REMISSVAR till Finansdepartementet
Betänkandet Former för statlig verksamhet (SOU 1994:147)
* Detta delbetänkande innehåller förslag till lämpliga former för finansiering av framtida verksamheter som är beroende av fortlöpande stöd från statens sida men som inte bör bedrivas i myndighetsform. En utgångspunkt har varit att formen anslagsstiftelse, fr.o.m. den 1 januari 1996 då den nya stiftelselagen träder i kraft, inte längre är ett användbart alternativ. Utredningen har kommit fram till att aktiebolaget och den ideella föreningen väl tillgodoser de behov som för framtiden kan finnas av privaträttsliga former för anslagsberoende verksamhet.
* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har tagit del av betänkandet Former för statlig verksamhet (SOU 1994: 147). FAR har inte formellt beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet och har inte heller några kommentarer till betänkandets huvudsakliga innehåll. FAR har emellertid reagerat mot ett uttalande om Redovisningsrådets verksamhet och tillåter sig därför att framföra följande.
På sid. 109 i betänkandet, där utredningen behandlar sitt fortsatta arbete, heter det:
Redovisningsrådets verksamhet är närmast att betrakta som normgivning och bör därför handhas av myndighet (jfr avsnitt 5.3). Denna myndighet bör för övrigt ta hand om de uppgifter inom redovisningsområdet som i dag åvilar Bokföringsnämnden, Finansinspektionen och RRV.
Frågan hur normgivningen på redovisningsområdet skall gå till för att åstadkomma bästa grad av kvalitet och efterlevnad är komplex. Redovisningsrådet bildades på initiativ av FAR med staten, Industriförbundet och FAR som stiftare. Tanken med konstruktionen är att ta tillvara såväl den tyngd som följer av statens medverkan som den positiva effekt på efterlevnad och kvalitet som kan förväntas vara följden av att näringslivet självt arbetar aktivt med utvecklingen av god redovisningssed. Upplevda oklarheter i den juridiska konstruktionen har senare föranlett regeringen att uppdra åt den statliga Redovisningskommittén att särskilt utreda ett antal centrala frågeställningar beträffande den framtida normgivningen.
FAR saknar anledning att här framföra synpunkter i sak på reglerna för utveckling av god redovisningssed. FAR vill endast bestämt varna för att anbringa enkla schablonlösningar på komplexa problem. Det kan inte vara ett övergripande mål att ge utvecklingsprocessen en organisation som dikteras av strävandet att ge all statsanknuten verksamhet enhetliga former. Målet måste vara att ge den goda redovisningsseden ett högkvalitativt innehåll i harmoni med internationell praxis och med god efterlevnad. Frågan bör därför även i fortsättningen ankomma på Redovisningskommittén och de engagerade intressentgrupperna.
Bokföringsnämnden
Uttalande BFN U 94:3 Redovisning av skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
18 och 19 §§ bokföringslagen (1976:125)
Bakgrund
Enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus kan ägare till bostadshus (småhus eller hyreshus) under vissa förutsättningar få sin skatt reducerad. Utgifterna skall avse reparation och underhåll eller om- och tillbyggnad under tiden den 15 februari 1993–den 31 december 1994. Reduktionen är maximerad enligt vissa regler. Beslut om skattereduktion fattas efter ansökan. Reduktionen kan endast erhållas genom avräkning mot inkomst- och fastighetsskatt.
I detta uttalande behandlas hur skattereduktionen skall hanteras i en bokföringsskyldigs redovisning. Uttalandet tar inte sikte på handelsbolag (för handelsbolag gäller enligt den ifrågavarande lagen särskilda regler).
BFNs bedömning
Skattereduktionen utgör en form av statligt stöd. Vid redovisningen är BFNs rekommendation om Redovisning av statliga stöd (BFN R 5) vägledande.
Reduktionens storlek baseras på faktiska utgifter för byggnadsarbeten. Eftersom stödet är direkt knutet till utgifter i verksamheten bör det påverka rörelseresultatet och inte den beräknade skattekostnaden.
Avser reduktionsbelopp utgifter som kostnadsförs direkt skall det tas upp under övriga rörelseintäkter eller reducera rörelsekostnaderna. Avser reduktionsbelopp utgifter som aktiveras skall det reducera tillgångens bokföringsmässiga anskaffningsvärde eller, om beloppet inte är väsentligt, tas upp under övriga rörelseintäkter.
