieägare. För det tredje, slutligen, kan ett aktiebolag på auktion ropa in egna aktier som utmätts för bolagets fordran. Aktiebolagskommittén behåller i sitt förslag dessa undantag och fogar ett fjärde undantag till listan, nämligen förvärv av egna aktier utan vederlag, t.ex. genom gåva.

De i lagen angivna begränsningarna i fråga om förvärvsmetoderna, kapitalskyddet och, i publika aktiebolag, innehavet av egna aktier, skall i dessa fall inte tillämpas. Detsamma gäller reglerna om formerna för beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier.

Har aktier i ett publikt aktiebolag förvärvats med stöd av någon av dessa undantagsregler och ryms aktierna inte inom tioprocentsgränsen för publika bolags innehav av egna aktier, så skall aktierna avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast tre år efter förvärvet. För privata aktiebolag föreskrivs inte någon avyttringsplikt alls.

Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolag

Ett dotterföretag får enligt gällande rätt inte förvärva aktier i sitt moderbolag. Aktiebolagskommittén föreslår på denna punkt inte några ändringar. Kommittén finner inte att de skäl som motiverar att förbudet mot förvärv av egna aktier upphävs också skulle motivera lättnader i förbudet mot att dotterföretag förvärvar aktier i sitt moderbolag. Förvärvar ett dotterföretag i strid med lagens föreskrift aktier i sitt moderbolag, så är förvärvet ogiltigt.

De ovan nämnda undantagen från bestämmelserna om förvärv av egna aktier skall enligt förslaget också gälla i fråga om dotterföretags förvärv av aktier i sitt moderbolag.

Regler för handel med egna aktier på aktiemarknaden

Ett viktigt skäl till den tvekan som på vissa håll funnits inför tanken på lättnader i förbudet mot förvärv av egna aktier är att det skulle kunna öppna väg för bolagen att manipulera den egna aktiekursen. Det är en risk som inte kan hanteras uteslutande genom bolagsrättsliga regler utan kräver särskilda regler för handel med egna aktier på aktiemarknaden.

Aktiebolagskommittén erinrar i detta sammanhang först om det straffsanktionerade förbudet mot otillbörlig kurspåverkan i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Det förbudet blir tillämpligt också på köp och försäljning av egna aktier, om kommitténs förslag genomförs. Även med beaktande av detta anser kommittén det emellertid vara ofrånkomligt att införa särskilda bestämmelser av värdepappers- och börsrättslig karaktär för att minimera möjligheterna till kurspåverkan vid just förvärv och försäljning av egna aktier.

Kommitténs uppfattning är att det behövs regler, liknande dem som gäller på de amerikanska och brittiska aktiemarknaderna. Sådana regler bör, säger kommittén, bl.a. innebära att ett bolags köp respektive försäljning av egna aktier under exempelvis en dag får motsvara högst en viss andel av den dagliga köp- respektive försäljningsvolymen i bolagets aktier under en viss föregående tidsperiod, exempelvis tio dagar. Reglerna bör också innebära att förvärv och försäljning av egna aktier på marknaden får ske endast till en redan etablerad kurs, bestämd exempelvis som ett kursintervall på plus minus fem procent i förhållande till den genomsnittliga kursen under de närmast föregående tio dagarna. Ett annat inslag i reglerna bör vara att förvärv och försäljning får ske genom endast en börsmedlem och att det vid orderläggning särskilt skall anges att det är fråga om köp respektive försäljning av egna aktier. Sådana köp eller försäljningar bör inte alls tillåtas inom 30 minuter före handelsdagens stängning. För att hindra bolagen från att bedriva regelrätt handel i egna aktier bör reglerna vidare innebära att förvärv och försäljning av egna aktier skall vara tidsmässigt åtskilda, exempelvis på det sättet att minst tre månader skall förflyta mellan senaste förvärv och därefter genomförd försäljning av egna aktier.

Kommittén föreslår inte några lagregler av nu nämnt slag. Kommitténs förslag är i stället att i lagen om börs- och clearingverksamhet införs en bestämmelse av innebörd att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter angående de regler som börs och auktoriserad marknadsplats skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier. Finansinspektionen bör i det sammanhanget, säger kommittén, på lämpligt sätt beakta vad kommittén anfört om reglernas innehåll.

Den valda formuleringen ger Finansinspektionen frihet att mer förutsättningslöst överväga detaljutformningen av reglerna. Det viktiga är det samlade resultatet, nämligen att det på marknadsplatsen finns ett regelverk som innehåller sådana restriktioner för handel i egna aktier att möjligheten till kurspåverkan minimeras.

I syfte att tillgodose kravet på en god genomlysning av marknaden föreslår kommittén vidare att i lagen om handel med finansiella instrument tas in en bestämmelse av innebörd att köp och försäljning av egna aktier som ett svenskt eller utländskt bolag gör skall anmälas till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade och offentliggöras i den omfattning och på det sätt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver.

