”På marknaden för finansiell information har kraven stigit. Det är resultatet av ökad internationalisering, breddat aktieägande och strömningen i samhället mot ökad öppenhet och transparens.
Men jag är inte säker på att vi som företagsledare har varit så duktiga på att hantera de krav på alltmer precis ekonomisk och finansiell information som ställs på oss av marknaden.
Det är mycket viktigt att företagen i dialog med användarna av finansiell information och i dialog med regelbyggarna driver på utvecklingen mot att öka kundernas rimliga önskemål.
Ägarnytta – det hänger ihop med kundnytta – måste komma i centrum liksom lika behandling av olika ägarkategorier. Kvalitet, tydlighet, konsekvens och öppenhet måste bli honnörsord.”
Det sa SNS-ordföranden Göran Ennerfelt, VD i Axel Johnson AB, när han öppnade årets Finforum, det fjortonde i ordningen. Finforum hölls på Berns i Stockholm inför mer än 200 deltagare. Arrangörer var FAR, S-E-Banken, SNS, Stockholms Fondbörs och Svenska Dagbladet.
Vid Finforum var det också prisutdelning i tävlingen ”Bästa redovisning”. Vinnare i stora klassen blev AssiDomän och i klassen för något mindre företag segrade Gunnebo.
Hur skiljer sig svenska årsredovisningar från utländska och hur avviker de från vad placerarna behöver?
Shelley Taylor, VD i Shelley Taylor & Associates, har haft fondbörsens uppdrag att finna svaren på de frågorna.
Hon har jämfört årsredovisningarna i 50 stora svenska börsbolag med 185 bolag i USA och Storbritannien.
Dessutom har hon talat med 62 representanter för institutionella placerare om vad de allmänt kräver av årsredovisningar och med tio har hon diskuterat kraven på svenska årsredovisningar. Hon har bara talat med folk på ”köpsidan”, de som är ansvariga för att ta placeringsbeslut.
Kvalitet på informationen
Under de senaste tio åren har så gott som alla undersökningar om vad placerare vill ha placerat begreppet ”quality of management” på första eller andra plats.
Allra viktigast i detta är att företaget publicerar en tydlig affärsstrategi och kan visa på långsiktigt goda prestationer. Ett bra företag ställer också upp tydliga mål och talar om i vilken utsträckning man har närmat sig målen. Andra faktorer som placerare värdesätter starkt är information om erfarenhet hos ledningen, dess kommunikationsförmåga, integritet och trovärdighet.
Numera omfattar Shelley Taylors lista 100 olika faktorer för att mäta kvaliteten på företagens information. Dessa faktorer vägs samman till ett index.
Håller de vad de lovar?
Svenska företag är mycket duktiga på att lämna information om marknaden och konkurrenterna.
– Inte i något annat land har vi hittat företag som nämner sina konkurrenter vid namn, sa Shelley Taylor. Det är intressanta upplysningar av stort värde för internationella placerare.
Men allt är inte bra:
– Det är en stor besvikelse att finna att bara 34 procent av de svenska företagen skriver om sina mål och jämför dem med någon form av resultat. Två svenska företag av tre håller sig inte ansvariga för vad de lovar, åtminstone inte i termer av vad placerarna skulle vilja se.
Och det är bara 58 procent av de svenska företagen som säger att de har några mål.
Ord utan mening
– Det borde vara 100 procent, sa Shelley Taylor. Alla borde ha någon form av mätbart mål och det måste inte vara finansiellt. Man undrar verkligen vad som är syftet med årsredovisningen om företaget inte säger vad det sysslar med. Och de som pratar om det använder ofta en massa ord som inte betyder någonting alls.
Bara 34 procent av de svenska bolagen diskuterar om de påverkas av globala trender såsom ränteutveckling och recession.
Många svenska företag är dåliga på att informera om hur företaget styrs. Det är möjligen inte så illa som det ser ut. Det är sällan bättre i andra länder. I Storbritannien går trenden dock mot kraftigt ökad information om styrningen.
– Jag anser att en del av den informationen är felaktig. Men man beskriver ofta riktlinjerna för styrelseledamöternas ansvar för företagets långsiktiga resultat. Styrelsens och ledningens ansvar mot aktieägarna ska vara tydligt.
Intellektuellt kapital
Social redovisning är mindre viktig för placerarna. Men trenden går mot att i allt högre grad betrakta personalen som en tillgång i företaget och nyckeln till långsiktigt goda resultat.
– Diskussionen om intellektuellt kapital har varit omfattande på senare år, konstaterar Shelley Taylor. De anställda utgör det kapitalet. Jag tror att vi får läsa mer om det i framtiden. Placerarna är mycket intresserade. Men de behöver veta hur det intellektuella kapitalet ska mätas. Det är en viktig uppgift för företagen att undervisa dem. Inget företag har varit särskilt bra på det hittills.
Företagens etiska överväganden har undersökts av Shelley Taylor:
– Där kan man framför allt se att varje bransch har sina etiska normer. Och varje bransch måste själv definiera sina regler på etikens område.
Var är affärsområdena och företagskulturen?
När det gäller den finansiella delen av årsredovisningen visar Shelley Taylors undersökning att bara 38 procent av de svenska bolagen gör en uppdelning på affärsområden.
– Följaktligen har 62 procent av de svenska bolagen bara ett affärsområde, sa Shelley Taylor. Det är naturligtvis inte sant.
Shelley Taylors undersökning visar också att placerarna vill veta mer om ledningsfilosofin i företagen:
– De vill ha en känsla av hur företagskulturen ser ut. Är det här ett företag som uppmuntrar kreativitet och innovation? Är det här ett företag där människor står i kö för att få jobb? Och så vidare.
Vilka är bäst?
Vilka svenska företag är bäst med tanke på placerarnas behov?
I Shelley Taylors undersökning ligger Volvo, SKF, Sandvik och Skandia i topp när det gäller den beskrivande delen av årsredovisningen.
Bäst på den finansiella delen är Volvo, Atlas Copco, Scania, Securitas, Skandia, SKF och Swedish Match.
Volvo är den totala vinnaren enligt Shelley Taylors index.
Mätningen gäller bara innehållet i årsredovisningen, inte utseendet.
Inge Wennberg