Bolagsstämmosäsongen rycker allt närmare. Det märks i de reaktioner och frågor, som följt på min artikel rörande skyldigheten att reglera företrädesrätten till nya aktier i bolagsordningen. Göran Fagerströms fråga är en bland många andra.
Den fråga som Göran Fagerström tar upp är vid vilken tidpunkt bolagsordningen måste ändras till överensstämmelse med lagens nya krav. Sverige har genom anslutningen till den Europeiska unionen åtagit sig att anpassa den svenska aktiebolagslagen till EG:s bolagsdirektiv. Anpassningen skulle vara klar vid årsskiftet 1994/95.
Med undantag för de redovisningsinriktade bestämmelserna i lagen genomfördes de nödvändiga lagändringarna per den 1 januari 1995 (SFS 1994: 802 och 1395). Den nya lydelse som 3 kap. 1 § ABL därvid erhöll går tillbaka på artikel 29.2 i det andra bolagsdirektivet (77/91/EEG). Den innebär en utvidgad skyldighet för bolag med olika aktieslag att reglera företrädesrätten till nya aktier i bolagsordningen. Aktiebolag i vilka det av bolagsordningen framgår att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges, skall, om aktierna skall medföra olika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, ange den företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet.
Bestämmelsen trädde i kraft för nybildade bolag per den 1 januari 1995. Äldre bolag har genom punkten 9 i övergångsbestämmelserna givits en 18 månaders övergångstid för att anpassa bolagsordningen till paragrafens nya lydelse. Övergångstiden går tillbaka på artikel 43.2 i det andra bolagsdirektivet.
Den svenska modellen
Den modell Sverige valt för implementering av artikel 29.2 i direktivet skall alltså vara genomförd senast vid halvårsskiftet 1996. För att garantera att detta åtagande mot gemenskapen skulle komma att fullföljas föreslog Aktiebolagskommittén i betänkandet SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG, att styrelsen i de berörda bolagen skulle åläggas en skyldighet att utan dröjsmål lägga fram förslag till bolagsstämman om ändring av bolagsordningen, om denna vid utgången av juni 1996 stred mot paragrafens nya lydelse. Regeringen gick i lagrådsremissen (prop. 1993/94:196 bil. 6) ännu längre genom att föreslå att bestämmelsen skulle föreskriva dels att beslut om emission i strid med paragrafen inte fick registreras, dels att styrelsen, såsom kommittén hade föreslagit, utan dröjsmål skulle lägga fram förslag till ändring av bolagsordningen.
Lagrådet ansåg emellertid inte den senare delen av bestämmelsen påkallad. ”Det finns anledning att utgå från att regeln (i andra styckets första mening) om registreringsförbud leder till att erforderliga ändringar kommer till stånd”, skrev lagrådet och tillade att det dessutom kunde finnas ”en del fall då en skyndsam ändring av bolagsordningen inte framstår som särskilt angelägen” (prop. 1993/94:196 bil. 7 (s. 347)). Regeringen följde i propositionen lagrådet.
Övergångsbestämmelsen fick därför slutligen det innehållet att om bolagsordningen för aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995, efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, ”får sådana beslut om emission som tillkommit därefter och som står i strid med paragrafen inte registreras”.
Svaret är nej
Betyder det, frågar sig några, att bolagen kan låta bli att ändra bolagsordningen om vid varje emissionstillfälle (fr.o.m. den 1 juli) företrädesrätten utformas i enlighet med vad paragrafen kräver? Svaret är nej. Den genomförda ändringen i 3 kap. 1 § har det entydiga syftet, att åstadkomma en reglering av företrädesrätten i bolagsordningen i alla aktiebolag där aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut och aktierna i fråga skall medföra olika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst eller ha olika röstvärde. Det är det sätt på vilket den svenska lagstiftaren valt att fullfölja sitt åtagande att anpassa det svenska rättsläget till EG:s krav. Det åtagandet lämnar inget utrymme för att i praktiken helt undanta äldre bolag från de nya reglerna.
Kan då, undrar bl.a. Göran Fagerström, bolagen vänta med att på denna punkt revidera bolagsordningen tills dess en emission är aktuell? Från EG-rättsliga utgångspunkter är det tvivelaktigt. Anpassningen skall vara genomförd vid utgången av juni 1996 och den genomförda ändringen av 3 kap. 1 § syftar därtill. Samtidigt är det så, vilket många med Fagerström insett, att den sanktion som lagstiftaren i övergångsbestämmelsen knutit till kravet på en ändring av bolagsordningen är avhängig att bolaget beslutat genomföra en aktiekapitalökning – bolagsordningen skall vara ändrad för att emissionen skall kunna registreras.
PRV har central roll
PRV:s roll i sammanhanget blir uppenbarligen central. Kan PRV tvinga fram en anpassning till 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, även om någon emission inte är aktuell? I teorin kanske, i praktiken knappast. Som Fagerström redan fått besked om hos PRV synes det ur sanktionssynpunkt riskfritt att vänta med anpassningen tills dess en emission är aktuell.
Nu hänger emellertid inte alltid på sanktionsrisken. I sammanhanget finns skäl att påminna om de mer praktiska komplikationer som kan följa av att bolagsordningen inte är anpassad till lagens nya krav.
Låt mig som exempel nämna bemyndiganden. I bolag som inte ändrar bolagsordningen blir ett bemyndigande till stämman att genomföra en företrädesemission i praktiken omöjligt att utfärda. Styrelsen kan besluta om emission med stöd av bemyndigandet, men emissionen kan inte registreras utan att bolagsordningen först anpassats till lagens nya krav. med största sannolikhet kan inte ens bemyndigandet registreras.
Rolf Skog Sekreterare i Aktiebolagskommittén