Avsikten med regler för offentliggörande av innehav av värdepapper är bl.a. att aktörerna på värdepappersmarknaden ska få fullständig information om andras innehav så att en effektiv konkurrens och prisbildning kan ske, skriver Roland Jensen.
Det har ansetts att innehav av värdepapper i vissa fall bör offentliggöras eller anmälas. Anledningen till detta kan allmänt sägas vara omsättningens eller den så kallade marknadens intresse.
Vissa av reglerna gäller samtliga aktiebolag, medan andra avser endast de aktiebolag vars värdepapper är föremål för handel på börs eller marknadsplats.
De centrala reglerna om offentliggörande brukar kallas flaggningsregler och återfinns dels i en rekommendation från Näringslivets Börskommittés (NBK 94), dels i 4:e kapitlet i Lagen om handel med finansiella institut (LHF).
Emellertid är även en del andra regler om offentliggörande och anmälan av innehav av värdepapper av intresse, varför det finns anledning att behandla även dessa regler i detta sammanhang.
Bakgrund
Avsikten med reglerna är att aktörerna på värdepappersmarknaden i görligaste mån skall få en fullständig information om andra aktörers innehav så att en effektiv konkurrens och prisbildning kan ske. Dessutom skall inte vissa aktörer kunna dra fördelar av att de har information som andra saknar. Slutligen har aktiebolaget själv intresse att veta vilka dess aktieägare är.
Regler angående offentliggörande finns sedan 1970-talet i svensk rätt, i bland annat Aktiebolagslagen. Nya regler har emellertid tillkommit under senare år.
Gällande regelsystem
De gällande reglerna kan systematiseras i olika kategorier beroende på vem som är skyldig att offentliggöra eller anmäla, när sådan anmälningsskyldighet uppstår eller hur denna uppstår. Systemen fyller delvis samma funktion. Då de emellertid har delvis olika syften och även i övrigt är olika, är det dock naturligast att behandla dem var för sig.
Det bör noteras att anmälningsskyldighet kan uppkomma samtidigt på grund av flera olika regler och att fullgörande av skyldighet enligt ett regelsystem inte medför befrielse från skyldighet enligt ett annat. Dessutom skall skyldigheten fullgöras på olika sätt och ske till olika adressater enligt de olika systemen.
De system som reglerar anmälningsskyldighet är fyra till antalet, nämligen
Aktiebolagslagen (ABL), med tillhörande reglering i framförallt aktiekontolagen (AKL). Detta system reglerar den allmänna skyldigheten att anmäla sitt aktieinnehav till bolaget. Syftet är i huvudsak att lämna information till bolaget själv och dess aktieägare.
Insiderlagen (InsiderL). Anmälningsskyldigheten enligt denna lag gäller endast beträffande vissa ledande befattningshavare i börsnoterade aktiebolag.
Lagen om handel med finansiella instrument, 4:e kapitlet, (LHF) Dessa regler riktar sig till alla som handlar med börsnoterade värdepapper och tillkom i enlighet med ett EG-direktiv 88/627/EEG av den 12.12.1988 angående offentliggörande av information om förvärv eller avyttring av större innehav i ett börsnoterat bolag, det så kallade flaggningsdirektivet, och
Rekommendation från näringslivets börskommitté, senast reviderad år 1994 (NBK 94). Rekommendationen bygger numera i väsentliga delar på EG-direktivet, men innehåller strängare krav avseende dels när anmälningsskyldighet uppkommer, dels hur den skall fullgöras.
Disposition
I artikeln kommer jag att kort gå igenom de olika system som finns och dessutom beröra några särskilda problem kring dessa. Artikeln gör inte anspråk på att vara uttömmande, utan är endast avsedd att ge en inblick i regelsystemen.
Vidare finns det andra regler om värdepappershandeln som indirekt har betydelse för spridande av information, men som inte behandlas här.
Sanktionsbestämmelserna berörs inte i artikeln. Helt kort kan dock nämnas att det i de olika regelsystemen finns såväl civilrättsliga som straffrättsliga sanktioner mot den som inte följer reglerna. Dessutom kan ett bolag som inte följer reglerna utestängas från en börs eller marknadsplats på vilken aktier i bolaget handlas.
Aktiebolagslagen och aktiekontolagen
Omfattning
ABL och AKL gäller endast svenska aktiebolag, dvs. sådana bolag som har sitt säte i Sverige.
Bolagskategorier
Sedan den 1.1.1995 finns det i svensk rätt två olika typer av aktiebolag; dels publika bolag, dels privata bolag. Skillnaden mellan de olika kategorierna ligger dels i lägsta tillåtna aktiekapital, dels i att endast publika bolag får utbjuda sina aktier till offentligheten.
