Aktuell information

Förfallodagens innebörd

FAR anser i likhet med experten Gunnar Johansson att förfallodag skall vara inbetalningsdagen och inte som föreslås skattemyndighetens bokföringsdag och ansluter sig till de argument som framförs i särskilt yttrande.

Krediteringsprincip – likafördelningsmetoden

Betalningar föreslås bokföras utan inbördes avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter. FAR anser att en sådan ordning endast bör gälla om inbetalaren ej särskilt angivit vad inbetalningen avser. Den skatt- eller avgiftsskyldige skall således ha rätt att själv välja vad en betalning avser vilket är en grundläggande rättighet.

FAR anser det inte vara en självklarhet att alla skatter och avgifter skall ha betalts i sin helhet för att en näringsidkare skall få tillgodoräkna sig pensionspoäng. Genom att styra betalningen till exempelvis att avse tilläggspensionsavgift kan en näringsidkare i likhet med andra medborgare skaffa sig pensionspoäng utan att andra skatter och avgiftsbetalningar fullgjorts. Tekniskt sätt torde ett system med ett skattekonto kunna bibehållas genom införande av underkonton.

Förseningsavgift

En förseningsavgift om 1.000 kr föreslås påföras om skattedeklaration ej lämnas inom föreskriven tid.

FAR anser att beloppets storlek kan bli relativt sett högt vid deklarationer avseende ringa belopp varför någon form av spärr bör införas.

Preskriptionstid

Skatte- och avgiftsfordringar föreslås preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då fordringen lämnades för indrivning. FAR anser att preskription i stället bör ske fem år efter förfallodagen.

Automatiska beslut om betalningsskyldighet (schablondebitering)

Vid sidan av skattemyndighetens nuvarande möjlighet att bestämma underlag för skatter och avgifter efter skön, föreslås en ny form av automatiska beslut baserat på schablondebitering varvid betalningsskyldigheten skall anses omfatta det högsta av vart och ett av de skatte- och avgiftsbelopp som bestämts för betalning för endera av de tre närmast föregående redovisningsperioderna.

FAR avvisar såväl automatiska beslut som schablondebiteringsunderlaget och anser att nuvarande möjlighet att bestämma efter skön är tillräckligt påtryckningsmedel.

Ställföreträdaransvar

I detta sammanhang avstyrker FAR förslaget på tre punkter: utvidgning av tillämpningsområdet, slopandet av de subjektiva rekvisiten samt beslutsordningen.

Vad gäller utvidgningen av tillämpningsområdet till att även omfatta preliminära, kvarstående och tillkommande skatter anser FAR att dessa skatter skiljer sig från källskatter och mervärdesskatt såtillvida att de sistnämnda kan anses utgöra redovisningsmedel för statens räkning. Situationen är därför snarlik förskingring med åtföljande skadeståndsansvar p.g.a. brott. FAR anser inte att ett sådant synsätt kan anbringas på övriga skatter eller arbetsgivaravgifter. Av denna anledning bör snarare ansvaret för arbetsgivaravgifter slopas.

Utredningen föreslår att de subjektiva rekvisiten – grov oaktsamhet och uppsåt – som idag krävs för att en ställföreträdare skall göras personligt betalningsansvarig skall slopas. Ett motiv som anges är att den enskilde får bättre möjlighet att rätt förstå bestämmelsens verkningar än olika typer av svävande värderingsuttryck och subjektiva förutsättningar såsom avsikt, syfte, uppsåt eller liknande. Att avfärda dessa subjektiva rekvisit, som är grundläggande rättskipningsprinciper i ansvarsfrågor, för att de är ”svävande värderingsuttryck” är förvånansvärt.

