Auktor revisorerna Peter Bladh, Öhrlings Coopers & Lybrand, och Anders Östberg, Lindebergs, gjorde 1992/93 på uppdrag av FAR en utredning inför FARs remissvar på insolvensutredningens förslaget till ny lag om företagsrekonstruktion. Det var en diger genomgång de två revisorerna gjorde, dels av gällande insolvensrätt, dels av den föreslagna lagändringen.

De försökte under arbetet bedöma hur ofta en ny lag om företagsrekonstruktion skulle komma att användas. FARs utredare försökte också tänka igenom hur en typisk rekonstruktionsprocess såg ut och hur den skilde sig från kanske alltför ofta använda konkursprocessen.

– Vi gjorde vissa jämförelser, säger Peter Bladh. Våra egna erfarenheter av att i samverkan med advokater arbeta med obeståndssituationer stämdes av med andra erfarna kollegors. Vi såg många skillnader mellan det arbete som utförs inom konkursprocessen och vad vi bedömer kommer att vara viktigast under en företagsrekonstruktion.

Mer affärsmannaskap

– Först noterade vi att rekonstruktionsarbetet alltid måste utgå från en stabil företagsanalys. Det kräver i sin tur verklig känsla för och erfarenhet av hur ett företags verksamhet är uppbyggd och fungerar i det enskilda fallet, Vad som krävs är alltså affärsmannaskap – tillsammans med kunskap i ekonomisk analys i vid mening och inte minst i prognostänkande.

Och det beror på att det vid företagsrekonstruktion gäller att få till stånd varaktiga positiva förändringar?

– Precis. Konkurs är definitionsmässigt en avveckling. Regelsystemet innehåller nu drivkrafter som ibland leder till en alltför snabb utförsäljning av tillgångarna. I många fall överlåts dock de intressanta delarna av rörelsen till de tidigare ägarna och de kan fortsätta verksamheten. Den formen av rekonstruktion genom konkurs har av många ansetts ”tveksam”. Det har uppfattats som alltför lätt att på det sättet refinansiera verksamheten – med åtföljande negativa konsekvenser för konkurrenssituationen inom branschen.

Men de flesta är nog ändå överens om att i en marknadsekonomi är konkursinstitutet i många fall både effektivt och nödvändigt.

– Men det finns situationer där, om åtgärder sätts in i tid, en företagsrekonstruktion kan bli mycket framgångsrik. Och det utan att varken borgenärer eller ägare behöver drabbas av förluster.

Ni måste under ert arbete ha funderat på vilken profil framtidens rekonstruktörer bör ha?

– Ja, visst gjorde vi det. Som jag redan nämnt ser vi rekonstruktionsprocessen som mycket verksamhetsorienterad. Affärsverksamheten står i fokus. För att kunna agera snabbt och med fullt förtroende från alla inblandade parter – rätten, borgenärerna, företagsledningen med flera – bör rekonstruktören gärna ha egen erfarenhet av att driva affärer men också ha tillgång till specialister inom till exempel ekonomi och juridik. Som jag ser det är rekonstruktionsarbete ett lagarbete.

Man måste förstå ”affärslogiken”

– Det är som Peter Bladh säger – man måste veta var man är just nu, säger Kjell Hemrell, som är managementkonsult vid Öhrlings Coopers & Lybrand. Det behövs en nulägesanalys. Hur ser den ekonomiska situationen ut för företaget? Hur är den kortsiktiga likviditeten? Finns det någon chans att agera? Vilka åtaganden har företaget mot kunder, leverantörer och andra externa intressenter?

– För att klara av nulägesanalysen, som det är relativt bråttom med, så krävs det personer som har arbetat mycket i affärsverksamhet. Man måste förstå ett bolags ”affärslogik”.

Det innebär bland annat att veta hur omvärlden fungerar – inte bara det enskilda företaget. Det kan vara så att ett företaget har en finansiell ställning som verkar hygglig att rekonstruera utifrån. Men det kan ändå finnas omvärldsproblem som gör situationen omöjlig.

Kommer inte företagsrekonstrution vara något för enbart lite större företag?

– Ja, sannolikt, säger Peter Bladh. Det räknade vi med redan när vi gjorde utredningen åt FAR. I många fall handlar det nog om företag i storleksordningen ett 50-tal anställda.

Kjell Hemrell påpekar att det naturligtvis kan finnas undantagsfall. Det kan finnas väldigt små företag med goda förutsättningar att rekonstrueras. Men generellt sett handlar det om företag med minst 50 anställda eller 40–50 miljoner i omsättning. Å andra sidan kan det finnas företag med betydligt större omsättning som är helt hopplösa att rekonstruera.

