Tema: Nu kommer 95 procent av handlingarna in i tid till PRV ”Det är långt mer än vi vågat hoppas på”

Det har blivit bättre sedan PRV införde förseningsavgifter för företag som inte sänder in årsredovisningen i tid.

T.o.m. mycket bättre.

– Avgifterna är utan tvekan ett stort stöd i vårt arbete, säger redovisningskonsulten Tony Svensson.

Auktor revisor Per Strandin håller med: – De hjälper mig att motivera klienten att vara ute i god tid.

Han tycker dock inte att allting blivit bra med PRV:s hantering: – Jag har talat även med andra och vi har nog uppfattningen att de har börjat slarva.

På PRV är man nöjda. Nu kommer 95 procent av handlingarna in i tid, mot knappt hälften för några år sedan.

Åke Svensson på PRV vill gärna tro att det också beror på ett ökat intresse för etik och moral i näringslivet (se f.ö. referatet från verkets seminarium i detta ämne på föregående sidor).

Icke seriösa aktiebolag rensas ut mycket snabbare nu. Tidigare kunde de ligga kvar i vårt register under lång tid utan att vi hade möjlighet att ingripa. Vi visste inte heller om de var livaktiga eller ej. Men nu har levnadstiden förkortats påtagligt.

Det säger Åke Svensson, enhetschef på Patent- och Registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning och tillägger att aktiebolagsmarknaden har genomgått en välbehövlig sanering. Den effekten har nämligen de nya reglerna om förseningsavgift tillsammans med skärpta likvidationsbestämmelser. Till det kommer höjningen av aktiekapitalet (se faktaruta).

Syftet med de nya förseningsavgifterna är enligt PRV att gynna rent spel och ärlig konkurrens mellan företagen:

”För att uppnå konkurrens på lika villkor krävs att kunder, leverantörer, konkurrenter, anställda och andra intressenter kan göra jämförelser mellan olika företags ekonomiska ställning. De nya reglerna har därför kommit till för att bidra till att en ny attityd, att en ny syn på aktiebolagens årsredovisningar ska växa fram.”

De nya reglerna har inneburit att 95 procent av aktiebolagen lämnar in sina handlingar före utsatt tid. Det kan jämföras med att knappt 50 procent av bolagen skickade in handlingarna i tid för några år sedan. Dessutom får nu PRV:s bolagsavdelning in årsredovisningar från 1992 och framåt som tidigare saknats.

Årsredovisningarna bättre

Hittills har verket beslutat om förseningsavgift i 27 200 fall gentemot 15 200 bolag (några bolag har fått flera avgifter). Efter varje räkenskapsperiod får cirka tre–fyra procent av bolagen betala förseningsavgift.

– Vi märker också att årsredovisningarna blir allt bättre och, framför allt, om något saknas eller är fel rättas det mycket snabbt till av bolagen, förklarar Åke Svensson. Sammantaget är vi på PRV mycket nöjda med resultatet. Vi har fått in långt fler handlingar än vi vågat hoppas på. Det har krävt massor med arbete hos oss för att klara av detta. Men även bolagen, redovisningsbyråerna och revisorerna har ställt upp på ett mycket bra sätt.

Naturligtvis vill inget företag betala förseningsavgift på mellan 5 000 och 20 000 kronor i onödan. Men Åke Svensson tror att det finns ytterligare en förklaring.

– Det handlar inte bara om att undvika onödiga kostnader. Jag tror att det finns ett ökat intresse för moral och etik ute bland företagen. Både inom företaget och utåt gentemot konkurrenter, kunder, leverantörer och myndigheter vill man visa att företaget är seriöst och har ordning på sina papper. Klarar man inte det, ska man kanske inte driva bolag. Det har en del insett och lägger därför ner sin rörelse.

PRV har också numera rätt att inleda ett likvidationsförfarande mot bolag som inte lämnat in årsredovisning och revisionsberättelse elva månader efter räkenskapsårets utgång. Det har lett till att många av dessa bolag snabbare sätts i likvidation eller konkurs. Bolagen har ofta fått tre förseningsavgifter och kan vara mer eller mindre på obestånd. Emellanåt hinner därför en del bolag försättas i konkurs innan likvidationsärendet avgjorts.

Revisorn passiv

Nu kan dessutom bolag som saknar godkänd eller auktoriserad revisor försättas i likvidation av PRV tack vare en ny bestämmelse i aktiebolagslagen.