Vad slutligen gäller beslutsordningen anser FAR i likhet med de båda särskilda yttranden som lämnats av experterna Gunnar Johansson och Christer Ljusberg att beslut om betalningsskyldighet för ställföreträdare även i fortsättningen skall handhas av de allmänna domstolarna.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté

Förslaget

Förslaget innebär att den som är skattskyldig eller återbetalningsberättigad alltid skall tillämpa kontantredovisning under sitt första verksamhetsår. Det skall dock vara möjligt för den skattskyldige att söka dispens från denna redovisningsmetod. Skattemyndigheten kan föreskriva att en sådan dispensansökan skall kompletteras med ett intyg från kvalificerad revisor om att verksamhetens bokföring är godtagbar. Det redovisade förslaget till ändrad lagtext torde kräva EU-rådets medgivande.

FARs synpunkter

FAR avstyrker förslaget.

I rapporten presenteras ingen statistik eller annat underlag avseende omfattningen av det ifrågavarande skattefusket. Det är i och för sig allmänt känt att mervärdesskattens mekanism med återbetalning av skatt kan utnyttjas av personer med ohederliga syften. Det skall dock framhållas att innan ny lagtext införs, som innebär krångligare regler för alla, måste problemet vara så utbrett att kompletterande bestämmelser verkligen behövs. Vidare måste det vara lika tydligt att de nuvarande reglerna inte är tillräckliga samt att nya reglerna på ett avgörande sätt kan förväntas vara effektiva mot skattefusket.

FAR efterlyser uppgifter om storleken av den förlust som det allmänna idag gör på grund av momsfusk vid nystartade företag för att motivera kompletterande lagstiftning.

FAR anser också att införande av regler som enbart syftar till ökad kontroll av nystartade företag är närmast verkningslösa. Det är fullt möjligt för personer med kriminella avsikter att förvärva ett bolag med näst intill vilande verksamhet som varit i drift mer än ett år och därigenom fått redovisa moms enligt faktureringsmetoden och därvid utnyttja sådant företag för momsfusk.

FAR anser vidare att skattemyndighetens möjlighet till s.k. momsbesök är ett effektivt sätt att kontrollera den skattskyldige. Skattemyndigheten kan besöka den skattskyldige för att dels kontrollera underlag i form av räkenskaper, dels besiktiga lokaler, inventarier, lager eller annat. Visserligen kan sådant besök endast ske efter överenskommelse men sådan ligger i den skattskyldiges intresse att åstadkomma. Direktkontakt utan dröjsmål, som ett momsbesök innebär, ligger i både det allmännas och den skattskyldiges intresse. Skattemyndigheten kan vid sådant besök även informera om skyldigheten vad avser skatter och avgifter.

Den i lagförslaget presenterade 12-månadersgränsen förefaller komplicerad att tillämpa. Eftersom det första verksamhetsåret kan sträcka sig upp till 18 månader innebär detta att byte av redovisningsmetod skall ske under löpande räkenskapsår. Även i detta avseende ställer sig FAR kritisk till det lämnade förslaget.

I rapporten framhålls att den synkronisering mellan bokföring och mervärdesskatt som är fallet vid redovisning enligt faktureringsmetoden har ett begränsat värde som medel mot skattefusk. Oavsett riktigheten i detta påstående skall framhållas att det torde vara större sannolikhet att momsredovisningen blir korrekt när momsredovisningen kan ske direkt hämtad från den ordinarie redovisningen. Företagaren finner också logik i sambandet mellan affärshändelserna och momsredovisningen och skattemyndigheten kan lättare göra avstämning vid t.ex. ett momsbesök.

I rapporten anges att införandet av en kontantmetod kan kräva godkännande av EU-rådet. Enligt FARs uppfattning bör stor försiktighet iakttas när det gäller införande av regler som inte står i överensstämmelse med EGs nuvarande regelsystem. Det pågår en översyn av de nationella lagstiftningarnas konformitet till EGs direktiv, då det finns anledning att anta att stora skillnader redan existerar. Att i ett sådant läge föreslå ändringar i lagstiftningen kan inte sägas ligga i paritet med integrationen inom EU. Varje ändring i den nationella lagstiftningen, även med godkännande från rådet, som kan upplevas som försvårande för nyföretagande är negativ för utländska företags etableringar i Sverige.

