Revisor i Balans: ”Arbetet är mycket krävande och de som arbetat här är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden...”

Hur minns vi Chile? Genom bilden av general Pinochet, iklädd sina svarta solglasögon, omgiven av de andra kuppmakarna.

Det var 1973. Idag ser Chile annorlunda ut. Mycket annorlunda. Landet har genomgått en snabb ekonomisk utveckling.

Själv var Juan Pablo Hess 11 år gammal när militärkuppen genomfördes. Nu, fyllda 33, är han revisor och yngsta delägare på den chilenska byrån Langton Clarke. Juan Pablo har gjort en rekordsnabb karriär, även för att vara i ekonomiskt så dynamiska Chile.

Elaka röster brukar kalla chilenarna för Latinamerikas preussare. Eller varför inte – Latinamerikas svenskar. Likheterna är faktiskt påfallande stora. Stämningen i dagens Chile påminner om den i Sverige på femtio-sextiotalet, säger de som var med och kan jämföra; tillväxttakten är hög, framtidstron stor.

Idag medger de flesta, även politiker på vänsterkanten som själva tvingades i exil, att åren av militärstyre inte var helt av ondo. Under den perioden moderniserades Chile, statliga företag privatiseras, ekonomin stabiliserades och tillväxten tog FARt.

På de tre–fyra som gått sedan jag sist besökte Chile har mängder med nya skyskrapor byggts och delar av staden helt förändrat karaktär.

Hög tillväxt

Tillväxten är hög och Chile har ett stort handelsöverskott. Det finns vissa saker som dock inte blivit bättre och till dem hör den usla luften. Santiago ligger som i en gryta, inklämd mellan bergen och havet. Vintertid – vår sommar – är luften här den kanske sämsta i världen. Dagligen kommer larmrapporter och många, framför allt barn, lider av ständiga luftvägsinfektioner.

Tidigt på morgonen kan man se smoggen komma. Den bildar en grå, äcklig, smutsig filt över Santiago. Och det är nere i centrum, där luften är som värst, som Juan Pablo Hess arbetar på Langton Clarkes huvudkontor.

Langton Clarke startades för 62 år sedan och är med sina drygt 500 anställda Chiles näst största revisionsbyrå, bara Price Waterhouse är större. Tillsammans har Price Waterhouse och Langton Clarke 60 procent av marknaden. Sedan är det ett längre steg ned till Ernst & Young, KPMG och de andra stora.

Langton Clarke har en delvis unik ställning så till vida att man representerar både Coopers & Lybrand (sedan trettio år) och Arthur Andersen (sedan tio år).

– Teoretiskt finns det en risk för att vi ska hamna i en konflikt där vi hanterar två konkurrerande företag, säg Chrysler och General Motors. Hittills har vi inte råkat ut för det. I alla händelser skulle de aldrig hanteras av samma revisor, konstaterar Juan Pablo Hess.

Langton Clarke får en stor de av sina internationella kunder från Coopers & Lybrand och Arthur Andersen, men i övrigt råder det en hård konkurrens mellan revisionsbyråerna om kunderna. Det förekommer en del anbudsupphandling och som i många andra länder svarar skatte- och konsultverksamhet för en allt större del av byråns intäkter.

– Skillnaden mellan de stora är ganska liten. För oss står bra service i fokus. Vi tror inte att man kan sänka priserna och på det sättet få fler kunder. Men självklart är mindre byråer billigare än vad vi är.

Revisions- och bokföringsordningen i Chile regleras av Collegio de contadores , samfundet för de som har en examen motsvarande en CPA. De chilenska bokföringsnormera är relativt lika de internationella. Skillnaden mot andra latinamerikanska länder är inte heller stor.

Reglerna för vem som behöver anlita en revisor påminner om de i USA. De enda som behöver auktoriserad revisor är företag som är listade på börsen samt banker, försäkringsbolag och pensionsfondsförvaltare. Men även för andra kan det vara nödvändigt, t.ex. därför att banken begär det.