Rädda humankapitalet

Ett särskilt problem i sammanhanget är ”humankapitalet”. I större företag finns det ofta både mänskliga erfarenheter och kunskap som samlats ihop under en följd av år. Företagen har genererat ett affärskunnande, en kundbas, ett know-how. Detta kan skingras oerhört snabbt om bolaget går i konkurs.

Peter Bladh deltog nyligen i referensgruppen till SNS-studien kring den nya lagen. Där blev det en intensiv diskussion i just den här frågan. De immateriella tillgångarna i form av nätverk av människor – de skingras allt för hög grad i samband med en konkurs. Det har satts alldeles för lite värde på att försöka hålla ihop dessa nätverk och inte skingra dem i onödan. Materiella tillgångar, maskiner och annat, kommer nästan alltid till användning. Enskilda individer kommer förstås också tillbaka någon annanstans efter en konkurs även om det kan ta lite tid innan de hittar sin plats.

Så fungerar ju marknadsekonomin.

– Men om man slår sönder en kultur som har tagit lång tid att bygga upp så är det inte säkert att hela humankapitalet återskapas, säger Peter Bladh.

Svårt att värdera

Kjell Hemrell konstaterar att den postindustriella utvecklingen gör oss allt mer hightech och tjänsteproducerande. Allt fler företag blir mjukvaruproducerande – i form av know-how hos människor. Företagen ställs mer och mer inför den verkligheten. Det behövs en bra form för att ta hand om kunskapen så den inte sprids för vinden varje gång ett företag hamnar i problem.

– Många av de duktiga människorna kommer att poppa upp igen i egna små företag eller andra organisationer, säger Kjell Hemrell. De utgör tillgångar som är oerhört svåra att värdera och prissätta i balansräkningen. Men det växer säkert fram en metod i takt med att forskning och utveckling inom ekonomi fortsätter.

Men med rekonstruktion skulle man ju kunna hinna rädda de här värdefulla nätverken, eller hur?

– Ja, det är ju avsikten, säger Peter Bladh. Man ska agera tidigare och med eftertanke besinna sig: Är det här en verksamhet som är värd att räddas? Går det att vidta åtgärder utan att falla över branten? Går det att korrigera kursen så måste det göras så tidigt som möjligt. Då kostar det mindre. Syftet med den här lagstiftningen är att stimulera företag att i tid fundera igenom situationen under en rådrumsperiod.

– Många bedömare anser att den nya lagen är både udd- och tandlös. Men jag tror ändå att det är positivt att man tar ett första steg för att med tiden utveckla en mer effektiv rekonstruktionslag.

Formellt juridiskt

– Det är beklagligt att ofta när institutet företagsrekonstruktion beskrivs är det som en juridisk process, som i första hand styrs av ett stort antal detaljregler. Visst är det så att ackordslagen tagits in i lagstiftningen. Den processen kräver i sig en mycket formell hantering, säger Peter Bladh. Men många uttalar sig som om ackordsförhandlingen är huvudnyckeln till en framgångsrik rekonstruktion. Självfallet är det så att om en finansiell rekonstruktion måste till är det en komponent, men långtifrån den enda. Innan själva ackordsförhandlingen ens kan äga rum måste ju rekonstruktören ha gjort analys av verksamheten samtidigt som realismen i åtgärdsförslagen har prövats. Ett ackord kan lätt bara bli lättnad för tillfället. Om man inte vidtar några strukturell åtgärder så är pengarna ofta snart slut igen.

Svaga ledningar

Peter Bladh framhåller att det ofta är flera orsaker som bidrar till att företag hamnar i nöd. En vanlig orsak är brister i företagets ledning. Gör man då inga förändringar så hjälper det förstås inte att bara göra ett ackord.

– Och när det gäller svag ledning måste också styrelsen dras med i bedömningen, säger Kjell Hemrell. Det är styrelsen som tillsätter och avsätter VD enligt aktiebolagslagen. Styrelsen måste ha kurage att avsätta en VD som manövrerat in företaget i en svår situation och inte förmår reda ut den uppkomna situationen. Det behöver inte vara så att styrelsen gjort fel från början i sitt VD-val. Företagsledaren kan ha varit absolut rätt person när företaget befann sig i ett utvecklingsskede. Men sedan har företaget vuxit och förändrats.