Insiderregler

I anslutning till frågan om vilka regler som bör gälla för handel i egna aktier på aktiemarknaden bör också insiderproblematiken uppmärksammas. Därvid kan för det första slås fast att insiderlagen (1990:1342) är tillämplig på aktiebolags förvärv av egna aktier. I 4 § insiderlagen finns ett förbud mot insiderhandel. Personer som har tillgång till information som är ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapper får inte köpa eller sälja sådana fondpapper på värdepappersmarknaden innan informationen har blivit känd eller har upphört att ha betydelse för kurssättningen. Förbudet gäller oavsett om köpet sker för egen eller annans – exempelvis ett bolags – räkning. På samma sätt som exempelvis en ledande befattningshavare i bolaget periodvis kan vara förhindrad att för egen del köpa eller sälja aktier i bolaget på grund av att han besitter exklusiv och kurspåverkande information, kan bolaget självt av samma skäl periodvis vara förhindrat att handla i den egna aktien. Så torde bl.a. vara fallet under tiden närmast före offentliggörandet av hel- och delårsrapporter från bolaget, men också i en rad andra situationer kan bolaget på grund av informationsassymetrier vara förhindrat att köpa eller sälja egna aktier.

En annan aspekt av insiderreglerna är att själva beslutet att förvärva eller överlåta egna aktier kan utlösa ett sådant handelsförbud som uppställs i 4 §. Det kan gälla styrelsens beslut att föreslå bolagsstämman att bolaget skall förvärva eller överlåta egna aktier, det kan gälla stämmans beslut i frågan och det kan, i förekommande fall, gälla styrelsens beslut att utnyttja ett bemyndigande att fatta ett sådant beslut, allt under förutsättning att beslutet inte är offentliggjort och är ägnat att väsentligt påverka kursen på aktierna. I samtliga fall bryts handelsförbudet genom att beslutet offentliggörs.

Det kan, menar jag, inte uteslutas att insiderlagen i framtiden kan behöva ses över i ljuset av de ändrade förutsättningar för handel i egna aktier som uppkommer vid ett genomförande av kommitténs förslag. De framtida erfarenheterna får utvisa vad en sådan översyn bör gå ut på.

Prospektregler

En särskild fråga är vilka prospektregler som kommer att gälla vid förvärv respektive överlåtelse av egna aktier. Vad först gäller förvärvssituationen står det klart att ett bolag som riktar ett förvärvserbjudande till samtliga ägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag har att iakttaga prospektreglerna i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Med det något ändrade innehåll i dessa prospektregler som kommittén föreslår innebär det att prospekt skall upprättas om erbjudandet riktar sig till en ”vidare krets” (ca 200 personer) och bolaget kan komma att erlägga minst 300 000 kronor för aktierna i fråga.

Den andra situation i vilket prospektkrav kan uppkomma är vid en överlåtelse från bolagets sida av tidigare förvärvade aktier. Vid en överlåtelse av aktierna skall enligt kommitténs förslag, som framgått ovan, reglerna om nyemission tillämpas. I aktiebolagslagens nyemissionsbestämmelser finns i dag prospektregler. Dessa föreslår emellertid kommittén skall utmönstras och ersättas av nya bestämmelser i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Av lagen om handel med finansiella instrument följer att ett bolag som vill överlåta egna aktier till sina ägare även i detta fall skall upprätta ett prospekt om erbjudandet vänder sig till en vidare krets och bolaget kan komma att erhålla minst 300 000 kronor för aktierna.

Överlåtelser av detta slag torde i praktiken bli mycket ovanliga. Ett mer sannolikt scenario är att bolaget vill överlåta aktierna till en eller ett par personer som betalning i samband med t.ex. ett företagsköp. Då uppkommer inte något prospektkrav.

Hur blir det då för det fall det handlar om börsnoterade aktier som bolaget skall sälja successivt på marknaden? Att det inte kan bli fråga om att upprätta ett introduktionsprospekt enligt bestämmelserna i lagen om börs- och clearingverksamhet är uppenbart. Aktierna i fråga är redan inregistrerade. Men inte heller prospektkravet i lagen om handel med finansiella instrument blir tillämpligt. Det tar sikte på ”erbjudanden” om köp eller försäljning av bl.a. aktier. Därmed kan inte avses att aktierna säljs anonymt på aktiemarknaden.

Ett prospekt skall möjliggöra för potentiella förvärvare av de utbjudna värdepapperen att bedöma pris och övriga av säljaren bestämda villkor i ljuset av lämnade upplysningar om bolaget i fråga. Vid en försäljning över börs sätts priset av marknaden och köparen vet normalt inte från vem han förvärvar aktierna i fråga. Det finns därför inte heller skäl att för framtiden överväga något prospektkrav för försäljning av egna aktier på aktiemarknaden.

