Danmark hör till de länder där de auktoriserade revisorerna ligger långt framme inom området miljörevision.
Redan 1992, när EUs miljörevisionsförordning EMAS bara var ett förslag, agerade FARs danska motsvarighet, Foreningen af Statsautoriserede Revisorer. En arbetsgrupp med representanter för de större revisionsbyråerna tog fram ett förslag till organisation av miljörevisionsområdet.
Permanent miljökommitté
Året därpå, när förordningen antagits i EU, gick FSR vidare och tillsatte en permanent miljökommitté.
Kommittén har bl.a. till uppgift att lyfta fram de auktoriserade revisorernas positioner på den nya marknaden för miljörevision, miljöstyrning och miljörapportering. Kommittén vill påverka utvecklingen så att revisorerna får en så central roll som möjligt inför kommande miljörevisions- och miljöstyrningsuppgifter.
Det är ett pionjärarbete som ska genomföras. Kommittén har organiserat fyra särskilda arbetsgrupper som ska arbeta med generellt och internationellt samarbete, utbildning och information, miljöredovisning och miljörevision samt ansvars- och försäkringsförhållandena i samband med miljörådgivning och miljörevision.
Utbildningsverksamheten på miljöområdet har redan börjat. FSR:s förlag har också börjat ge ut böcker om miljörevision och miljöstyrning.
Kravprofil
Inom FSR är man fast besluten att se till att auktoriserade revisionsbolag etablerar sig långt framme bland miljökontrollanterna enligt EMAS (kallas ”miljøverifikatorer”) tillsammans med civilingenjörer, advokater m.fl.
Auktor revisor Denis Holmark, Price Waterhouse, är ordförande i FSR:s miljökommitté. Han berättar att man tagit fram en kravprofil för auktoriserade revisorer som vill arbeta som miljöverifikatorer.
Profilen bygger på att det bara är revisionsbolag och inte enskilda revisorer som blir miljökontrollanter. Kompetenskraven är för stora för att uppfyllas av någon enskild person.
– Profilen innebär att miljöverifikatorn ska ha kompetens inom miljörätt, revision, miljöteknik, ledningsfunktioner och övriga miljöfrågor, säger Denis Holmark.
Fullständig kompetens inom alla de här områdena finns inte på någon revisionsbyrå och det är knappast rimligt att skaffa sig den heller.
Ökade kompetenskrav
Kvalifikationsprofilen bygger på att minst 50 procent av kompetensen på de fem områdena ska finnas på individnivå inom revisionsbyrån. Resten kan man skaffa sig genom samarbete med andra experter, interna såväl som externa.
Området revision är inget problem. Här får kompetensen antas vara hundraprocentig.
På ledningsområdet torde revisorerna också ha mycket hög kompetens.
Däremot beräknas normalrevisorns kunskaper inom områdena miljörätt, miljöteknik och övriga miljöfrågor ligga mellan 10 och 25 procent av full kompetens. Här måste de revisorer som vill vara med på miljötåget helt enkelt skaffa sig bättre kunskaper – minst 50 procents kompetens måste som sagt finnas hos individen inom byrån.
– Med hjälp av den minst 50-procentiga kompetensen inom byrån och ett nätverk av utomstående experter får man ett fungerande team för miljöverifikatorarbetet, säger Denis Holmark. I teamet ska den kompletta kunskapen finnas.
FSR har redan startat den utbildning som medlemmarna behöver för att åtminstone bli generalister inom de olika delområdena i kvalifikationsprofilen.
Måste kunna ställa de rätta frågorna
Ökade kunskaper är ett oeftergivligt krav. Det är inte tillräckligt att revisorn t.ex. bara har ”25-procentiga kunskaper” inom miljörätt och miljöteknik. Så mycket extra kompetens kan inte lånas från andra. Revisorn måste lägga sig på en högre nivå.
– Det behövs högre generella kunskaper för att kunna ställa de rätta frågorna och ställa de rätta kraven, säger Denis Holmark.
Registreringsorgan för anläggningar som vill ha miljörevision enligt EMAS är danska Miljöstyrelsen.
Ackrediteringsorganet för miljökontrollanter heter ”Erhversfremme Styrelsen”. Det praktiska arbetet med ackreditering av kontrollanter kommer dock till stor del att skötas av ett underordnat organ, Miljöstyrningsrådet. FSR har en egen representant i detta råd och har därmed inflytande på utvecklingen av kontrollantfunktionen.
Utöver uppgiften att vara miljökontrollanter anser de danska auktoriserade revisorerna också att de är mycket väl kvalificerade att hjälpa företagen att upprätta den miljöredogörelse som företagen själva ska lämna och som sedan ska granskas av miljökontrollanterna. (Givetvis blir det då inte samma revisorer som skriver redogörelsen och granskar den.)
Bättre miljöredovisning
Arbete pågår också med att få fram förbättrad miljöredovisning. Price Waterhouse i Danmark arbetar tillsammans med Danmarks Tekniske Universitet och med stöd från Miljöstyrelsen med ett stort miljöredovisningsprojekt.
Målet är att få fram en reviderbar miljöredovisningsmodell som direkt motsvarar modellen för finansiell redovisning. Det är väsentligt att både miljöredovisning och finansiell redovisning hänger ihop. Miljöredovisningen får inte stå för sig själv. Det är t.ex. väsentligt att information i miljöredovisningen, som hämtats från den finansiella redovisningen, inte ändras så att de får ny karaktär eller avslöjar ny väsentlig information som inte finns i den finansiella redovisningen. Kommer sådan ny information fram ska den också tas med i den finansiella redovisningen.
– En miljöredovisning för externt bruk har starkt samband med företagets miljöstyrningssystem och det interna kontrollsystemet, säger Denis Holmark. Dessa element utgör en helhet som ska förse både interna och externa beslutsfattare med så aktuell och relevant miljöinformation som möjligt. Denna helhet ska också hänga ihop med företagets andra styrsystem och den organisatoriska och strategiska planeringen.
För att få fram en ram för detta har Price Waterhouse satt igång ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med Handelshögskolan i Århus. Projektet ska behandla användningen av miljöinformation i den organisatoriska beslutsprocessen – dvs. hur miljöinformationen tas fram och hur den tolkas. Projektet ska leda fram till en mall som kan användas för att implementera miljörapporteringssystem tillsammans med miljöstyrningssystem.
Inge Wennberg