BAS 97 – de första tankarna

Under 1995 fördes ansvaret på BAS över till Industriförbundet som i skrivande stund organiserar ett aktiebolag där fler huvudmän eventuellt kommer att ingå som ägare.

Arbetet med BAS 97 har nu kommit igång och de första tankarna har varit ute på remiss hos ett 40-tal organisationer och personer. Cirka 20 av dessa har svarat. Vi kommer här att redogöra för de tankar som arbetsgruppen för BAS 97 har och hur de har bemötts av remissinstanserna. Genomgången kommer först att beröra de punkter som avser själva kontoplanen.

BAS 97 kommer att vara klar senast den 30 september 1996.

Bakgrund

Den nya årsredovisningslagen (1995: 1554) /ÅRL/ är föranledd av Sveriges anpassning till de regler för redovisning som gäller inom EU. Den innehåller nya uppställningsformer; en balansräkning med omvänd likviditetsordning samt två resultaträkningar, kostnadsslagsindelad och funktionsindelad med en utökad indelning av rörelsens kostnader jämfört med gällande lag och praxis. Balansräkningen förändras även genom att anläggningstillgångarna delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar och att begreppet Avsättningar tillkommer. Dessa förändringar är så stora att BAS måste förändras för att behålla den logiska struktur och koppling till lagens uppställningsformer som finns idag genom den nyligen uppdaterade BAS 95.

Det var ett önskemål från ett flertal remissinstanser att arbetsgruppen ska skynda långsamt med anpassningen till ÅRL. Man tror inte på någon europeisk kontoplan utan förordade en vidareutveckling av BAS som det ser ut idag.

Efter att vi börjat ställa samman inkomna synpunkter har det kommit till arbetsgruppens kännedom att SCB nyligen involverats i ett europeiskt treårsprojekt angående samordnat uppgiftslämnande inom EU. Det torde vara ofrånkomligt att man också kommer att beröra möjligheterna till en gemensam europeisk kontoplan. Uppgiftslämnandet ligger ju ofta till grund för nationalräkenskaperna i de olika länderna. Ska en meningsfylld jämförelse kunna göras mellan EU-länderna, fordras det troligen att grundmaterialet hanteras enhetligt och då skulle en gemensam kontoplan givetvis kunna utgöra en god grund.

Klassindelning

Klassindelningen i BAS bibehålles i förslaget, dvs. två klasser för balansräkningen och sex klasser för resultaträkningen. Som jämförelse kan nämnas att den franska kontoplanen innehåller fem klasser för balanskonton och tre klasser för resultatkonton vilket kanske kan sägas återspegla den kontinentala tyngdpunkten på balansräkningen.

Remissinstanserna ställde sig odelat positiva till ett behållande av klassindelningen.

Omvänd likviditetsordning

Som nämnts har den nya balansräkningen en omvänd likviditetsordning jämfört med gällande bestämmelser i bokföringslagen. Detta skall enligt förslaget även återspeglas i BAS 97 (se fig. 1).

Grupperingen av de materiella anläggningstillgångarna har behållits i och med att dessa delats upp i dels Byggnader och övrig fast egendom (kontogrupp 11) och Maskiner och inventarier (kontogrupp 12).

Kontogrupp 22 har reserverats för avsättningar. Enligt ÅRL definieras dessa som förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Remissinstanserna ställde sig positiva till detta för att behålla logiken i BAS.

Uppdelning kortfristiga och långfristiga skulder

ÅRL kräver ingen uppdelning av kortfristiga och långfristiga skulder i balansräkningen. Däremot ska i not upplysas om skulder som förfaller inom ett år, efter ett år och efter fem år. Denna upplysning får även lämnas i balansräkningen.

Förslaget till BAS 97 innehåller motsvarande uppdelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder som återfinns i BAS 95. Detta sågs som mycket positivt bland remissinstanserna.

Arbetsgruppen för BAS 97 har också för avsikt att göra en uppdelning av de aktuella skuldkontona i konton för räntebärande respektive inte räntebärande skulder.

Resultaträkningar

ÅRL innehåller som nämnts ovan två uppställningsformer för resultaträkningar beroende på hur rörelsekostnaderna delas in. Den kostnadsslagsindelade framgår av fig. 3 och den funktionsindelade resultaträkningen av fig. 4. De gemensamma posterna framgår av fig. 5.

Remissinstanserna var inte eniga om huruvida BAS 97 skulle innehålla anvisningar även om hur den funktionsindelade resultaträkningen ska tillämpas. För att inte hindra de mindre företagen från att tillämpa den funktionsindelade resultaträkningen bör troligen även vissa riktlinjer för hur denna ska tillämpas finnas i BAS 97.BAS kommer dock även i fortsättning att i grunden vara kostnadslagsindelad (se förslaget i fig. 2) och liksom tidigare kommer SRU-kopplingen att finnas.

Klass 0

Arbetsgruppen föreslår att klass 0 ska aktiveras och användas för att samla uppgifter för momsredovisning (inte fordrings- eller skuldkontot) och inkomstdeklarationen, uppgifter om ställda panter och ansvarsförbindelser, statistik och liknande. Förslaget är föranlett bl.a. av den ökade upplysningsskyldigheten avseende moms m.m.