Skattereduktionen skall om möjligt redovisas samma räkenskapsår som de utgifter reduktionen avser. Det innebär att den bokföringsskyldige skall bedöma i vilken utsträckning reduktion kommer att medges för utgifter under räkenskapsåret och beakta förväntat reduktionsbelopp i bokslutet. Reduktionsbelopp avseende utgifter under tidigare räkenskapsår skall beaktas i bokslutet i den mån detta inte redan gjorts.
Näringslivets börskommitté
Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentliggörande vid förvärv och överlåtelser av aktier m.m.
Inledning
Näringslivets Börskommitté (NBK) gav år 1983 ut en rekommendation rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter m.m. Rekommendationen hämtade sina grunddrag från motsvarande reglering i England. Rekommendationen, som har omarbetats 1984 och 1991, utgör del av det kontrakt som ingås mellan Stockholms Fondbörs AB och de bolag som har aktier noterade vid denna börs.
Särskilda lagbestämmelser om offentliggörande av köp och försäljning av aktier infördes år 1993 i 4 kap lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Bestämmelserna grundar sig på de minimikrav som ställs i EG:s direktiv av den 12 december 1988 on information to be published when a major holding in a listed company is acquired or disposed of.
Med anledning av denna lagstiftning har NBK gjort en översyn av 1991 års rekommendation. NBK har därvid ingående analyserat och övervägt möjligheterna att göra en omarbetning av rekommendationen med syfte att den skulle bygga på lagbestämmelserna och utgöra ett tillägg till dessa. Emellertid föreligger grundläggande skillnader mellan lagbestämmelserna och rekommendationen vad avser tillämpningsområde, tidpunkt för rapportering och sammanläggningsregler. Det av NBK övervägda förfarandet synes med hänsyn härtill endast kunna genomföras, om rekommendationen ändras i mycket väsentliga delar eller kompletteras med bestämmelser, som blir ytterst komplicerade och därigenom mycket svåra att praktiskt tillämpa. Det är uppenbart att rekommendationens principer är väl etablerade på aktiemarknaden och därigenom har stor betydelse. Med hänsyn härtill synes det uteslutet att låta enbart lagbestämmelserna gälla eftersom detta skulle innebära en från marknadssynpunkt oacceptabel sänkning av informationsnivån i förhållande till vad som hittills gällt. NBK har därför funnit det lämpligt att rekommendationen skall gälla vid sidan av eller skild från lagen. Att ha två vid sidan av varandra gällande regelsystem om samma sak är i och för sig opraktiskt för aktiemarknaden. NBK bedömer emellertid att lagens bestämmelser blir ensamt tillämpliga vid förhållandevis få tillfällen och att övervägande skäl talar för att rekommendationen även fortsättningsvis skall gälla som ett självständigt regelverk.
Det bör i det här sammanhanget framhållas att lagbestämmelserna sålunda måste tillämpas separat. Som tidigare nämnts skiljer sig lagbestämmelserna 1 i betydande avseenden från rekommendationen. De väsentligaste skillnaderna är följande:
Lagen | Rekommendationen |
|---|---|
kräver offentliggörande endast vid förändring av röstetal; | kräver offentliggörande även vid förändring av andel av aktiekapital; |
offentliggörande skall ske vid passerande av ett fåtal procentgränser; | offentliggörande skall ske vid passerande av ett stort antal procentgränser; |
i underlaget för beräkning av procentgränser ingår endast av bolaget utgivna aktier; 2 | i underlaget för beräkning av procentgränser ingår även aktier som kan tillkomma genom omvandling av konvertibla skuldebrev m.m; |
rapporteringen avser enbart aktier; i vissa fall skall dock även av annan innehavda aktier beaktas; | gäller – utöver aktier – ett flertal typer av finansiella instrument som jämställs med aktier, bl.a. konvertibla skuldebrev; |
anmälan om förvärv eller överlåtelse skall ske inom en vecka till bolaget och börsen; om börsen inte offentliggör uppgifterna inom viss tid skall bolaget göra detta. | förvärvaren eller överlåtaren skall offentliggöra förvärvet respektive överlåtelsen senast kl. 09.00 nästföljande börsdag. |
Grundstrukturen i NBK:s rekommendation, bl.a. i form av olika procentgränser, har inte förändrats sedan 1983, då den första rekommendationen på området gavs ut. NBK har funnit anledning överväga om den tidigare rekommendationen skall gälla oförändrad i alla delar. Vid bedömningen härav måste beaktas att marknadsbilden är väsentligt annorlunda i jämförelse med vad som var fallet 1983. Omsättningen på marknaden är betydligt mera omfattande och det har tillkommit ett stort antal finansiella instrument av vilka många successivt kommit att omfattas av NBK:s rekommendation. Offentliggörande av förvärv eller överlåtelser av aktier m.m. sker därför i en omfattning och med en intensitet som inte varit aktuell tidigare. Därtill kommer att NBK:s rekommendation nu skall tillämpas vid sidan om lagens bestämmelser, vilket ytterligare ökar komplexiteten i informationsreglerna.
