Svenskt näringsliv och svenska företagare har fått tillgång till en ny associationsform, förkortad EEIG, som en följd av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Här beskriver Rolf Skog denna genuint europeiska associationsform.
Svenskt näringsliv och svenska företagare har fått tillgång till en ny associationsform. Som en följd av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen är det sedan den 1 januari 1995 möjligt att här i landet sätta upp en europeisk ekonomisk intressegruppering, förkortad EEIG. I föreliggande artikel skall denna genuint europeiska associationsform kortfattat beskrivas.
EEIG är ett resultat av det europeiska integrationsarbetet. Redan 1970 uppmärksammade Kommissionen behovet av ett enhetligt bolagsrättsligt institut för samarbete mellan näringsidkare i olika medlemsstater och året därpå presenterades ett första förslag till en särskild associationsform för sådana ändamål.
En förebild fanns i den franska bolagsformen Groupement d’Intérêt Economique (G.I.E.) som tillskapats i slutet av 1960-talet i syfte att främja samarbete mellan framför allt mindre och medelstora franska företag. Den hade mottagits mycket positivt av det franska näringslivet och snabbt kommit till användning även för storskaliga samarbetsprojekt. De mest kända exemplen är Airbus-Industries och Ariane-Espace. Ett annat exempel är kreditkortsföretaget Carte Bleu, som också det byggdes upp som ett G.I.E.
Kommissionens förslag innebar att EG genom en förordning skulle tillskapa vad som närmast kan liknas vid en övernationell handelsbolagsform – europeisk ekonomisk intressegruppering – för samarbete mellan näringsidkare i två eller flera medlemsstater. Förordningsförslaget överlämnades till Rådet 1973 men antogs inte förrän sommaren 1985. Det hade då på flera punkter modifierats. Förordningen (2137/ 85/EEG) trädde i kraft 1985 och fyra år senare, 1989, etablerades de första grupperingarna.
Rättslig grund
Den rättsliga grunden för EEIG är alltså en EG-förordning. Till skillnad från EG-direktiv är en förordning bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. EEIG-förordningen innehåller dock inte alla de nödvändiga reglerna för en EEIG. Vissa frågor är lämnade till medlemsstaterna att besluta om. I Sverige kompletteras EEIG-förordningen därför av en särskild lag (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
Medlemskretsen
En EEIG skall ha minst två medlemmar, som skall bedriva ekonomisk verksamhet i olika medlemsstater. Ingenting hindrar att en EEIG har mer än en medlem i en och samma medlemsstat. Det enda kravet är att minst två medlemmar representerar olika medlemsstater.
EEIG-förordningen sätter inte någon övre gräns för medlemsantalet och det gör inte heller den svenska v-lagen. En EEIG kan därför i princip ha hur många medlemmar som helst.
Såväl bolag som ”andra rättsliga enheter av offentligrättsligt eller privaträttsligt slag” och enskilda näringsidkare kan vara medlemmar. Bolag kan vara medlemmar om de bildats i enlighet med lagstiftningen i någon av medlemsstaterna och har sitt säte och sitt huvudkontor inom gemenskapen. Fysiska personer kan vara medlemmar om de utövar industri-, handels-, hantverks- eller jordbruksverksamhet eller har ”ett fritt yrke eller annan verksamhet” inom gemenskapen.
EEIG-lagen förbjuder den som är i konkurs att vara medlem i en EEIG med säte i Sverige. Detsamma gäller enligt näringsförbudslagen den som är underkastad näringsförbud.
Bildandet av en EEIG
En EEIG bildas genom att medlemmarna ingår ett avtal (grupperingsavtalet) om att bilda grupperingen och låter registrera avtalet i ett EEIG-register i någon av medlemsstaterna. Det finns inte något centralt EEIG-register inom unionen.