I den föreslagna lagtexten anges att skattemyndigheten kan föreskriva att den skattskyldige skall inge ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att verksamhetens bokföring är godtagbar. Det ligger avgjort i FARs intresse att komma i kontakt med nyföretagare för att bland annat informera om bestämmelser i civil- och skatterätt. Det torde dock vara en omöjlig uppgift att uttala sig om bokföringen i en verksamhet som ännu inte kommit igång eller är alldeles nystartad. Skälen härför är att revisorn inte kan förväntas känna den skattskyldige och inte torde kunna uttala sig om framtiden. Värdet av ett från en kvalificerad revisor utfärdat intyg av den här angivna sorten torde vara ytterst ringa.

Kontantmetoden kan i sig inte anses försvåra momsfusk på ett avgörande sätt. Det torde vara fullt uppnåeligt för personer med kriminella syften att antingen förete falska eller vad som förefaller vara verkliga betalningsdokument. Det kan antas att en köpare kan låna pengar från en annan person och använda dessa till betalning. Säljaren återbetalar sedan pengarna till nämnda person. På detta sätt är visserligen kravet på betalning uppfyllt men endast som ett sätt att komma runt ett hinder. Säljaren är skyldig moms till staten men skulden kanske aldrig regleras. Det senare utgör emellertid inget skäl att stoppa utbetalning av ingående moms till köparen. Staten gör en förlust, vilket var avsikten att förhindra.

FARs uppfattning är vidare att införandet av kontantmetoden medför en försämring för nystartade företag. Betydelsen av den kredit som en leverantör kan ge och därmed återbetalning av moms från staten vid redovisning enligt faktureringsmetoden ska inte underskattas. En rent kontantmässig redovisning av moms är i regel till nackdel för ett nystartat företag, av dels administrativa, dels likviditetsmässiga skäl.

Sammanfattningsvis anser FAR att det ligger i allas intresse att momsfusk upphör eller åtminstone begränsas. Detta mål kan dock inte uppnås med den här föreslagna kontantmetoden. FARs uppfattning är att det bästa sättet att komma till rätta med problemet är ökad uppsökande verksamhet från skattemyndighetens sida och särskilt i direkt anslutning till krav på återbetalning från den skattskyldiges sida.

Förslaget

Skattemyndigheten skall inte längre vara skyldig att medge redovisning i särskild deklaration för den som enligt huvudregeln annars skulle redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration.

FARs synpunkter

FAR avstyrker förslaget.

FAR anser att det är negativt för små företag att inte kunna tillämpa faktureringsmetoden om de så önskar. FAR hänvisar till bl.a. de skäl som redovisats ovan under Kontantmetoden och vilka sammanfattningsvis innebär nackdelar ur dels likviditetsmässig, dels administrativ synpunkt.

På samma sätt som ifråga om den föreslagna kontantmetoden anser FAR att den föreslagna regeln är verkningslös mot det här aktuella skattefusket.

En orsak till att den nya regeln föreslås är att skattemyndigheten inte hinner med att kontrollera alla enmånadsdeklarationer. FAR anser att detta skäl inte skall påverka företagarens möjlighet att välja redovisningsmetod.

Förslag

I rapporten föreslås att den nuvarande regeln i 6 § MF om skyndsam återbetalning av överskjutande skatt modifieras. Regleringen kommer istället att ske direkt i mervärdesskattelagen. Här föreskrivs att återbetalningen skall ske utan oskäligt dröjsmål och senast vid utgången av den första månaden efter den då deklarationen för den redovisningsperioden skatten avser skall lämnas.

FARs synpunkter

FAR tillstyrker förslaget.

Det får anses rimligt att skattemyndigheten bereds möjlighet att göra en från samhällsekonomisk synpunkt rimlig kontroll. Vidare framgår det av beslut från JO att skyndsamhetskravet är uppfyllt om återbetalningen görs inom månaden efter utgången av deklarationsmånaden.

Förslag

Redovisningsregeln angående när ingående skatt skall redovisas föreslås förtydligad.

FARs synpunkter

FAR avstyrker förslaget.

