Har man svalt det grafiska gränssnittets välsignelse är det lätt att dra förhastade slutsatser. Svenska administrativa Windowsprogram kan vara både lysande och undermåliga.
Ett tungt ansvar vilar på revisorns axlar. En revisors råd är ofta klienternas lag. De har bett revisorn om råd och vill att han rekommenderar ett Windowsbaserat ekonomisystem, dels för att det verkar ha alla de funktioner de behöver, dels för att Windowsprogram är användarvänliga. Men omfattande tester av svenska affärsadministrativa Windowsprogram avslöjar att de inte alls behöver vara användarvänliga. Därför gäller det att tänka efter före.
På bilden intill ser du en dialogruta för utskrift. När jag skulle göra en sådan markerade jag rapporten i listförteckningen och aktiverade utskriftsknappen. Musmarkören förvandlades då till ett timglas och datorn arbetade en kort stund. Men i skrivaren fanns ingen utskrift. Inte heller lämnades något felmeddelande. Efter otaliga försök kom jag på hur det skulle göras. Jag var tvungen att dubbelklicka på rapporten. Då öppnades en dialogruta och när den var ifylld fick rapporten ett litet kryss framför sig. Nu kom det en utskrift när utskriftsknappen trycktes in.
Inte en bokstav rätt
Det här är uppåt väggarna. För det första använder programmet en listförteckning över rapporter på ett felaktigt sätt. Inte något annat program använder den så.
För det andra bör inte knapparna för utskrift kunna användas förrän det finns något att skriva ut. Om knapparna var gråa, det vill säga avaktiverade, skulle användaren åtminstone lockas till att undersöka dialogrutan istället för att upprepa samma kommando. För det tredje: Om vi nu accepterar att det skulle gå att initiera en utskrift i det här läget borde det ha resulterat i ett felmeddelande istället för i ingenting. Den här dialogrutan var tyvärr inget isolerat fenomen i programmet utan ett exempel bland många. Det här grafiska gränssnittet är således dåligt och programleverantören har inte gjort en riktig Windowsprodukt.
Trots det kan du säkert hålla med om att dialogrutan till hela hundra procent ser ut att tillhöra ett äkta och bra Windowsprogram.
Ingen olycka i arbetet
Tyvärr är det här inget olyckligt undantag i programutbudet. Programmet som dialogrutan kommer från heter Hogia Art och är Hogiakoncernens flaggskepp inom ekonomiområdet. Själva redovisingsmodulen påstods kosta 8 miljoner kronor att ta fram, vilket är mellan tio till tjugo gånger mer än vad många andra tillverkare med liknande program kan lägga ned.
Då kanske du förstår att affärsadministrativa program inte automatiskt är användarvänliga bara för att de körs under ett grafiskt gränssnitt. Nej, ett programinnehåll behöver inte hålla det ytan verkar lova. Sanningen är att Windowsprogram är svårare att ta fram än gamla DOS-program för blindskären är många fler. Revisorn har det därför inte lätt när han/hon ska skilja agnarna från vetet.
Därtill är det uppenbart att du inte ens kan lita på traditionella bedömningsgrunder som leverantörens storlek, erfarenhet av ekonomisystem, styrkan i deras varumärke eller goda renommé. Inte ens om de kan satsa enorma resurser för att ta fram en ny produkt, säger dig något. Ja, det kan i själva verket också vara precis tvärtom. Några av svenska leverantörerna gör lysande produkter. Men de skulle kunna liknas vid garageföretag. De är relativt nybildade, sitter i en mimimal lokal, har haft eller har svag ekonomi och drivs av några eldsjälar. Trots det verkar en del av dem kunna ta sig fram oavsett hur eländig terrängen är. Det här är inga normala kännetecken för ett framgångsrikt företag. Kartan över verkligheten måste alltså ritas om och få kan guida dig i hur det ska göras.