Grupperingsavtalet skall ange grupperingens namn, föregånget eller följt av antingen benämningen europeisk ekonomisk intressegruppering eller förkortningen EEIG. Vidare skall av avtalet framgå grupperingens säte, föremålet för dess verksamhet och tiden för dess bestånd, om inte denna tid är obestämd. Slutligen skall i avtalet alltid lämnas uppgifter medlemmarnas namn, firma, associationsform, adress m.m. Skall medlemmarnas andelar i grupperingen inte vara lika stora, skall andelarna anges. Det skall också framgå om medlemmarna skall tillskjuta något kapital till grupperingen.
Registreringen skall ske i den stat där grupperingen enligt avtalet skall ha sitt säte. Sätet måste finnas inom gemenskapen och vara beläget antingen där grupperingen har sitt huvudkontor, eller på den ort där någon av grupperingens medlemmar har sitt huvudkontor eller, när det är fråga om en fysisk person, utövar sin huvudsakliga verksamhet, förutsatt att grupperingen är verksam där. Inom nu angivna ramar står det medlemmarna fritt att inregistrera grupperingen i vilken medlemsstat som helst inom gemenskapen.
Varje medlemsstat måste alltså upprätta ett EEIG-register och meddela regler om registrering, offentliggörande och eventuella avgifter för registreringsverksamheten. I Sverige förs EEIG-registret av PRV. Registret är offentligt.
Valet av säte är avgörande inte endast för registreringen, utan också för frågan om tillämplig lag. Lagstiftningen i den stat där grupperingen skall ha sitt säte, och där den alltså skall registreras, tillämpas på grupperingsavtalet och på grupperingens interna organisation. Vidare avgör den stat där grupperingen är registrerad vissa frågor som lämnats oreglerade i EEIG-förordningen.
En gruppering kan byta säte inom gemenskapen, utan likvidation eller annat särskilt förfarande. Om bytet inte innebär att den på grupperingsavtalet m.m. tillämpliga rätten ändras, kan beslut om byte fattas av medlemsförsamlingen. Om bytet medför ändringar ifråga om tillämplig rätt, måste en rad formalitetskrav iakttas.
En EEIG som bildats på föreskrivet sätt, kan från dagen för registreringen i eget namn förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter av alla slag, ingå avtal eller vidta andra rättshandlingar samt föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. Kort sagt får grupperingen från registreringstidpunkten alla de egenskaper som utmärker en juridisk person person enligt svensk rätt. Detsamma torde gälla i flertalet medlemsstater. Huruvida en gruppering också formellt skall ha status som juridisk person överlämnar emellertid förordningen åt medlemsstaterna att själva besluta om. I Sverige anses en EEIG vara en juridisk person, utan någon uttrycklig bestämmelse därom.
Syfte och verksamhetsföremål
Kännetecknande för en EEIG är att den skall ”underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet”. Grupperingen får inte ha något eget vinstsyfte. Det hindrar givetvis inte att vinst kan uppstå i verksamheten, men vinsten skall i så fall anses som medlemmarnas egen vinst. Om inte annat avtalats, skall vinsten delas lika mellan medlemmarna.
En EEIG kan i princip syssla med all slags verksamhet, förutsatt att verksamheten tjänar det ovan nämnda syftet. Verksamheten måste dock knyta an till medlemmarnas ekonomiska verksamhet och den får i förhållande till medlemmarnas verksamhet endast vara av understödjande karaktär.
EEIG-förordningen förbjuder också uttryckligen vissa verksamheter. För det första får en gruppering inte ”direkt eller indirekt utöva någon form av styrning eller kontroll över medlemmarnas egen verksamhet eller över något annat företags verksamhet”. Det innebär exempelvis att en EEIG inte får användas för koncernledningsändamål.
En EEIG får inte heller fungera som ett holdingbolag genom att ”direkt eller indirekt inneha andelar eller aktier av något slag” i ett företag som är medlem i grupperingen. Innehav av andelar eller aktier i andra företag tillåts ”endast i den mån det är nödvändigt för att syftet med grupperingen skall uppnås”. Det räcker inte att innehavet ifråga är till nytta för grupperingens verksamhet; det måste vara ”nödvändigt”.