– En mycket bra regel, understryker Åke Svensson. Vi har märkt att man kan byta ut en styrelse lite hur som helst. Det kan vi inte bevaka eller göra särskilt mycket åt. Men en revisor kan man inte byta ut lika lättvindigt.

Däremot är han förvånad över passiviteten hos vissa revisorer.

– Revisorerna bör i god tid ansöka om fortsatt godkännande eller auktorisation hos Revisorsnämnden för att se till att det inte uppstår glapp. Dessutom borde de upplysa sina bolag om att de inte längre är revisorer. Det förekommer faktiskt att bolagen inte vet om att revisorn gått i pension eller har fått sin auktorisation eller godkännande indraget. Plötsligt får styrelsen reda på av oss att bolaget riskerar att sättas i likvidation eftersom det saknas revisor.

Den höjda aktiekapitalgränsen leder till att en del aktiebolag avvecklas och i vissa fall bildar nya företagsformer. Hittills har 5 700 aktiebolag avregistrerats enligt en övergångsbestämmelse som gäller till och med oktober 1997. Bestämmelsen ger aktieägare, styrelseledamöter och verkställande direktör möjlighet att begära att bolaget ska avföras. Det görs hos PRV.

– En del borde inte ha haft sin verksamhet i aktiebolagsform, hävdar Åke Svensson. En del har nog blivit mer eller mindre lurade. De har aldrig lyckats dra in tillräckligt med pengar för att kunna betala nödvändiga kostnader för ett aktiebolag.

188 000 ska öka sitt kapital

I skrivande stund ska cirka 188 000 aktiebolag öka sitt kapital. Att klara av administrationen av aktiekapitalhöjningen är PRV bolagsavdelnings stora utmaning.

– Dels ska vi alltså registrera höjningen för alla de bolag som så önskar, dels ska vi avregistrera de bolag som begär det. Av de bolag som avregistreras kommer verksamheten att bedrivas i annan företagsform i vissa fall. Det ska registreras hos oss.

– Vi hoppas att de som är kvar inte väntar till dagarna mellan jul och nyår 1997 innan de kontaktar oss, tillägger Åke Svensson. Idag har vi kontroll över läget, men om alla väntar för länge kan det uppstå problem.

Åke Svensson vill att lagstiftaren på ett klarare sätt visar vilka förväntningar man har på myndigheten. Att man tydliggör PRV:s roll. Man kan exempelvis diskutera om verket ska ha ett tydligare granskningsuppdrag.

– Ibland, framför allt när man pratar om ekonomisk brottslighet, dyker det upp förslag som går ut på att vi nästan ska ha en polisiär roll och slå ner på sådant vi uppfattar som brottsligt. I nuläget känns den rollen lite tveksam. Jag tror att vi ska koncentrera oss på att lämna information. Den ska vara snabb, tillförlitlig och omfattande.

IT-satsning

Från verkets sida sker det senare bland annat genom en kraftfull IT-satsning.

– Vi ska förbättra den databas vi har idag och då på ett bättre sätt kunna få fram information utifrån kundernas önskemål.

Men Åke Svensson skulle vilja gå ett steg längre:

– Näringslivet ska slippa vända sig till mer än ett fåtal myndigheter. Det ska räcka att vända sig till en enda myndighet för exempelvis tillståndsgivning. Det blir enklare för bolagen och ger en större smidighet samtidigt som alla fakta är samlade på en och samma plats.

Som exempel nämner Åke Svensson att tillstånd för att ändra räkenskapsår ska sökas hos skattemyndigheten och sedan registreras det hos PRV. Den processen skulle PRV kunna sköta.

– Det finns också exempel där handlingar, till exempel årsredovisningar ska skickas till flera myndigheter. Det borde räcka att dessa skickas till PRV och att vi förmedlar dem vidare.

Ändrade krav

Samtidigt medger han att det skett en del förbättringar i rätt riktning.

– Idag har vi tagit över handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna, registrering av näringsförbud från RSV samt vissa tillståndsfrågor från Kommerskollegium. Dessutom har vi ett konkursregister för privatpersoner. Det gör att vi i ett och samma samtal kan lämna flera olika upplysningar till den som frågar.

Kravet från kunderna har också delvis ändrat karaktär. Det blir allt vanligare med internationella förfrågningar, framför allt om europeiska bolagsförhållanden.

– Vi kan lämna ungefär samma uppgifter om företag i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien som om ett svenskt bolag. Dessutom är vi med i ett EU-projekt som rör information om bolagen i Europa. I slutet av 1997 hoppas vi ha direktkontakt med i stort sett samtliga EU-länders bolagsregister.

Pär Trehörning