Mot bakgrund av dessa förhållanden – och då rekommendationen dessutom i många hänseenden går betydligt längre än reglerna i flertalet andra länder – har NBK funnit det rimligt, att göra en uppmjukning i förhållande till den tidigare rekommendationen med avseende på hur stor förändringen i ett innehav av finansiella instrument skall vara för att utlösa informationsskyldighet.
Den tidigare rekommendationen innebar att information skulle lämnas om innehavet, i förhållande till tidigare offentliggjort innehav, förändrades med två procent eller mera av totalt antal aktier eller röster i bolaget. I denna del innebär den nya rekommendationen ett mindre långtgående krav. Information skall nämligen lämnas varje gång innehavet, genom att öka eller minska, passerar ett procenttal som är jämnt delbart med fem. Detta innebär också att fasta procentgränser införs.
Den andra viktiga nyheten är att den första informationsskyldigheten inträffar när innehavet uppgår till eller överstiger fem procent, i stället för som tidigare vid tio procent. Genom att sänka nivån för den första uppflaggningen uppnås härvidlag likhet med vad som gäller i flera andra europeiska länder. Övriga ändringar har främst tillkommit av redaktionella skäl eller i klargörande syften och kommenteras i avsnittet som följer efter rekommendationen.
Liksom tidigare rekommendationer innehåller inte denna rekommendation någon detaljreglering i syfte att hindra kringgåenden. För den som strävar efter att iaktta rekommendationen, vare sig transaktionen sker direkt eller indirekt, bör emellertid bristen på detaljreglering knappast leda till några tillämpningssvårigheter. Rekommendationen bör sålunda tolkas mot bakgrund av dess syften, nämligen att tillgodose aktiemarknadens behov av information om dels inflytandeförändringar i bolag vars aktier är spridda bland allmänheten, dels hur större placerares intresse för investeringar i dessa bolag utvecklas. Uppfyllandet härav bör kunna uppnås utan någon detaljreglering.
Lagbestämmelserna, sådana de lyder 1 juni 1994, återges i bilaga 2.
Se prop. 1991/92:113 sid 220 ff.
Rekommendation
I. Tillämpningsområde
1. Rekommendationen är tillämplig när fysisk eller juridisk person, svensk eller utländsk, förvärvar eller överlåter aktier i svenskt aktiebolag, som har aktier noterade vid Stockholms Fondbörs AB eller vid annan svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.
2. Med förvärv respektive överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs
– utfärdande, förvärv, överlåtelse eller förfall av köp- eller säljoption avseende aktie om optionen inte är standardiserad samt av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie;
– utfärdande, förvärv eller överlåtelse av terminskontrakt avseende köp eller försäljning av aktie om kontraktet inte är standardiserat.
3. Med förvärv respektive överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs förvärv och överlåtelse av
– fordran med konverteringsrätt till aktie;
– fordran med optionsrätt till nyteckning av aktie;
– optionsrätt till nyteckning av aktie;
– teckningsrätt till aktie.
Med överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs dessutom upphörande genom förfall av innehavarens rätt att förvärva aktie enligt sådana finansiella instrument som anges i första stycket.
II. Offentliggörande
1. Den som har företagit en transaktion enligt punkterna I.1–3 skall offentliggöra transaktionen och sitt innehav, om
a) transaktionen medför att innehavet uppnår eller överstiger någon av gränserna fem procent och därefter varje procenttal jämnt delbart med fem till och med 90 procent av totalt antal aktier eller röster i bolaget, eller
b) transaktionen medför att innehavet minskar och därmed går ned under någon av de gränser som avses i a).
Med begreppet innehav avses såväl innehav av aktier som av sådana finansiella instrument som anges i punkten I.2 och punkten I.3. Begreppet transaktion innefattar även förfall av finansiella instrument enligt punkten I.2 och punkten I.3.