Av detta följer att samtliga börsnoterade bolag är publika bolag. Det kan dock även finnas publika bolag som inte är börsnoterade.
Aktiebokens upplysningsfunktion
ABL:s huvudregel är att bolagets aktiebok består av lösbladssystem och att den skall innehålla uppgifter om samtliga aktieägare i bolaget.
Denna information är enligt huvudregeln offentlig.
Avstämningsbolag skall emellertid föra aktieboken maskinellt. Endast en utskrift av denna är offentlig. Dessutom skall utskriften endast innehålla uppgifter om aktieägare som äger mer än femhundra aktier i bolaget (såvida inte en och samma person äger samtliga aktier i avstämningsbolaget). En sådan utskrift skall även två gånger per år sändas till och förvaras hos VPC.
Uppgift om de aktieägare som äger högst 500 aktier i ett avstämningsbolag är alltså inte offentliga (dock skall en utskrift av hela aktieboken hållas tillgänglig för aktieägarna i bolaget vid bolagsstämma).
Endast avstämningsbolag kan notera sina värdepapper vid Stockholms Fondbörs.
Även andra bolag än avstämningsbolag kan föra sin aktiebok maskinellt. Sådana bolag är dock skyldiga att hålla tillgängligt samtliga uppgifter i aktieboken, alltså även beträffande de aktieägare som äger högst 500 aktier i bolaget.
Styrelsen i bolaget är ansvarig för förande och tillhandahållande av aktieboken eller utskrift av denna.
Det finns inte några sanktioner mot en aktieägare som inte låter införa sitt innehav i aktiebok. Såvitt gäller avstämningsbolag gäller att aktieägare inte före införandet kan utöva sina rättigheter i bolaget och han erhåller heller inte någon information från bolaget. I andra aktiebolag än avstämningsbolag kan ägaren dock utan hinder av att han inte införts i aktiebok utöva de ekonomiska rättigheter som är knutna till ägandet. Han kan dock inte utöva sin rösträtt i bolaget om han inte införts i aktieboken
Styrelseledamot och VD i bolaget är skyldiga att låta införa sitt innehav av aktier i bolaget i dess aktiebok.
Enligt ABL kan, om bolaget är ett avstämningsbolag, i aktieägares ställe införas en auktoriserad förvaltare. Denne förvaltare är en bank eller värdepappersinstitut och erhåller sin auktorisation efter prövning av Finansinspektionen. Även utländska förvaltare kan auktoriseras. Detta kräver i praktiken att de i sitt hemland står under övervakning av det landets motsvarighet till Finansinspektionen.
Den auktoriserade förvaltaren utövar i och med införandet de rättigheter som annars tillkommer aktieägaren, med undantag för utövandet av rösträtt vid stämma. Den aktieägare som vill utnyttja rösträtten kan tillfälligt låta införa sig i aktieboken.
Den auktoriserade förvaltaren skall enligt AKL på begäran från VPC lämna uppgifter till VPC om de aktieägare vars aktier han förvaltar. Ett aktiebolag kan begära att VPC inkräver sådana uppgifter om bolaget. Dessa uppgifter är tillgängliga endast för VPC och bolaget. Den auktoriserade förvaltaren skall dessutom två gånger per år tillsända VPC en sammanställning över de aktieägare som har mer än 500 aktier i bolaget och vars aktier förvaltas av förvaltaren. Ett exemplar av sammanställningen skall därefter sändas till bolaget. Sammanställningen skall hållas tillgänglig för allmänheten hos VPC och bolaget.
En aktieägare kan även begära att i hans ställe i aktieboken införes den som fått i uppdrag att förvalta hans aktier. Denne förvaltare behöver inte vara auktoriserad, men ska ha tillstånd av Finansinspektionen. Sådant införande skall anmärkas i aktieboken. Tillstånd till sådant införande förutsätter att aktien handlas vid utländsk fondbörs, att aktieägaren är bosatt utomlands samt att förvaltningen sker utomlands (det krävs dock inte att handeln sker i samma land som det aktieägaren är bosatt eller förvaltaren verkar i). Den som införs i aktieägarens ställe benämns i lagtexten endast på så sätt att man talar om den som har tillstånd enligt ABL 3 kap 10 § 2 st. Den som på detta sätt införs i aktieboken äger på samma sätt som en auktoriserad förvaltare utöva aktieägarens rättigheter.
Endast auktoriserad förvaltare har informationsskyldighet gentemot VPC.