Skattemyndigheten har de senaste åren tolkat lagreglerna i denna fråga på ett sätt som klart avviker från den redovisningsprincip som är allmänt förhärskande i näringslivet. Skattemyndigheten hävdar med hänvisning till Bokföringsnämnden och dess uttalande om tidpunkt för bokföring av kundfordringar och leverantörsskulder, BFN U 90:2, att ingående moms tidigast får dras av under den period en faktura mottas även om leverans eller tillhandahållande skett i en tidigare period.

Enligt FARs uppfattning är det rimligt att tolka bestämmelserna på ett annat sätt. Om leverans eller tillhandahållande sker exempelvis den 30 september och faktura utfärdas av leverantören samma dag, men anländer till företaget den 1 oktober eller några dagar senare skall den ingående momsen vara avdragsgill för redovisningsperiod september. Det är i enlighet med god redovisningssed att bokföra både inköpskostnaden och momsen på den föregående perioden. Dagens datoriserade redovisningssystem medger i regel att under en övergångsperiod, en till ca fem dagar, bokföra fakturor antingen på en tidigare period eller innevarande period.

Om skattemyndighetens tolkning skall gälla innebär det extra arbete för företagen. Dessutom innebär tolkningen att det inte uppkommer, enligt ovanstående exempel, kongruens mellan säljarens och köparens momsredovisning. Avdragsrätten kan bli beroende av förseningar i postgång eller att säljaren valt att använda en långsammare men mer kostnadseffektiv brevbefordran.

Skattemyndigheten godtar emellertid, även här med hänvisning till Bokföringsnämnden, att periodisering av ingående moms får göras vid delårsbokslut och årsbokslut. FAR anser att det är en förlegad inställning att skilja på redovisningens hantering vid olika avslut under året. Företag är idag måna om att periodisera fakturor lika noggrant även i s.k. månadsbokslut, kvartalsbokslut, tertialbokslut etc. Att skilja på redovisningen av mervärdesskatt i datoriserade system beroende på vilken typ av bokslut som skall upprättas torde vara praktiskt omöjligt att hantera.

En ytterligare synpunkt är att om redovisningsskyldigheten strikt skall utgå från när faktura mottas eller avsänds från företaget kan detta medföra att säljaren frestas att skjuta på sin fakturering, av ett eller annat skäl, några dagar in på den kommande redovisningsperioden, vilket medför att den utgående skatten redovisas en månad senare. Här uppkommer nya anledningar till tvister mellan skattemyndigheten och de skattskyldiga.

Med anledning av ovanstående avstyrker FAR det framlagda förslaget. Istället bör ett förslag läggas som bekräftar att den redovisningsprincip som näringslivet idag i all väsentlighet tillämpar är i enlighet med mervärdesskattelagen.

Förslaget

Skattemyndigheten skall kunna meddela beslut om att den skattskyldige skall tillämpa redovisning enligt bokslutsmetoden trots att den skattskyldige inte ansökt om det och även om han motsätter sig det.

FARs synpunkter

FAR avstyrker förslaget.

FAR anser att det skall krävas mycket starka skäl för att tvinga exempelvis ett igångvarande företag att lämna den redovisningsmetoden det tillämpar. Har företaget så bristfälliga rutiner att bokföringen inte är lämplig att ligga till grund för en redovisning av mervärdesskatten enligt faktureringsmetoden torde inte en kontantmässig redovisning bli särskilt mer tillförlitlig.

Granskning av redovisad moms kan ske genom att inkräva underlag eller kontroll vid ett momsbesök och företag med bristfälliga metoder skall därvid uppmanas ändra dessa.

FAR är positiv till att åtgärder vidtas för att stävja den organiserade brottsligheten, men kravet på kontantmässig redovisning är inte tillräckligt i detta sammanhang.

Förslaget

Förslaget innebär ett förtydligande av bevisreglerna i mervärdesskattelagen avseende rätten till avdrag för ingående skatt.

FARs synpunkter

FAR avstyrker förslaget.