Två karriärvägar

Det finns två karriärsvägar för den som vill bli revisor i Chile. Antingen studerar man redovisning och revision eller också läser man motsvarande vår ekonomexamen. I båda fallen krävs därefter minst fyra års praktik på en revisionsbyrå. Däremot finns det inte som i Sverige någon särskild revisorsexamen. Vem som får skriva under en balansräkning regleras av den statliga myndighet som bl.a. hanterar försäkringsbolagen.

– Framför allt är det marknaden som reglerar branschen. Även om det finns många fler som har rätt att skriva under en revisionsrapport så väljer de flesta att söka sig till någon av de sex stora byråerna, menar Juan Pablo Hess.

På Langton Clarke arbetar totalt 170–180 revisorer. Varje år börjar tjugo–trettio nya och som på de flesta håll i världen är omsättningen stor.

– Många går till våra kunder. Arbetet är mycket krävande och de som arbetat här är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Revisionsbyrån är något av ett andra universitet. Däremot är det ovanligt att folk går till en annan revisionsbyrå.

Den som börjar på en revisionsbyrå och bestämmer sig för att vara kvar, kan – om allt går vägen – se fram mot en snabb löneökning. På tre–fyra år fördubblas lönen och därefter fortsätter den att stiga. Langton Clarke satsar också hårt på ett internationellt utbyte. En majoritet av delägarna har arbetat utomlands, de flesta i USA.

– Vi investerar mycket i vidareutbildning. Personalen deltar i utbildningar minst en månad per år. Det är en stor satsning, inte minst ekonomiskt, men den enda lösningen om vi ska kunna utvecklas och ytterligare höja kvaliteten.

Lägre medelålder

Medelåldern i branschen är relativt låg, betydligt lägre än i Europa. Detta underlättar den snabba tekniska utveckling som just nu är igång. Hos Langton Clarke har alla revisorer en laptop-dator och meningen är att datoriseringen ska öka ytterligare. I detta har man hjälp av en speciell programvara som utvecklats av Coopers & Lybrand.

– Bland Latinamerikas revisorer ligger vi längst fram på den tekniska utvecklingen. På sikt kommer vi att behöva lägga ner mindre tid på våra klienter, samtidigt som debiteringen per timme kommer att öka.

Lönen inom revisionsyrket har ökat med 30–40 procent (inflationen borträknad) under de senaste tio åren. Även för andra högutbildade grupper har lönerna gått upp. Trots detta är löneläget – och timdebiteringen – inte så enorm hög i Chile. Langton Clarke debiterar i genomsnitt motsvarande 300 kronor i timmen, vilket är lägre än i grannländerna Argentina och Brasilien. Nu beror denna skillnad åtminstone delvis på växelkurserna.

– En anledning till att arvodena är så låga, relativt sätt, är att efterfrågan på våra tjänster inte varit så hög. Nu håller detta på att förändras. De senaste åren har inneburit en enorm utveckling. Behovet av kvalificerad arbetskraft är mycket stort. Många statliga företag har privatiserats och en del stor mängd utländska företag har etablerats här. Det råder inte direkt någon brist på arbetsuppgifter för oss. Därför har skillnaden mellan vad revisionsföretagen och näringslivet betalar minskat de senaste åren. Många som börjar i branchen är också klara över detta. Den som inte avancerar tillräckligt snabbt på tio–femton år lämnar ofta yrket.

Själv har Juan Pablo Hess gjort en något annorlunda karriär. Han jobbade med budget och redovisning på ett privat företag innan han övergick till revisorsyrket.

– Jag hade studerat företagsekonomi och när jag fick chansen att börja här upplevde jag det som väldigt stimulerande. Det intressanta med arbetet är att man jobbar med så många olika kunder. Alla företag är olika och man ställs inför en mängd olika problem. Men det är sant, när jag började trodde jag inte att jag skulle stanna så länge.

Ganska snart efter att han börjat fick Juan Pablo Hess möjlighet att åka till Tyskland för att arbeta på Coopers & Lybrand. Det var i samband med Berlinmurens fall och en mycket intressant tid att vara i Tyskland. Väl tillbaka i Chile dröjde det inte länge förrän han fick erbjudande att bli delägare.