Föreslagen lagändring i ABL och AkL
Enligt en nyligen (den 2.11.1995) avgiven proposition föreslås ändringar i bland annat ABL och AKL från och med den 1.4.1996. Ändringarna innebär att begreppen ”auktoriserad förvaltare” och ”tillståndshavare” sammanförs till ett nytt begrepp: ”förvaltare”. Denne förvaltare är i praktiken identisk med den nuvarande auktoriserade förvaltaren och samma regler skall gälla som för den som idag är auktoriserad förvaltare. För den som idag är auktoriserad förvaltare innebär de nya reglerna således inte någon ändring. Utländska förvaltare som har tillstånd enligt ABL 3 kap 10 § 2 st måste dock ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att vara förvaltare. Om sådan ansökan inte inges före utgången av år 1996 eller sådan ansökan avslås, så skall Finansinspektionen återkalla tillståndet att vara införd i aktieboken. Den egentlige aktieägaren skall då registreras i aktieboken.
Utländska förvaltare föreslås alltså ha intill utgången av år 1996 på sig att antingen ansöka om att bli förvaltare (med tillhörande skyldighet att lämna uppgifter till VPC) eller att avveckla sin verksamhet. För dessa utländska förvaltare skall nuvarande lagstiftning gälla intill utgången av år 1996.
I förarbetens anges att anledningen till lagändringen är att utländska förvaltare inte skall missgynnas i förhållande till svenska förvaltare. Den största praktiska betydelsen av förslaget torde dock bli att samtliga förvaltare kommer att vara skyldiga att lämna uppgifter till VPC. Detta innebär att kunder hos sådana förvaltare i framtiden inte kan vara anonyma. Denna konsekvens nämns inte i förarbetena, men torde vara den i praktiken viktigaste förändringen för utländska förvaltare och dess kunder.
(Riksdagen har den 14 mars 1996 antagit ovan givna lagförslag, vilka trätt i kraft den 1 april 1996).
Insiderlagen
InsiderL trädde i kraft år 1991 och har sitt ursprung i en lag från år 1971 om registrering av aktieinnehav.
InsiderL behandlar främst förbud mot handel med värdepapper under vissa förhållanden.
Av intresse i detta sammanhang är dock de regler om anmälningsskyldighet som även finns i lagen.
Omfattning
Lagen gäller endast aktiemarknadsbolag, med vilka avses svenskt aktiebolag som utgivit aktier vilka är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Med aktier jämställs flera andra typer av värdepapper.
Lagen gäller dock all sorts handel med sådana aktier eller värdepapper, alltså oavsett om förvärvet eller avyttringen skett på börs eller på annat sätt.
Anmälningsskyldighet
Den som har insynsställning i ett sådant bolag (insider) skall anmäla sitt innehav eller ändring i innehav av aktier eller värdepapper i bolaget till Finansinspektionen. Anmälan ska ske inom 14 dagar från den dag då personen erhöll insiderstatus eller då transaktionen ägde rum.
Insider är den som typiskt sätt har inflytande över eller tillgång till hemlig information om ett bolag, t.ex. styrelseledamot, VD, revisor, annan med ledande befattning eller stadigvarande kvalificerat uppdrag för bolaget eller större aktieägare.
Finansinspektionen kan efter ansökan medge befrielse från anmälningsskyldighet. Detta sker endast beträffande aktier inom VPC-systemet och under vissa andra förutsättningar.
Anmälan behöver inte ske om innehavet eller ändringen inte uppgår till 200 aktier eller, beträffande andra värdepapper, ett värde om 50.000 kr, eller om ökningen föranletts av fondemission eller så kallad split, eller då interimsbevis erhållits i utbyte mot annat med aktie jämställt värdepapper.
Vid beräkningen av innehav eller ändring i innehav skall sammanläggning ske med sådana aktier eller värdepapper som ägs av insiderns make, sambo eller underåriga barn, eller sådan juridisk person över vilken insidern dels har ett väsentligt inflytande över, dels, ensam eller tillsammans med make, sambo eller underårigt barn, innehar minst tio procent av andelarna eller röstetalet i bolaget.
Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav, så behöver endast en av dem anmäla innehavet eller förändringen i innehavet.
En insider får inte ha sina aktier förvaltarregistrerade. Däremot synes det inte föreligga något hinder mot att insider i sitt ställe kan låta införa utländsk förvaltare, vilket torde innebära att utomlands boende insiders innehav av aktier i bolaget i vissa fall inte offentliggörs (denna eventuella lucka i lagstiftningen täpps dock till genom det ovan angivna förslaget till lagändring).