Som exempel brukar nämnas fall där en EEIG ingår ett joint venture med ett företag hemmahörande i något land utanför gemenskapen. Det bör emellertid noteras att koncernledningsförbudet gäller också i det fallet; innehavet får inte leda till att grupperingen ”utövar någon form av styrning eller kontroll”.
En tredje begränsning följer av att en EEIG inte får ha fler än 500 anställda. Däremot finns inte några övre gräns i fråga om antalet anställda hos medlemmarna.
För det fjärde får en gruppering inte utnyttjas av ett bolag för att överföra egendom eller låna ut pengar till bolagets ledning eller till någon person som står ledningen nära, allt i den mån medlemsländernas bolagsrätt förbjuder eller begränsar rätten till sådana förfaranden.
En femte och sista begränsning följer av ett uttryckligt förbud mot att en EEIG ingår som medlem i en annan EEIG. Däremot finns det ingenting som hindrar att ett och samma företag eller en och samma företagare är medlem i flera EEIG.
En EEIG kan bedriva sin verksamhet inom gemenskapen, men den kan också, helt eller delvis, bedrivas i länder utanför gemenskapen.
Organisation
Den interna organisationen i en EEIG, kan i stor utsträckning utformas enligt medlemmarnas önskemål. EEIG-förordningen föreskriver att det i grupperingen skall finnas två obligatoriska organ, nämligen en medlemsförsamling och en företagsledning. Därutöver kan grupperingsavtalet innehålla bestämmelser om andra organ, t.ex. styrelse och revisorer.
Det högsta beslutande organet i en gruppering är medlemsförsamlingen. Den kan fatta beslut i syfte att förverkliga grupperingens ändamål och ge direktiv till andra organ och befattningshavare.
Medlemsförsamlingens beslut fattas genom omröstning. Varje medlem har en röst, om inte annat föreskrivs i grupperingsavtalet. Avtalet får inte innebära att en medlem ensam ges röstmajoritet i grupperingen.
Beslut skall som huvudregel fattas enhälligt, men i grupperingsavtalet kan föreskrivas andra beslutsregler. För vissa beslut uppställs dock i EEIG-förordningen ett tvingande krav på enhällighet bland samtliga medlemmar i grupperingen. Det gäller bl.a. beslut att ändra verksamhetsföremålet, att ändra det antal röster som tillkommer varje medlem eller att ändra förutsättningarna för beslutsfattandet i grupperingen. Enhällighet krävs också för beslut att förlänga tiden för grupperingens bestånd och för att ändra det belopp som medlemmarna, i förekommande fall, skall bidra med till grupperingens finansiering. Slutligen krävs enhällighet för att ändra någon annan förpliktelse som åvilar en medlem eller för att vidta andra ändringar i grupperingsavtalet, allt under förutsättning att inte annat är bestämt i grupperingsavtalet. I alla de fall där EEIG-förordningen inte kräver enhällighet kan medlemmarna i grupperingsavtalet bestämma hur många medlemmar som skall vara närvarande och vilken röstmajoritet som krävs för ett giltigt beslut. Kraven på medlemsförsamlingens beslutsformer torde inte hindra att besluten fattas utan att medlemmarna rent faktiskt möts på ett och samma ställe. Det syns fullt möjligt, i vart fall i en mindre medlemskrets, att fatta besluten genom exempelvis en telefonkonferens.
Det andra obligatoriska bolagsorganet är företagsledningen, som skall svara för den dagliga ledningen av verksamheten inom de ramar som grupperingsavtalet anger.
Företagsledningen utses inledningsvis i grupperingsavtalet, men kan senare bytas ut genom beslut av medlemsförsamlingen. Beslutet skall också i det fallet vara enhälligt, om inte annat föreskrivs i avtalet.
Företagsledare för en EEIG med säte i Sverige måste vara en fysisk person, som inte är underårig, i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon får inte heller vara underkastad näringsförbud. Som huvudregel skall företagsledaren vara bosatt inom EES.
Firmatecknare
Endast företagsledaren eller, om de är flera, var och en av dem äger rätt att företräda grupperingen mot tredje man och teckna dess firma.