Redovisningsregler

Om ett aktiebolag förvärvat egna aktier skall dessa enligt 4 kap. 14 § årsredovisningslagen tas upp som tillgång utan värde i balansräkningen. Om aktierna förvärvats mot vederlag kommer följaktligen det redovisade egna kapitalet och därmed vinstutdelningskapaciteten att minska med det utgivna vederlaget. I not till balansräkningen skall enligt 5 kap. 14 § anges det nominella värdet på innehavet av egna aktier.

Som en följd av kommitténs förslag att tillåta förvärv av egna aktier måste, enligt EG:s andra bolagsdirektiv, vissa ytterligare uppgifter om genomförda transaktioner i egna aktier lämnas i förvaltningsberättelsen. Det handlar om:

  • skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret,

  • antalet och det nominella värdet på de aktier som förvärvats eller avyttrats under räkenskapsåret samt den andel av aktiekapitalet som dessa aktier representerar,

  • vid förvärv eller avyttring mot vederlag, uppgift om vederlaget för aktierna,

  • antalet och det nominella värdet av samtliga aktier som förvärvats och alltjämt innehas av bolaget samt den andel som dessa representerar av aktiekapitalet.

En bestämmelse av denna innebörd måste tas in i årsredovisningslagen.

Skatteregler

Aktiebolagskommittén behandlar inte alls de skattemässiga aspekterna av förvärv av egna aktier. Finansdepartementet har nyligen påbörjat ett sådant arbete.

Självregleringen på aktiemarknaden

Ett genomförande av förslaget att tillåta förvärv av egna aktier medför också nya arbetsuppgifter för de självreglerande organen i näringslivet. Det gäller särskilt Näringslivets Börskommitté, som kan få anledning att dels se över redan utgivna rekommendationer, dels överväga helt nya sådana.

När det gäller de redan utgivna rekommendationerna har jag ovan pekat på att det kan finnas skäl att överväga om rekommendationen rörande riktade emissioner bör göras tillämplig även på bemyndiganden avseende överlåtelser av egna aktier. En annan rekommendation som kan behöva ses över är den s.k. flaggningsrekommendationen, som innehåller bestämmelser om offentliggörande av större förvärv och försäljningar av aktier. Bör den göras tillämplig även på förvärv av egna aktier och vid vilka procentgränser bör flaggning i de fallen ske?

När det gäller själva handeln i egna aktier på aktiemarknaden har Aktiebolagskommittén, som påpekats ovan, föreslagit att i lagen anges att Finansinspektionen ”får” utfärda föreskrifter om vilka regler som skall gälla för sådan handel på marknadsplatsen. Genom det valda uttryckssättet har kommittén velat hålla dörren öppen för självregleringsinitiativ även på det området. Huruvida det blir verklighet eller ej och om det i så fall bäst sker genom en NBK-rekommendation eller på något annat sätt får framtiden utvisa.

Efter förebild i Danmark kan det också finnas skäl att fundera över om svenska aktiebolag borde utarbeta interna regler för förvärv av egna aktier, avsedda att minimera risken för exempelvis kursmanipulation och insiderbrott. En NBK-rekommendation skulle i det avseendet otvivelaktigt kunna vara till stor nytta.

Ytterligare en fråga för NBK att diskutera är hur prospekt skall vara utformade för den händelse ett aktiebolag avser att återköpa egna aktier genom ett offentligt erbjudande riktat till aktieägarna. De grundläggande bestämmelserna härom kommer att följa av lag och föreskrifter, men utrymmet för självreglering kan ändå bli betydande.

Ikraftträdandetidpunkten

Aktiebolagskommitténs betänkande innehåller förslag till mycket omfattande ändringar i aktiebolagslagen. Drygt en tredjedel av lagens bestämmelser får med förslaget en ny lydelse. Därtill kommer en rad ändringsförslag rörande annan lagstiftning. Bestämmelserna om förvärv av egna aktier utgör endast en mindre del i förslaget.

Kommittén föreslår att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1999. I samband med att betänkandet överlämnades till regeringen i början av mars hemställde Industriförbundet till regeringen att förslaget till nya bestämmelser om förvärv av egna aktier skulle behandlas med förtur. Denna begäran har emellertid inte omedelbart hörsammats.

Regeringen har skickat betänkandet på en sammanhållen remiss utan att bryta ut frågan om förvärv av egna aktier. Remissvaren skall vara inne senast den 15 augusti 1997. Skulle regeringen trots allt därefter besluta sig för att hantera frågan om förvärv av egna aktier med förtur torde möjligheten för svenska aktiebolag att köpa egna aktier kunna bli verklighet tidigast den 1 april 1998.

Ekon. lic. Rolf Skog är sekreterare i den statliga aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 3/97.