Lagen om handel med finansiella instrument
Lagen trädde i kraft under år 1991. Genom lagändring under år 1993 infördes i lagens fjärde kapitel regler om offentliggörande av aktieinnehav. Som nämns ovan bygger denna lagstiftning på ett EG-direktiv från år 1988, det så kallade flaggningsdirektivet.
Omfattning
Reglerna om offentliggörande gäller vid förvärv eller överlåtelse av aktier i svenska aktiebolag. De gäller samtliga de personer som genomfört en sådan transaktion, såväl fysiska som juridiska personer, svenska som utländska.
Reglerna gäller dock endast transaktioner med aktier i sådana bolag vars aktier är inregistrerade vid en börs inom EES-området (dvs. EU-länderna och EFTA-länderna) eller som utan att vara inregistrerade är noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats i Sverige.
Anmälningsskyldighet
Alla förvärv och överlåtelser är anmälningspliktiga oavsett hur de skett; på eller utanför börs, genom köp, gåva, bodelning, arv eller på annat sätt.
Anmälan skall ske till dels det bolag vars aktier transaktionen rör, dels till den svenska börs eller marknadsplats där de är noterade eller, om de inte är noterade, till Finansinspektionen. Anmälan ska ske senast sju dagar efter transaktionen.
Anmälningsskyldighet uppkommer om transaktionen medför att förvärvarens eller överlåtarens andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget uppnår, överstiger eller går ned under någon av gränserna 10, 20 33 1/3, 50 och 66 2/3 %.
Vid beräkning av röstetalet skall med förvärvarens eller överlåtarens aktier likställas aktier som ägs av någon av följande.
företag inom samma koncern,
den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens räkning,
den som med förvärvaren eller överlåtaren träffat skriftlig överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,
den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller kommer att få utöva rösträtten,
make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,
omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vårdnad.
Anmälan ska innehålla uppgifter om den anmälningsskyldige, antal och slag av aktier, storleken av ökningen eller minskningen och tidpunkten för transaktionen. Däremot behöver uppgift inte lämnas om från vem eller till vem aktierna förvärvats eller överlåtits.
Motpartens anmälningsskyldighet prövas efter dennes förhållanden.
Om förvärvaren eller överlåtaren ingår i en koncern, så skulle tidigare såväl denne som dess moderbolag anmäla transaktionen. Sedan den 1 januari 1996 är det dock tillräckligt att moderbolaget anmäler transaktioner.
Offentliggörande
Den börs som mottagit anmälningen skall normalt offentliggöra uppgifterna. Om detta dock inte sker, så skall bolaget offentliggöra uppgifterna inom nio dagar från det att bolaget mottog anmälan. Enligt flaggningsdirektivet och förarbetena till den svenska lagen skall offentliggörande ske till samtliga börser inom EG (numera utvidgat till att gälla EES) på vilka bolagets aktier är registrerade. Finansinspektionen har utfärdat regler om de närmare detaljerna om detta.
Näringslivets börskommittés rekommendation 1994
Bakgrund
Den första rekommendationen angående offentliggörande vid förvärv och överlåtelser av aktier m.m. utfärdades år 1983. Rekommendationen reviderades år 1991 och nu senast år 1994.
Den senaste revideringen skedd i anledning av införandet av reglerna i LHF, vilka som nämnts ovan baseras på ett EG-direktiv.
Omfattning
NBK 94 är endast en rekommendation. Den ingår dock från och med den 1.1.1995 i en bilaga till de inregistreringskontrakt och avtal om notering som Stockholms Fondbörs tecknar med de bolag som vill ha sina värdepapper föremål för handel där. På så sätt är NBK 94 på kontraktuell grund bindande för de bolag vars värdepapper handlas vid Stockholms Fondbörs. Övriga aktörer på värdepappersmarknaden är alltså inte bundna av NBK 94.
Då NBK 94 är utformad just som en rekommendation utgår dess lydelse från generella förhållanden, vilket försvårar läsningen av den. Jag kommer nedan att beröra endast förhållanden som är tillämpliga på de bolag som är bundna av den.
NBK 94 gäller handel med aktier i svenska bolag vars aktier är noterade vid Stockholms Fondbörs eller annan svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Den gäller all slags handel, alltså inte endast handel vid börs.
Med handel av aktie jämställs bland annat handel av icke standardiserade optioner eller terminskontrakt avseende aktie, inköpsrätt till aktie, konvertibler, optionsrätt till nyteckning av aktie och teckningsrätt till aktie.
Anmälningsskyldighet
Anmälningsskyldighet inträder om innehavet av värdepapper uppnår, överstiger eller går ned under någon av gränserna 5, 10, 15..... t.o.m. 90 % av totala antalet aktier eller röster i bolaget. Gränserna gäller alltså såväl antal aktier som antal röster i bolaget, i motsats till LHF som endast talar om antal röster i bolaget.