Begränsningar i en företagsledares rätt att företräda grupperingen, kan tas in i grupperingsavtalet eller beslutas av medlemsförsamlingen. Sådana begränsningarna får emellertid inte åberopas mot tredje man, även om de offentliggjorts. Kort sagt, är grupperingen bunden av alla rättshandlingar som en företagsledare företar, även om han eller hon därvid gör sig skyldig till vad som brukar kallas ett befogenhetsöverskridande. Det gäller också vid rättshandlingar som faller utanför föremålet för grupperingens verksamhet, men då med den modifieringen att grupperingen är bunden endast om den inte förmår visa att tredje man kände till eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara obekant med att handlingen föll utanför föremålet för grupperingens verksamhet; enbart offentliggörandet av verksamhetsföremålet är därvid inte tillräckligt som bevis.
Den enda begränsning i firmateckningsrätten som kan åberopas mot tredje man är en i grupperingsavtalet intagen bestämmelse som innebär att teckningsrätten skall utövas av två eller flera företagsledare i förening, s.k. kollektiv firmateckningsrätt. En intressant detalj i det sammanhanget är att om det i grupperingsavtalet finns en bestämmelse om kollektiv firmateckningsrätt, så skall upplysning därom alltid lämnas på grupperingens brevpapper!
Finansiering
En EEIG behöver inte ha något kapital. Någon säkerhet för borgenärerna i form av bundet kapital eller annat finns alltså inte. Varje medlem är obegränsat och solidariskt ansvarig för grupperingens skulder.
Det finns emellertid ingenting som hindrar att en EEIG har egna tillgångar. Medlemmarna kan skjuta till kapital eller apportegendom, men hur det skall gå till regleras vare sig i EEIG-förordningen eller den svenska EEIG-lagen. En EEIG får inte rikta placeringserbjudanden till allmänheten för att på det sättet få in kapital till verksamheten. Vanliga banklån, leverantörskrediter etc. är dock tillåtna.
EEIG-förordningen innehåller endast en bestämmelse som tar sikte på finansieringen av verksamheten. Om intäkterna understiger kostnaderna skall varje medlem bidra till täckande av förlusten enligt vad som bestämts i grupperingsavtalet eller, om avtalet tiger på den punkten, med lika delar. En motsvarande bestämmelse finns rörande eventuell vinst av grupperingens verksamhet. Vinsten skall anses som medlemmarnas vinst och delas mellan dem efter vad som bestämts i grupperingsavtalet, eller om ingenting avtalats därom, i lika delar.
Medlemmarnas solidariska ansvar
Medlemmarnas obegränsade och solidariska ansvar gäller alla typer av skulder och förbindelser som grupperingen har, även sådana som avser skatter och sociala avgifter. Betalning måste dock först begäras hos grupperingen. Först om den inte inom skälig tid betalar, får fordringsägaren vända sig mot en medlem i grupperingen.
Reglerna om ansvaret för grupperingens förbindelser kan inte ändras genom grupperingsavtalet eller på annat sätt. Ansvaret gentemot tredje man är tvingande. Däremot går det att genom separata avtal mellan grupperingen och tredje man, begränsa eller undanta viss medlems eller vissa medlemmars ansvar för viss skuld eller någon annan förbindelse.
En ny medlem som inträder i en EEIG ansvarar obegränsat och solidariskt för grupperingens skulder även om dessa har uppkommit innan den nya medlemmens inträde i grupperingen, såvida inte annat avtalats i grupperingsavtalet. På motsvarande sätt svarar en avgången medlem för de förbindelser som har uppkommit genom grupperingens verksamhet före avgången. Ansvaret kvarstår fem år.
Förändringar i medlemskretsen
Varje medlem i en EEIG kan överlåta sin andel i denna eller en del av andelen till någon annan medlem eller till tredje man. Överlåtelsen måste emellertid godkännas av grupperingens övriga medlemmar.