Utrymme för självkritik
Frågan är då vad du ska lita på. Det finns några svar. Det första är om programmet inte bara ser ut som ett Windowsprogram, som ovan, utan att det verkligen är det. Det andra är de alltför få recensioner som finns i huvudsakligen datatidningar. Men se upp för en del undersöker inte de ovan angivna felkällorna och liknande, ordentligt.
Det tredje svaret är kanske inget svar alls utan snarare avsaknaden av svar: De allmänna åsikterna om produkterna. Det här sätter fingret på en öm punkt. De som kör administrativa program som användare, företag och revisorer har varit på tok för dåliga på att framföra sin kritik offentligt. Den låter de stanna i brevväxlingen mellan företaget och programleverantören istället. Förvisso ligger ofta leverantören bakom det beteendet, de försöker att tysta ned kritiken.
Men, det är ett beteende användare och revisorer inte tjänar på. På lång gör sikt inte den svenska programindustrin det heller.
Sverige en skyddad verkstad
Varför har då en del svenskutvecklade produkter så dåliga gränssnittslösningar. Orsaken kan finnas i volym, erfarenhet och i själva svenskheten. ”Volym” för att tillverkare av grafiska operativsystem som Windows, MacOS och OS2 kommer från USA. Detsamma gäller för ordbehandlare, kalkylprogram och system för elektronisk post med mera. De har en enorm volym.
Den svenska marknaden ter obefintlig i jämförelse. ”Erfarenhet” för att de tillverkat produkter för grafiska gränssnitt länge. Svenska leverantörer har många gånger just börjat sin tillverkning.
”Svenskhet” för att de affärsadministrativa programmens nisch är lite av en svensk skyddad verkstad. De svenska bokföringslagarna, förordningarna och rekommendationerna har gjort det svårt för utländska produkter att ta sig fram här. Det har gjort att det finns en vit fläck på världskartan som huvudsakligen bara svenskar kan erövra.
Men, som sagt, de har förhållandevis små volymer och ofta kort erfarenhet. Därför är det inte lika säkert att de svenska leverantörerna gör bra produkter för grafiska gränssnitt. Och det är den lilla tuvan som kan stjälpa många tunga lass om du inte är observant.
Situationen som är lite av en skyddad verkstad kommer troligtvis att ändras både snabbt och snart. Om du tänker dig tillbaka bara några år så fanns det faktiskt en uppsjö med svenska ordbehandlare i Sverige. Alla större dataindustrier utvecklade egna sådana. Strax kom de amerikanska produkterna vällande in över gränserna och den svenska programindustrin hade inte en chans. Ja, jag tror att de alla är borta nu.
De starka svenska bokföringslagarna och förordningarna är än så länge det lilla fikonlöv som svenska programleverantörerna av administrativa program kan gömma sig bakom. Ett skydd få andra programindustrier åtnjuter. Sveriges medlemskap i EU och anpassningarna till det gör däremot att det genuint svenska blir mindre relevant med rasande Fart.
Det borde därför inte dröja länge förrän många utländska program kan börja hantera svensk administration. Men, eftersom de leverantörerna antagningsvis har större volymer kan de skjuta skarpt med priser som kan vara bråkdelar av de svenska.
Lufta kritiken
För svenska programleverantörer inom nischen administration gäller därför att försöka öppna ögonen så vitt som möjligt för användares krav och önskemål redan idag. De tjänar därför i grunden på att användare, företag och revisorer luftar sin kritik offentligt. Därmed skapas en allmän diskussion om bra och dåligt i administrationens värld, något de har stor nytta utav.
Om revisorer och deras klienter gav luft åt sin kritik skulle den svenska programindustrin bli bättre och framgent klara konkurrensen bättre. Revisorer skulle dessutom få bättre kännedom om marknadsutbudet och därmed lättare kunna rekommendera rätt produkt för rätt klient. För som sagt, en datorinvestering är ett långt och ansvarsfullt åtagande och ansvaret kan många gånger vila på dina axlar.
Erik Philipson , förlaget IDG, International Data Group