FAR anser att de beviskrav som ställs i mervärdesskattelagen är tillräckliga och att inget förtydligande behövs.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté

3 § 1 a mom SIL

Första stycket

I lagrummet regleras de allmänna förutsättningarna för undantag från skatteplikt för utdelning och realisationsvinst på aktier i svenskt aktiebolag. Eftersom de föreslagna lagreglerna tar sikte på beskattningen för en fysisk person, bosatt i Sverige, borde i första stycket ha intagits en precisering av att reglerna just avser aktie i svenskt aktiebolag som ägs av fysisk person. Härigenom undanröjs eventuella tolkningsfrågor rörande huruvida det föreslagna regelverket även skulle kunna vara tillämpligt på aktier ägda av juridisk person.

Andra stycket

I andra stycket i 3 § 1 a mom SIL föreslås att utdelning och realisationsvinst på aktier i svenskt bolag inte omfattas av de föreslagna lättnadsreglerna om bolaget äger eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren har ägt minst 25 % av andelar eller röster i en utländsk juridisk person. Såvitt FAR kan finna kommer denna begränsning i lättnadsreglerna att innebära att alla onoterade bolag som har valt att operera genom utländska dotterbolag kommer att vara undantagna från lättnadsreglerna.

Utredningen skall enligt sina direktiv skapa stabila skatteregler som befrämjar investeringar och tillväxt. FAR konstaterar att de föreslagna lättnadsreglerna inte uppfyller dessa villkor för svenska industriföretag som skapar sysselsättningstillfällen i Sverige om försäljningen sker genom utländska försäljningsbolag. Om däremot ett sådant företag har valt att sälja sin produktion på export genom egna filialer, agenter eller direkt på den utländska marknaden skulle något hinder inte föreligga att tillämpa lättnadsreglerna. Den föreslagna lagstiftningen uppfyller inte det grundläggande kravet på neutralitet vid beskattningen med avseende på olika verksamhetsformer.

Enligt FAR bör lättnadsreglerna i vart fall omfatta rörelsedrivande bolag som innehar aktier i utländska dotterbolag. FAR är väl medveten om att en ändring av utformningen av 3 § 1 a mom 2 st SIL kan föranleda andra överväganden när det gäller dubbelbeskattningen av inkomster som härrör från utlandet. FAR utgår från att denna fråga kommer att prioriteras i den efterföljande departementsbehandlingen av utredningsförslaget.

Sjunde stycket

Om en aktie som omfattas av lättnadsreglerna blir föremål för marknadsnotering föreslås i 3 § 1 a mom 7 st SIL att lättnadsreglerna skall gälla till och med det tionde året efter det år då noteringen ägde rum. Undantag härifrån föreslås gälla för aktier som givits ut efter tidpunkten för notering. Härav följer att lättnadsreglerna inte skulle vara tillämpliga på utdelning på fondemitterade aktier efter en notering trots att ”moderaktierna” berättigar till lättnader vid utdelnings- och reavinstbeskattning.

FAR kan inte se något sakligt skäl till en sådan inskränkning av lättnadsreglerna. FAR vill till och med gå så långt att ifrågasätta om inte lättnadsreglerna även skulle vara tillämpliga på nyemitterade aktier, där nyemissionen grundar sig på aktier som varit onoterade men sedermera blivit noterade. FAR får i sammanhanget hänvisa till reglerna i 3 § 12 a mom 2 st SIL där en kvardröjningseffekt på tio år föreligger såväl för aktier som ägs under en tioårsperiod som för aktier som förvärvas med stöd av sådan aktie. Såvitt FAR kan finna borde parallellitet föreligga mellan regelsystemen i 3 § 1 a mom SIL och 3 § 12 a mom SIL.

12 § d mom 2 SIL

Första stycket punkt 2

Utredningen har här föreslagit en begränsning av tillämpningen av löneunderlaget till en nivå motsvarande femtio gånger den ersättning som aktieägaren har uppburit från bolaget året före beskattningsåret. FAR kan inte se några rimliga skäl till att behålla en sådan takregel ifråga om beräkning av löneunderlaget.