Lockad av äventyret begav sig den nyutexaminerade revisorn Alan T Rennie till Hongkong. Två år skulle det bli. Idag, sjutton år senare, är han fortfarande kvar.
Alan är en av delägarna till Nelson Wheeler, en mellanstor byrå med flera mindre svenska företag som kunder. Snart närmar sig den dag Kina tar över Hongkong. Men Alan har inga planer på att lämna kronkolonin.
Eftermiddagen är sen. Snart faller mörkret över Hongkong och folk är så smått på väg hemåt. Blåsten pressar höghusen i det som en gång var sjömännens hemort, Wanchai-distriktet. Numera har det mesta av synden ersatts att kontorshus och högt betalda tjänstemän.
Och så revisorer.
En av de sistnämnda heter Alan T Rennie och är delägare i revisionsbyrån Nelson Wheeler. Accenten är fortfarande omisskännligt skotsk, även om Alan sedan sjutton år rotat sig i Hongkong. Idag är han gift med en kinesiska och har en treårig dotter som delar dagen mellan engelsk och kinesisk förskola.
Internationellt och dynamiskt
– Det var nog äventyrslusten som fick mig ut i världen. Så snart jag tagit min examen reste jag till fjärran östern. Jag hade ett tvåårskontrakt och sen dess har jag varit kvar, säger han och skrattar. Alan ångrar sig inte. Hongkong är betydligt mer internationellt än vad Glasgow eller Edinburgh någonsin kan hoppas på att bli.
– Hongkong är en bra stad att vara revisor i. Det är oerhört dynamiskt och man har en stor blandning av klienter.
Som på de flesta andra håll finns det ett stort gap mellan de sex största revisionsbyråerna (som i Hongkong har mellan 600 och 1.000 anställda) och de många, mycket små revisionsbyråer med en–två anställda som arbetar med mindre kinesiska företag.
Möjlighet att arbeta med kinesiska företag
Med sina nittio anställda är Nelson Wheeler en mellanstor revisionsbyrå med till femtio procent internationella klienter. Man ingår i RSM international som är den tionde största revisionsgruppen i världen (den svenska byrån heter Ranby revisorer). Av fem delägare är två Hongkong-kineser och därmed har man möjlighet att också arbeta med helkinesiska företag. Själva har Alan börjat lära sig en del mandarin som är det kinesiska ämbetsmannaspråket. Men det går trögt, konstaterar han.
Storleken på den egna byrån upplever Alan som ganska lagom. Fördelen med att vara en mindre byrå är att man kan ge en mer personlig service. Dessutom kan man hålla lägre priser än de stora revisionsbyråerna.
Specialisering på olika tjänster
Vid sidan om själva revisionen har Nelson Wheeler specialiserat sig på att tillhandahålla olika tjänster åt företag som vill göra affärer med Hongkong och Kina, utan att behöva vara på plats hela tiden. Man arbetar med allt från rådgivning till att registrera och sköta dotterbolag åt sina kunder. Denna verksamhet växer just nu mycket snabbt.
– Det är mycket dyrt att öppna ett eget kontor här och anställa personal. Många av våra kunder väljer därför att låta oss sköta det dagliga arbetet här i Hongkong. På så sätt kan de känna sig för.
Till kunderna hör flera svenska företag (diskretion är viktigt och Alan Rennie nämner inte gärna namn). Alan arbetar själv nära en av de svenska bankerna i Hongkong och Svenska handelskontoret. Han ingår också i Svenska Handelskammarens ”Financial committe”. Kontakten med ett svenskt företag startar oftast med att någon kommer på besök till Hongkong. Vid det tillfället brukar Alan gå igenom vad företaget är intresserade av för att se vad som är möjligt att göra. En hel del av de företag som börjat med att låta Nelson Wheeler sköta den löpande verksamheten öppnar senare egna kontor i Hongkong.
Svenska företag aktiva i Hongkong
– Svenska företag är aktiva i Hongkong. Jämfört med många andra europeiska länder är de svenska företagen väl medvetna om möjligheterna i Fjärran östern menar Alan.
Samtidigt är det lätt att man blir för optimistisk, särskilt när det gäller den kinesiska marknaden. De flesta företag drömmer om stora, snabba affärer, men så enkelt är det sällan. Genom åren har Alan sett en hel del: han vet vilka misstag man lätt gör i affärerna med Kina.
Riskabla affärsprocesser med Kina
– Det är en långsam och riskabel process att göra affärer med Kina. Det gäller att tänka sig för – och man måste ha tålamod. Det kan hända att man ägnat ett år åt förhandlingar utan att komma någonstans. Många företag har sökt etablera sig på den kinesiska marknaden och förlorat stora pengar. Regler och lagstiftning ändrar sig snabbt.
Ekonomierna i fjärran östern skiljer sig starkt från varandra. Medan den statliga kontrollen är omfattande i t.ex. Sydkorea är Hongkong ett klassiskt exempel på laissez-faire. Företagsskatten är låg (16,5 procent) och skattemyndigheternas kontroll över företagen är relativt god. Den privata inkomstskatten är maximalt 15 procent och det är bara ca 10 procent av befolkningen som överhuvud taget betalar inkomstskatt. Å andra sidan är samhällets service minimal. Det finns t.ex. inte något sammanhängande pensionssystem, utan de flesta sparar till sin egen pension.
