Remissvar till Finansdepartementet
Bosättningsbegreppet (SOU 1997:75)
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet Bosättningsbegreppet (SOU 1997:75). FAR får med anledning härav anföra följande.
FARs yttrande
I slutbetänkandet föreslås nya skatterättsliga bosättningsregler för fysiska personer. Enligt utredningsdirektiven bör förslagen bidra till att förhindra såväl skatteflykt som internationell dubbelbeskattning.
Bosättning enligt folkbokföringslagen
FAR tillstyrker att begreppet bosättning knyts till folkbokföringslagens bestämmelser i syfte att uppnå klarare riktlinjer vid tillämpning av bosättningsrekvisitet.
Stadigvarande vistelse
Enligt FARs mening fanns ett behov av att precisera rekvisitet stadigvarande vistelse och det förefaller adekvat att knyta begreppet till ett krav på 183 dagars vistelse med hänsyn till att just denna tidsgräns är internationellt vedertagen. FAR anser emellertid att beräkningen av 183 dagar inte bör ske med utgångspunkt i ”dag” eller ”del av dag”. En mer rimlig lösning vore att knyta närvaron till dygnsvilan dels för att samstämmighet då uppnås med folkbokföringslagens bestämmelser, dels för att undvika en ytterligare ny dubbelbeskattningssituation, den här gången för dagpendlare särskilt med beaktande av att förslaget till nya skatterättsliga bosättningsregler enligt direktiven skall bidra till att förhindra internationell dubbelbeskattning. Införandet av en dubbelbeskattningssituation för dagpendlare torde dessutom inte gynna varken den rörlighet av arbetskraft som är en av EUs målsättningar eller den ökade rörlighet och expansion av näringslivet som förväntas i Öresundsregionen som en konsekvens av bron mellan Sverige och Danmark.
Väsentlig anknytning
FAR tillstyrker att kriterierna för väsentlig anknytning bibehålls och att en person, som har sina starkaste personliga och ekonomiska förbindelser med annan stat, inte skall anses skatterättsligt bosatt här även om han uppfyller kraven på väsentlig anknytning till Sverige. FAR ställer sig emellertid frågande till huruvida den andra statens eventuella skilda inkomstskattesatser för fysiska personer enligt dess interna skattelagstiftning skall vara avgörande för om personen skall anses ha sin starkaste anknytning där. En person, som rent faktiskt har en starkare anknytning till annan stat än Sverige, bör redan på grund härav inte träffas av obegränsad skattskyldighet i Sverige alldeles oavsett det andra landets skilda inkomstskattesatser under förutsättning att personen anses principiellt sett vara obegränsat skattskyldig i den andra staten.
Betydelsen av längden av utlandsvistelsen
FAR tillstyrker att skatterättslig bosättning i Sverige upphör när fyra år förflutit efter utgången av det år under vilket utflyttningen skedde.
Uttalandet har avgivits av FARs skattekommitté.