Vad säger advokaten om miljörevision? Jo, han säger att verksamheten bör utvecklas till ett teamwork mellan sakkunniga tekniker, revisorer och jurister.
Svaret fick vi av advokat Göran Björlin i Växjö.
Han har en tidigare bakgrund som vattenrättsdomare vid Vattendomstolen i Växjö och som advokat har han också fortsatt med vattenmål och liknande med uppdrag för en rad kommuner, bl.a. mål om grundvattentäkter, hamnutbyggnader m.m. Han har också rena miljömål.
Alla behövs
När det gäller miljörevision vill han inte ge tekniker, revisorer och jurister någon inbördes rangordning. Alla behövs.
Men Göran Björlin menar att det naturligen blir teknikerna som inleder miljörevisionerna ute på företagen:
– Många företag, särskilt de större, har egna tekniskt sakkunniga som börjat kartlägga verksamheterna. Det är bra. Men det behövs större insatser och insatser på fler företag. Det finns så oerhört mycket att göra. Miljöarbetet visar gång på gång att det hela tiden är möjligt att ändra på saker till det bättre. Ofta handlar det om ganska enkla åtgärder som kan vidtas utan några större problem.
De externa revisorernas roll i ett miljörevisionsteam finner Göran Björlin helt självklar.
– Det finns ju auktoriserade eller godkända revisorer i alla aktiebolag. Revisorn finns alltså redan på plats och kan sitta som spindeln i nätet i det lagarbete som miljörevisionen bör vara.
Alla företag har däremot inte någon juristkontakt. Vissa har jurister i styrelsen medan andra bara har tillfälliga kontakter eller inga alls. Däremot har revisorn nästan alltid någon juristkontakt som kan kopplas in i samråd med företaget när det behövs. Och många företagare är tacksamma över den möjligheten. De litar på revisorn och de litar på att han kan skaffa fram bra kontakter med jurister. Därmed inte sagt att alla jurister kan miljörätt och miljöfrågor.
Behövs på alla företag
– Jag har tänkt på vilka företag som skulle behöva miljörevision, säger Göran Björlin. Och jag anser att det gäller så gott som alla företag – advokatbyråer icke undantagna. Det finns knappast något företag som inte kan göra något för att förbättra miljön
– Miljörevision är så oändligt mycket mer än att kolla att man tar hand om farliga vätskor, gaser och andra utsläppsprodukter. En allmänt spridd miljörevision är ett enastående nytänkande – ett område där fantasin ännu inte hunnit slå ut i full blom.
För att få företagen att svara upp till nya miljökrav finns det två vägar att välja: frivillighet eller tvång.
– I många år har man i stort sett haft som grunduppfattning att industrin måste tvingas, säger Göran Björlin. Det ekonomiska tänkandet i företagen går ju ut på att optimera resultaten. Och miljön har därför kunnat komma i kläm.
Men det där håller på att ändras. Resultatoptimering leder numera inte nödvändigtvis till miljöförstöring.
– Nu tycker jag mig kunna se stora möjligheter för den frivilliga vägen. Företagen har upptäckt att det kan vara en stor konkurrensfördel att bry sig om miljön. Att det sålunda främst är ekonomiska parametrar som ”dikterar frivillighet” – det må så vara. Men det underlättar ju övergången till ett nytt tänkande.
Frivillighet på marknaden
Göran Björlin tror därför i första hand på den frivilliga vägen. Det är ungefär som han brukar säga när han har vanliga tvistemål om pengar: de enda riktigt säkra pengarna är de frivilliga pengarna.
Frivilligheten kan alltså i stor utsträckning ledas av marknadskrafterna:
– De börjar bli så starka på miljöområdet att det inte verkar behövas särskilt mycket tvång. Och statsmakternas möjligheter att stimulera till frivilliga insatser är relativt begränsade. Visst kan man erbjuda omställningsbidrag eller något slags omvända miljöavgifter men i dag jag tror jag att marknadens inverkan är större.
Men vad som än sker måste det i viss utsträckning finnas någon kontroll:
– Och här kommer miljörevisionen in i bilden. Teknikerna måste undersöka saker och ting på plats. Jurister kan behövas för att kolla tillstånd eller hjälpa till med nya prövningar av verksamheten.
Miljölagstiftningen måste följas och det är inte så enkelt alla gånger. Lagstiftningen är lite speciell.
Den kräver att man ska ha bästa möjliga teknik men samtidigt ska kraven vara ekonomiskt rimliga och möjliga att uppfylla. Det är inte alltid helt klart hur den balansgången ska se ut i verkligheten.
Ekonomiska experter
– I de här ekonomiska sammanhangen kommer revisorerna mycket naturligt in i bilden, säger Göran Björlin. Teknikerna kan mäta det tekniska, revisorerna det ekonomiska och juristerna kan hjälpa till med de rättsliga spörsmålen. Det blir ett nätverk. Revisorn får gärna sitta i centrum – inte bara därför att det finns revisor i alla bolag eller därför att revisorn är ekonomisk expert. Det är ju också så att revisorn kan företaget.
Kan man göra något för att få högre FARt på arbetet med att införa miljörevision?
– Många storföretag har ju redan kommit igång men det finns också en hel del mindre och medelstora företag som vill tillhöra pionjärerna på miljöområdet. Bollen är i rullning. Och miljömedvetandet breder ut sig och det torde snart bli ännu vanligare också med miljörevision.
Ingen väg tillbaka
Hur blir det här på advokatbyrån?
– Det dröjer nog innan vi går ut och ”säljer” oss som miljövänliga. Men vi kommer naturligtvis att köpa in material som är miljövänligare: maskiner, papper, kuvert etc.
– Det finns ingen väg tillbaka på miljöområdet. Jag vet att en del företag ibland ställt sig tveksamma inför kostnaderna för exempelvis sortering av pappersavfall på kontor. Men tar man inte kostnaden i det ena ledet så dyker den upp i ett annat. Jag tror att folk blir alltmer medvetna om det. Och miljörevision tror jag, som sagt, bör göras i alla företag i framtiden.
Inge Wennberg