Nyheter: Flera olika BAS-planer på väg i höst – med och utan EU-anpassning

Balansräkningen

I EU-BAS 97 har strukturen för balansräkningen i ÅRL och i FARs vägledning Om årsredovisning i aktiebolag följts. Det innebär, vilket framgår av fig. 1, att balansräkningens tillgångssida inleds med kontogrupp 10 Immateriella anläggningstillgångar och avslutas med kontogrupp 19 Kassa och bank. Motsvarande förändring av likviditetsordning har gjorts på skuldsidan, se fig. 2.

För att kunna tillgodose de utvidgade kraven på upplysningar om innehav i och långfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag har de flesta kontogrupper kompletterats med specifika konton för dessa företag.

Eget kapital har fått en förändrad indelning för att ta hand om alla företagsformer. Det innebär att ett konto kan användas för olika slags eget kapital i olika företagsformer, t.ex. konto 2086 Reservfond/Värdesäkringsfond som används av aktiebolag och ekonomiska föreningar respektive stiftelser. På detta sätt skapas utrymme för fler kapitalkonton, bl.a. för fler delägare i handelsbolag.

I enlighet med FARs vägledning har skulderna delats upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder, något som underlättar nyckeltalsberäkningarna eftersom uppdelning då görs direkt i balansräkningen och inte i not. Benämningarna har i många fall, liksom även i övriga delar av EU-BAS 97, förändrats för att överensstämma med terminologin i ÅRL och enligt FAR.

Avsättningar återfinns i kontogrupp 22 och där finns, förutom definitionen av avsättningar, exempel på händelser och transaktioner som skulle kunna ge upphov till avsättningsbehov. Genom placeringen av avsättningen mellan Obeskattade reserver och Långfristiga skulder indikeras att avsättningarna till sin karaktär är långfristiga, speciellt eftersom med definitionen följer att antingen beloppet och/eller förfallodagen är osäker.1 Om företaget har kortfristiga avsättningar, t.ex. för garantiarbeten som man vet måste utföras under det närmaste räkenskapsåret är avsättningen naturligtvis att betrakta som kortfristig. För att underlätta nyckeltalsberäkning kan den kortfristiga delen anges i not.

I kontogruppen Moms och särskilda punktskatter har även kontot för ingående moms lagts in för att underlätta momsredovisningen. Alla skattekonton har samlats för att förbereda för ett eventuellt införande av ett skatteavräkningskonto med beskattningsmyndigheten.

Resultaträkningen

Kontoklasserna 3 Rörelsens inkomster/intäkter och 4 Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster är till stor del fria (se fig. 3 och 4). I stället har i instruktionerna till dessa kontoklasser givits ett antal exempel på hur olika slags försäljningar och inköp inom olika branscher kan konteras inom ramen för BAS. Dessutom finns ett fåtal konton kvar från BAS 95 för de företag som inte har behov av mer än i princip ett konto för försäljning och ett för inköp.

Klasserna 5 och 6 innefattar det som i ÅRL kallas externa kostnader d.v.s. företagets omkostnader (se fig. 5). Vissa omstuvningar har gjorts för att ordningsföljden bland kontogrupperna ska bli mer logisk, t.ex. har fastighetskostnader placerats i anslutning till lokalkostnader.

Kostnaderna för personal har flyttats från kontoklass 5 till kontoklass 7 för att följa logiken i ÅRL (se fig. 6). Resterande del av kontoklass 7 består av nedskrivningar och återföring (reversering) av nedskrivningar (kontogrupp 77), Avskrivningar enligt plan (kontogrupp 78) samt Poster av engångskaraktär och övriga rörelsekostnader (kontogrupp 79). BAS-gruppen går på intet sätt emot FARs vägledning när man benämner delar av kontogrupp 79 som poster av engångskaraktär och inte s.k. jämförelsestörande poster. När en transaktion bokförs kan det vara omöjligt att se om den kommer att uppfylla kravet för att bli jämförelsestörande i den slutliga årsredovisningen. Därför samlas engångsposter upp för att i samband med upprättande av årsredovisningen delas upp mellan t.ex. Övriga rörelseintäkter, Övriga externa kostnader, Övriga rörelsekostnader eller Jämförelsestörande poster.

De finansiella intäkterna och kostnaderna följer, liksom i FARs vägledning, klassificeringen av de tillgångar och skulder som de härrör från (se fig. 7). Således finns resultat från mellanhavanden med koncern- och intresseföretag, både i form av aktier och andelar och i form av långfristiga fordringar, som separata rubriker. Resultat från övriga anläggningstillgångar inklusive ränteintäkter på dessa återfinns som en separat post medan intäkter från omsättningstillgångar, t.ex. utdelningar från kortfristiga placeringar och ränteintäkter på kortfristiga fordringar, återfinns sist bland intäktsposterna. Alla räntekostnader, valutakursdifferenser m.m. avseende långfristiga och kortfristiga skulder återfinns som en samlad post.

De finansiella posterna enligt FAR följer alltså logiken i balansräkningen vilket är en anledning till att även EU-BAS 97 följer denna logik. De företag som vill, i enlighet med ÅRL, särredovisa nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar, kan göra så genom att enligt instruktionen till respektive kontogrupp plocka ut de konton som berör sådana nedskrivningar.

Eftersom posten Räntekostnader och liknande resultatposter innehåller andra delar än bara räntekostnader, bör man enligt EU-BAS 97 specificera räntekostnaderna i not för att möjliggöra beräkning av vissa nyckeltal.

Klass 0

BAS-gruppen har beslutat att aktivera klass 0. Här kan med fördel registreras t.ex. omsättningssiffror för momsredovisningen, ställda panter och ansvarsförbindelser, uppgifter till SCB, och uppgifter till kontrolluppgifter som t.ex. förmånsvärden. Syftet är att minska antal konton i kontotabellen och slippa konton som inte primärt är till för redovisningen.

För de företag som önskar är det naturligtvis fritt att behålla momsanpassade försäljningskonton eller SCB:s uppdelning av energikostnader i själva kontoplanen.

Klass 9

Även klass 9 har aktiverats i EU-BAS 97 som innehåller enkla instruktioner för hur internredovisning skulle kunna läggas upp med användning av klass 9 (t.ex. i stället för en flerdimensionell redovisning).