Säkert är i alla fall att de närmaste åren kommer snarare att innebära ännu mer jobb för Hongkongs revisorer. Medan stora delar av världen drabbats av recession har tillväxten i Hongkong varit fortsatt stark. Drivkraften är handeln från Kina som till stor del går via Hongkong och det mesta talar för att den kommer att öka även den närmaste tiden, trots riskera för överhettning.
De kinesiska företagens intresse för Hongkong ökar också starkt. Ett tiotal kinesiska företag har under de senaste åren listat sig på Hongkong-börsen och fler kommer att följa. För att få göra det krävs att de följer internationell bokförings- och revisionsstandard. Det troliga är att Kina också kommer att anta de internationella reglerna.
– Självklart ligger kineserna långt efter. Men de lär sig mer och mer. Arbetet med kinesiska företag ökar mycket starkt och de stora revisionsföretagen ropar efter anställda. Det behövs många nya krafter för att fylla igen luckorna, konstaterar Alan T Rennie.
Själv har Alan ännu inte kommit att arbeta med företag från själva Kina, men man har numera ett systerkontor i Shanghai och i framtiden kommer samarbetet att utökas.
– Jag vet att vårt internationella bolag är mycket intresserade av att vi ska hjälpa till med utbildning och träning av personalen där.
Hongkong – en alltmer tjänsteproducerande stad
En annan tydlig tendens är att Hongkong blir en allt mer tjänsteproducerande stad. Den tid då det stod ”Made in Hong Kong” på kläder, leksaker och annat billigt ”krafs” är snart ett minne blott. Idag flyttas produktionen från Hongkong till Kina där lönerna bara är en bråkdel av de i kronkolonin.
I Hongkong måste alla aktiebolag ha en auktoriserad revisor och de flesta företag sköter sina böcker på engelska. Småföretag som inte drivs i aktiebolagsform behöver däremot enbart lämna in sina räkenskaper till skattemyndigheten. Bokföring och bolagslagstiftning skiljer sig inte på något avgörande sätt från den i Storbritannien. Men i framtiden kommer Hongkong att övergå till internationell bokförings- och revisionsstandard.
Den normala karriärsgången för den som vill bli revisor är att man först tar en högskoleexamen och sedan gör tre års praktik på någon revisionsbyrån varvat med olika prov. Proven organiseras av Hong Kong Society of Accountants som också utfärdar examen som CPA, Certified Public Accountant.
Den som nyligen påbörjat sin praktik tjänar omkring på 9.000 hongkong-dollar i månaden (ungefär lika mycket i kronor). En auktoriserad CPA har ungefär 25.000 i månaden, medan en senior CPA tjänar minst 35–40.000 kronor. Lönerna har de senaste åren ökat med tolv–tretton procent men så är inflationen också hög.
Hongkong har dessutom en oerhört dynamisk arbetsmarknad. Det finns praktiskt taget ingen arbetslöshet och revisionsbyråerna ropar efter folk. Ett problem för i stort sett alla företag i Hongkong är rörligheten. Folk byter ofta jobb efter bara några år, vilket medför att lönerna snabb trissas upp: den som vill behålla sin personal måste vara beredd att betala bra – och det gäller också revisionsbyråerna. Å andra sidan är levnadsomkostnaderna mycket höga. En liten förortslägenhet på 70 kvadratmeter med en standard som vi på sin höjd skulle beteckna som acceptabel kan kosta 3–4 miljoner kronor att köpa.
– Många hoppar mellan olika byråer. Däremot är det inte lika vanligt att folk lämnar revisionsbyråerna för att söka sig till kunderna. Jag tror att kunderna respekterar att vi inte vill att de ska ta vår personal, fortsätter Alan T Rennie.
Ingen priskonkurrens mellan revisionsbyråerna
Däremot upplever han inte kunderna som särskilt kostnadskänsliga. Även om en del större tjänster kan upphandlas på anbud råder det inte någon större priskonkurrens mellan revisionsbyråerna. Eller, som Alan T Rennie uttrycker det:
– Är kunderna nöjda med servicen ”shoppar” de inte runt efter lägre priser. Dessutom råder det relativt strikta regler om vad man får göra och inte göra för att ta över andra företags kunder. Annonsering är t.ex. inte tillåten.
Vad händer när Hongkong blir en del av Kina?
Idag återstår det mindre än två år till dess att Hongkong övergår från att vara brittisk koloni till att bli en del av Kina. Hur blir det då?
Efter händelserna på Himmelska Fridens torg 1989 var oron stor i Hongkong och många, framför allt högutbildade, har sedan dess valt att lämna Hongkong. Idag är stämningen lugnare. Ledningen för det kinesiska kommunistpartiet talar om ”ett land, två system”, dvs., att Hongkong ska få behålla sin ekonomiska frihet och starka inriktning på marknadsekonomi.
Vad som händer på andra områden, t.ex. yttrandefriheten, talar man mindre om. Men det finns en oro inom näringslivskretsar för att den omfattande korruptionen i Kina ska ”spilla över” till det förhållandevis rena Hongkong.
– När det gäller affärsklimatet tror jag inte att vi kommer att uppleva några större förändringar efter att Kina tar över. Därför blir själva 1997 inte särskilt viktigt. Däremot är det av enorm betydelse för oss vad som händer i Kina de närmaste åren och där är det svårare att säga vad som kommer att hända. Men jag är väldigt optimistisk inför den ekonomiska utvecklingen, konstaterar Alan T Rennie.
Själv har han inga som helst planer på att lämna Hongkong.
– Det skulle vara svårt att tänka sig att leva någon annanstans efter så många år här!
David Isaksson är frilansjournalist och medverkade senast i Balans nr 12/94.