Anmälningsskyldighet gäller inte förvärv efter offentligt erbjudande om förvärv eller förvärv på grund av företrädesrätt vid nyemission.
Vid beräkningen av andelarna skall medräknas innehav hos företag inom samma koncern, annan med vilken träffats överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning samt annan, om transaktionen enligt överenskommelse sker i samverkan med denne.
Anmälningsskyldigheten skall fullgöras senast kl 9.00 den börsdag som följer närmast efter dagen för transaktionen. Anmälan ska fullgöras till bolaget, den börs vid vilken värdepappret är noterat, en rikstäckande dagstidning samt en etablerad nyhetsbyrå. Den skall innehålla uppgifter om transaktionen, om det aktuella innehavet, fördelat på olika slag av aktier och andra värdepapper, samt om innehavets andel av bolagets aktiekapital och röstetal.
Avslutande synpunkter
Till sist vill jag lämna några korta synpunkter angående reglernas inbördes förhållanden.
I praktiken är samtliga aktiva regelsystem tillämpliga på samma aktörer. Med aktiva system menar jag de regler som ålägger en förvärvare eller överlåtare att anmäla transaktionen, dvs. InsiderL, LHF och NKB 94. Reglerna i ABL och AKL kan sägas vara av mera passiv karaktär, då offentliggörandet enligt dessa system inte är knutet till tidpunkten för transaktionen och informationen (i vart fall för andra än bolaget) alltså inte är helt aktuell.
Samtliga aktiva system tillämpas på svenska aktiebolag vars värdepapper är föremål för handel på börs eller auktoriserad marknadsplats.
Dessutom lämnas information om transaktioner beträffande bolag som har sitt säte utanför Sverige men inom EES-området till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats om värdepappren i sådant bolag är registrerade inom EG (EES) och noterade i Sverige (enligt flaggningsdirektivet och EES-avtalet).
Skillnader mellan de olika systemen föreligger beträffande vem som är anmälningsskyldig, när anmälningsskyldighet uppkommer, avseende vilka värdepapper anmälningsskyldigheten gäller, reglerna om sammanläggning samt angående formalia.
I praktiken torde sammanläggningsreglerna vålla de största svårigheterna, särskilt vad angår LHF och NBK 94.
Så skall t.ex. enligt NBK 94 ett moderbolags innehav av aktier i Bolaget X sammanläggas med dotterbolagets innehav av optioner att förvärva aktier i Bolaget X och dessutom med annans innehav av konvertibler i Bolaget X om moderbolaget med denne träffat ett samarbetsavtal angående utövandet av rösträtten i Bolaget X.
Om detta samarbetsavtal senare löper ut, så uppkommer inte i anledning av detta någon anmälningsskyldighet trots att upphörandet kan innebära att koncernens inflytande över bolaget minskar eller upphör. Anmälningsskyldighet inträffar ju endast då en transaktion genomförs.
Om något bolag inom koncernen senare gör en transaktion med samma bolags aktier, så skall dock skyldigheten att anmäla detta beräknas utifrån de förhållanden som råder då.
Reglerna är relativt komplicerade och kan synas stränga, särskild för de aktörer som träffas av flera av systemen. Dessa regler är dock inte heltäckande, vilket följande exempel visar.
Eftersom anmälningsskyldigheten inträffar vid transaktioner av värdepapper så kan två eller flera bolag som vardera äger aktier i Bolaget X ingå ett samarbetsavtal angående utövandet av rösträtten i Bolaget X utan att anmälningsskyldighet inträffar. På så sätt kan kontrollen över ett bolag ändras utan att detta kommer till marknadens kännedom. Om dock ett av bolagen eller bolag inom deras koncerner senare förvärvar eller avyttrar aktier i Bolaget X så skall hänsyn tagas till samarbetsavtalet vid bedömningen av skyldigheten att anmäla transaktionen.
Avslutningsvis kan sägas att reglerna om offentliggörande av innehav av och förändring av innehav av värdepapper avser att fylla en viktig funktion. Med hänsyn till de svårigheter som följer av att reglerna hanteras i olika system och möjligheterna att effektivt kontrollera hur de efterföljs, torde de dock relativt enkelt kunna kringgås av en aktör som av någon anledning inte vill agera öppet. De föreslagna ändringarna i ABL och AKL innebär dock skärpningar såvitt avser skyldigheten för utländska förvaltare att lämna uppgifter om sina kunder.
Artikelförfattaren advokat Roland Jensen är verksam vid Advokatfirman Hugo Olsson i Malmö.