– Ute i företagen har jag ofta mött många skickliga personer som innehar befattningar som de inte längre är lämpade för på grund av att bolaget och personen med tiden utvecklats åt olika håll. För dessa personer är det lyckligast om nya arbetsuppgifter internt eller externt blir en realitet, vilket i de flesta fall kommer att vara till godo för såväl företaget som personen ifråga.

– När ett företag växer är det viktigt att ansvariga chefer väljer bra medarbetare, säger Kjell Hemrell. Alla gör inte det. Somliga ser hotbilder som gör att de inte väljer de bästa medarbetarna som går att få. Andra har helt enkelt inte förmågan att välja rätt medarbetare.

De företagen hamnar många gånger i svårigheter. Det har Kjell Hemrell sett många exempel på:

– Vi jobbar inte bara med företag i kris. Vi arbetar också i mycket stor omfattning med företag som av olika skäl vill förbättra sig ytterligare. Det är ganska slående att se hur duktiga företagsledare/chefer ofta inte är de bästa personerna när det gäller det som företaget sysslar med. Däremot är de duktiga på att ”coacha”, lyfta fram folk, vara en drivkraft och inspirationskälla, och framför allt inte känna rädsla för att någon annan är mycket bättre än vederbörande själv är på ett visst område. Här finns ganska betydande skillnader.

Vem ska göra rekonstruktörsjobbet?

– Att utveckla affärsverksamheten är något som alla företag måste göra, säger Peter Bladh. Annars hamnar de obönhörligen i kris. Därför finns det också en marknad för företag som jobbar med företagsutveckling. Det kan till exempel vara managementkonsulter av olika slag. Företagsledningar köper deras tjänster för att få hjälp att förbättra företagen. Juristerna arbetar i dag mest inom obeståndsomårdet. Då handlar det till stor del om att avveckla tillgångarna så snabbt som möjligt. Men nu vill lagstiftaren försöka minska antalet konkurser. Då behövs kompetenser och resurser för att leva upp till alla krav som ställs på företagsrekonstruktören.

– Här kommer en delvis ny marknad att etableras, säger Peter Bladh. Frågan är vilka som ska hjälpa till där. Jag tror svaret är: det beror på vilken typ av företag det gäller och i vilken situation företaget befinner sig.

För ett finansiellt orienterat företag med en mängd olika avtalsförhållanden, som kanske måste omförhandlas, är det säkert bra att en erfaren affärsjurist leder processen.

Men i det ett industriföretag där det i grund och botten inte är brist på pengar utan snarare brist på struktur i själva verksamheten som orsakat krisen blir det annorlunda.

– Då bör man anlita en affärsorienterad generalist, säger Kjell Hemrell. Vi managementkonsulter jobbar ju över hela skalan av problem oavsett om vi har en lagstiftning om företagsrekonstruktion eller inte. Till dags dato har det genomförts mängder av företagsrekonstruktioner. Managementkonsulter kopplas in i många sammanhang utan att det precis står tidningen. Företagsrekonstruktion och -effektivisering har vi jobbat med så länge företag har funnits. Men vi välkomnar naturligtvis en lagstiftning som ytterligare underlättar arbetet med att rädda företag.

Det finns kompetens

– Vi på Öhrlings Coopers & Lybrand har den inställningen att det inte är det viktiga för oss att vi ska fungera som rekonstruktörer, säger Kjell Hemrell. Om marknaden tycker annorlunda så är det marknaden bestämmer. Det viktiga är att vår kompetens kan utnyttjas av företagen. Det är bra om marknaden känner till hur man kan utnyttja den nya lagen om företagsrekonstruktion. Ju tidigare vi kan vara med i processen, desto större chans har vi att hjälpa företaget att komma ur sin situation så oskadat som möjligt.

Peter Bladh anser inte heller att det är någon stor fråga vem som ska vara rekonstruktör:

– För oss är det helt enkelt ett jobb som ska utföras – av någon. Då ska man givetvis använda de kompetenta resurser som finns och sätta samman lämpliga team. Som representant för ett stort företag i revisions- och konsultbranschen kan jag inte låta bli att säga att vi bör spela en stor roll i sammanhanget. Vi har i våra företag en stor del av den kompetens som faktiskt behövs för att göra företagsrekonstruktioner. Vi är vana vid att arbeta i ett lagreglerat system. Vi kan det här med oberoendeproblematik och hur man ska beakta olika intressenters intressen.

Peter Bladhs personliga uppfattning är att det är i första hand de större företagen i revisionsbranschen som har utvecklat den konsultverksamhet som behövs för att mer aktivt arbeta med företagsrekonstruktioner.

Inge Wennberg