En medlem kan träda ur grupperingen, om han har rätt till det enligt grupperingsavtalet eller om övriga medlemmar samtycker till det. Han kan också utträda om det finns, vad som i EEIG-förordningen kallas, en viktig grund för det. Vad som är en viktig grund får ytterst avgöras av domstol.
Det är också möjligt att utesluta en medlem, bl.a. om denne väsentligt åsidosätter sina skyldigheter eller vållar allvarliga störningar i grupperingens verksamhet.
Medlemskapet i en gruppering upphör om en medlem inte längre uppfyller de i EEIG-förordningen och EEIG-lagen angivna kvalifikationskraven, exempelvis att ett bolag som är medlem har både sitt säte och sitt huvudkontor inom gemenskapen och att en fysisk person som är medlem bedriver verksamhet inom gemenskapen.
Medlemskapet upphör också om medlemmen avlider. En ny medlem kan i det fallet träda i den avlidnes ställe endast på villkor fastställda i grupperingsavtalet eller om övriga medlemmar samtycker till det.
Upphörande
En EEIG kan upphöra av flera olika skäl. Det kan här räcka med att konstatera att den alltid kan upplösas genom enhälligt beslut av medlemmarna och att avvecklingen skall ske genom likvidation. En EEIG med säte i Sverige skall likvideras enligt likvidationsbestämmelserna i handelsbolagslagstiftningen.
Redovisning m.m.
En EEIG med säte i Sverige är bokföringsskyldig i Sverige även om grupperingen inte driver näringsverksamhet. Bedriver en sådan gruppering verksamhet utanför Sverige, så omfattas den utländska verksamheten av bokföringsskyldighet i Sverige. En EEIG som inte har sitt säte i Sverige, men väl bedriver näringsverksamhet här, är bokföringsskyldig i Sverige såvitt avser den svenska delen av verksamheten. En EEIG som är bokföringsskyldig i Sverige omfattas också av årsredovisningslagens bestämmelser om revision m.m.
Beskattning
En EEIG är inte ett eget skattesubjekt. Enligt EEIG-förordningen skall inte grupperingen som sådan, utan endast medlemmarna beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet.
I Sverige gäller enligt lagen (1994: 1853) om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar, att grupperingen samt medlemmar och andelar i densamma vid beräkning av inkomstskatt skall behandlas på samma sätt som ett handelsbolag samt delägare och andelar i handelsbolag.
Det innebär bl.a. att EEIG-medlemmars inkomst från verksamhet hänförlig till grupperingen fullt ut skall beräknas och beskattas på samma sätt som inkomst från handelsbolag och att bestämmelserna om beräkning av reavinst vid avyttring av andel i ett handelsbolag blir tillämpliga vid avyttring av andel i grupperingen.
Konkurrensfrågor
Samverkan mellan näringsidkare kan resa konkurrensrättsliga frågor, exempelvis i förhållande till EG:s konkurrensregler. En närmare diskussion av de konkurrensrättsliga frågeställningar som kan aktualiseras i fall sådan samverkan sker i form av en EEIG får anstå till annat sammanhang. Här skall endast konstateras att EEIG-formen inte befriar medlemmarna från att iaktta konkurrensreglerna.
Användningsområden
Antalet EEIG ökar fortlöpande. Det finns i dag omkring 600 EEIG inom
EU, de flesta med säte i Frankrike och Beneluxländerna. EEIG-formen används också på allt fler områden. Från att ursprungligen ha förekommit huvudsakligen inom upphandling, marknadsföring och liknande områden, finns i dag EEIG inom alla tänkbara delar av servicesektorn i vid mening och även en del av tillverkningsindustrin. Det har också blivit vanligt att EEIG-formen används för mycket storskaliga byggnadsprojekt. De senaste handlar om tunnel- och järnvägsbyggen i Sydeuropa.
Möjligheten att samverka med andra europeiska företag i EEIG-form står nu öppen för svenska företag och företagare. I vilken mån de är beredda att utnyttja den möjligheten och för vilka ändamål, får framtiden utvisa.
Civ.ek. Rolf Skog är sekreterare i Aktiebolagsutredningen. Han medverkade senast i Balans nr 12/94.