Det fanns enighet bland remissinstanserna att det var dags att börja utnyttja klass 0 men många hyste tveksamheter till vad och hur detta skulle lösas praktiskt och tekniskt.

Tilläggsupplysningar

Det bör vara möjligt att ur BAS 97 kunna hämta information till i vart fall en stor del av de tilläggsupplysningar som finns i ÅRL. Generellt ökar ju upplysningskraven i och med att ÅRL införs och då behövs hjälp för att arbetsbördan inte ska öka alltför mycket.

I en nära framtid kan SRU-kopplingen komma att få än större betydelse. Inom RSV umgås man uppenbarligen med planerna att återinföra bestämmelserna att årsredovisningen ska bifogas inkomstdeklarationen. Eftersom deklarationer numera kan inlämnas i digital form (genom RSV:s ELDA-system), vore det en fördel för redovisnings- och revisionsbyråer att kunna använda samma teknik vid eventuellt inlämnande av årsredovisningar. Detta fordrar troligen ett ytterligare utvecklat SRU-system, som kanske även skulle kunna användas av PRV.

Resultatsteg

Flera remissinstanser tyckte att man redan i BAS 97 ska kunna läsa ut resultatstegen. Arbetsgruppen avvaktar dock FAR och deras arbete innan ställning kan tas till hur mycket av detta som ska ingå i BAS 97-konceptet.

Nyckeltal

Grundläggande nyckeltalsanalys bör enligt flera remissinstanser kunna tillgodoses i BAS och skulle kanske kunna bli mer tillämpad även av mindre företag om så blir fallet. Specifika konton enbart för nyckeltalsanalysen bör dock undvikas.

Såväl SCB-nyckeltalen (serie C för företag med 1–19 anställda) som SAF-nyckeltalen (Se om ditt företag) är ju väl etablerade bland revisorer och redovisningskonsulter. Alternativet att konstruera nya nyckeltal (efter fransk förebild) verkar därför mycket mindre tilltalande.

BAS-handboken

Arbetsgruppen har lämnat som förslag att den ska, förutom kontotabell och konteringsinstruktioner, publiceras en BAS-handbok som ska uppdateras vid behov – kanske med några års mellanrum. Förslaget på innehåll är följande:

”Management accounting”

Arbetsgruppen undrade om det fanns intresse av att inkludera ett avsnitt om ”management accounting” i BAS-handboken. Responsen hos remissinstanserna var mycket blandad. Vissa tyckte att det skulle ingå medan andra tyckte att arbetsgruppen skulle koncentrera sig på kontotabellen med instruktioner, i vart fall inledningsvis.

Kalkylredovisning

Arbetsgruppen har som mål att se över all terminologi som idag används i redovisningssammanhang. I förslaget har klass 9 benämnts ”kalkylredovisning”. Begreppet kalkylredovisning har berörts av flera remissinstanser. Vissa tyckte att begreppet var bra medan merparten ville ha ett annat begrepp. Förslag fanns på internredovisning eller driftsredovisning. Det föreföll som om få remissinstanser var riktigt nöjda med något av dessa benämningar.

Arbetsgruppens förslag att använda klass 9 för företagens kalkylredovisning (t.ex. för självkostnadskalkyler och avstämning av självkostnadsredovisning) mottogs positivt. BAS-handboken bör innehålla konkreta exempel, inte bara hur redovisningen kan göras utan även varför man bör göra den.

Konsolidering

Här frågade arbetsgruppen om det finns behov av att ha speciella konton för koncernkonsolidering i BAS med tanke på bl.a. ”on-line consolidation”. Här fanns många förslag från remissinstanserna, att ha och använda dessa konton, att ha exempel i BAS-handboken och att inte beröra konsolidering alls i BAS-konceptet. Även om konsolidering inte kommer att kommenteras i BAS så kommer det även i fortsättningen att finnas behov av konton för t.ex. mellanhavanden, inte minst på grund av statistikkrav.

Avslutning

BAS-gruppen och arbetsgruppen har således ett digert arbete framför sig. Det kommer att bli fler remissomgångar i framtiden för att stämma av det fortsatta arbetet. (Vi emotser gärna ytterligare kommentarer från Balans läsare på fax nr 0727-38100. Dessa kommentarer behandlas konfidentiellt och stannar som arbetsmaterial hos arbetsgruppen.)

Även arbetet med BAS 95 fortsätter vilket lett till att vi nu kan presentera två nya produkter: Kontobenämningarna översatta till engelska och tyska samt konteringsinstruktion på engelska.

Civilekonom Eva Nyström (nu Törning) är verksam vid justitiedepartementet och medlem i arbetsgruppen för BAS. Hon medverkade senast i Balans nr 6–7/1995.

Civilekonom Torulf Jönsson är ekonomikonsult vid KPMG i Lund och ordförande i BAS-gruppen. Han medverkade senast i Balans nr 5/1984.