– Det är sant att min karriär gått mycket snabbt. Tiden i Tyskland hjälpte mig mycket. Den delägare som följer efter mig är sex–sju år äldre, fortsätter Juan Pablo Hess som nyligen fyllt 33 år. Nu kommer nästa stora förändring i livet. Juan Pablo och hans hustru som är textilformgivare väntar sitt första barn. (”De säger att livet kommer att förändras mycket efter det”).

Under de år Juan Pablo var i Tyskland skedde också stora politiska förändringar i Chile. 1989 ägde det första fria valet rum. Militären hade äntligen lämnat ifrån sig makten!

– Förändringarna var i första hand politiska, den ekonomiska grunden för utvecklingen var redan lagd. Valet förde oss till demokrati, men det påverkade inte den ekonomiska utvecklingen. Men givetvis är demokratin oerhört viktig. Själva övergången från militärstyre till demokrati blev mjuk, därför att våra politiker uppförde sig professionellt. Många radikala chilenska politiker som levt i exil i Europa hade förändrats från en ganska extrem vänster, till en mer moderat och socialdemokratisk. Även högern har förändrats, ja man kan säga att de här åren varit en läroperiod för oss alla

Som delägare är Juan Pablo Hess ansvarig för bl.a. SKF. Förutom detta arbetar han också med Atlas Copco och Pharmacia (Langton Clarke har även ABB som kunder).

– Visst finns de skillnader mellan t.ex. svenska och tyska företag, men den största skillnaden upplever jag mellan europeiska och nordamerikanska företag, menar Juan Pablo.

Svenskarna är små

De svenska företagen är dock relativt små i Chile. SKF har likt de flesta ingen egen produktion i landet. Ett undantag är Atlas Copco som har viss produktion. De stora svenska investeringarna i Chile skedde före 1973, före militärkuppen. De senaste åren har man snarast investerat för att rationalisera och modernisera produktionen. En anledning till de relativt begränsade investeringarna är att den chilenska marknaden (tolv miljoner invånare) är relativt liten, jämfört med de två jättarna Brasilien och Argentina. Minskade handelshinder och utvecklingen av en gemensam marknad i södra Latinamerika, MERCOSUR (i vilken Chile ännu ej ingår), har lett till att företag valt att koncentrera produktionen till vissa länder. Eller, som Juan Pablo uttrycker det:

– Bara för att militärdiktaturen försvunnit, innebär inte det att företagen skulle störta hit med sina pengar. Investeringarna måste vara lönsamma.

Hittills har Juan Pablo Hess aldrig besökt Sverige även om han genom sin pappa som under många år var SAS:s representant i Chile haft en viss kontakt med Skandinavien. Egentligen var det meningen att han skulle åkt till Sverige på smekmånad. Men när de insåg att den chilenska högsommaren sammanföll med den svenska vintern så fick det vara ...

Många gick i konkurs

Den drastiska omställningen av Chiles ekonomi ägde rum i början av åttiotalet och tvingade många chilenska företag i konkurs. Men de som överlevde lärde sig att verka på en hård marknad och nu, när resten av Latinamerika följer efter, har de chilenska företagen givetvis ett försprång.

– De strukturförändringar som då gjordes var mycket betydelsefulla. Vi har lärt oss att satsa på de områden där vi har konkurrensfördelar och det enda sättet att göra det är att släppa marknaden fri. De företag som överlevt står idag mycket starkare än tidigare. Det är en svår och smärtsam väg, men nödvändig om man vill att landet ska utvecklas. Det kommer de övriga länderna på kontinenten att inse. Om de vill hänga med i konkurrensen så måste de öppna upp sin ekonomi.

Själv tror Juan Pablo Hess att utvecklingen ska vara fortsatt stabil i framtiden. Chile har haft nog av militära och politiska äventyr.

– Den stora utmaningen för framtiden är att integrera den tredjedel av befolkningen som idag står utanför ekonomin. Idag tror inga chilenska politiker på att det går att lösa några problem genom att förstatliga företagen. Istället handlar det om att skapa mer så att det räcker till fler.

– Vi är medvetna om Chiles begränsning, men det är ett bra land att etablera sig i för den som vill vara nära Latinamerika.

David Isaksson är frilansjournalist. Han medverkade senast i Balans nr 5/95.