Har bolaget utgivit finansiella instrument som avses i punkten I.3 skall i underlaget för procentberäkningen medräknas även aktier och röster som skulle tillkomma vid konvertering eller motsvarande av samtliga sådana finansiella instrument som bolaget givit ut.
Offentliggörande enligt första stycket skall ske senast kl. 09.00 den börsdag som följer närmast efter dagen för transaktionen genom meddelande till en etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande dagstidning. Offentliggörande skall anses ha skett när meddelandet lämnats till nyhetsbyrån. Meddelande skall samtidigt lämnas till den börs eller auktoriserade marknadsplats, vid vilken bolagets aktier är noterade, samt till bolaget.
I meddelandet skall var för sig upptas transaktionen och det aktuella innehavet av aktier och andra finansiella instrument som omfattas av rekommendationen, varvid skall anges antal och olika slag av aktier och andra finansiella instrument samt vad innehavet representerar i procent av aktiekapitalet och röstetalet.
2. Vid beräkning huruvida procentgräns enligt punkten II.1 uppnåtts, överskridits eller underskridits medräknas innehav hos fysisk eller juridisk person som står i någon av följande relationer till den som företagit transaktionen
a) företag inom samma koncern;
b) make, sambo eller omyndiga barn;
c) annan, med vilken träffats överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning;
d) annan, om transaktionen enligt överenskommelse sker i samverkan med denne.
3. Skyldigheten att offentliggöra enligt punkten II.1 gäller inte för den
a) som har lämnat offentligt erbjudande om att förvärva aktier i bolaget avseende aktier som förvärvats enligt sådant erbjudande;
b) som har förvärvat aktier eller sådana finansiella instrument som avses i punkten I.3 på grund av företrädesrätt enligt 4 kap 2 § eller 5 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Motivering
I. Tillämpningsområde
Rekommendationen riktar sig till alla som förvärvar eller överlåter aktier 3 oavsett förvärvarens eller överlåtarens juridiska status eller nationalitet. Detta överensstämmer med tidigare rekommendationer. Som en följd av börsmonopolets avskaffande har tillämpningsområdet nu utvidgats till att gälla inte enbart aktier som noteras på Stockholms Fondbörs AB utan även aktier som kan komma att noteras på annan svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Bolag, vars aktier noteras på detta sätt, är s.k. aktiemarknadsbolag enligt insiderlagen (1990:1342).
Rekommendationen är endast tillämplig på aktier i svenska bolag. Det innebär att förvärv och överlåtelser av utländska aktier som noteras på börs eller annars handlas i landet inte omfattas. Däremot omfattas aktier i svenska bolag, även om aktierna förvärvas eller överlåts i andra länder.
S.k. aktielån omfattas av rekommendationen. Detta innebär att upptagande av aktielån och återfående av utlånade aktier är att jämställa med förvärv av aktier medan lämnande av aktielån och återlämnande av lånade aktier jämställs med överlåtelse av aktier.
I 1991 års rekommendation utsträcktes tillämpningsområdet från att i huvudsak ha omfattat endast aktier till att gälla även sådana värdepapper som i ett senare steg kan leda till förvärv eller överlåtelser av aktier.
Härvid undantogs sådana värdepapper som aldrig eller mycket sällan leder till en aktietransaktion. Detta gäller främst standardiserade värdepapper som normalt avvecklas utan förvärv eller överlåtelser av aktier. För bedömning av vad som avses med standardiserad kan därvid ledning hämtas i Värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden. I betänkandet (Del 2, sid 345) definieras en standardiserad option som en option för vilken börsen, clearingorganisationen eller eljest någon annan än parterna bestämt vad som är föremål för handel. Motsvarande anges beträffande standardiserad termin. Definitionen finns närmare utvecklad i motiven i betänkandet.
De finansiella instrument som jämställs med aktier i rekommendationen är uppdelade i två punkter, I.2 och I.3. Finansiella instrument som anges i punkten 2 är relaterade till redan existerande aktier, medan så inte är fallet beträffande de finansiella instrument som är upptagna i punkten 3. De justeringar som gjorts av rekommendationstexten beträffande dessa båda punkter är av redaktionell art och har skett i klargörande syfte.
De olika finansiella instrument som omfattas torde inte kräva någon närmare definition. Det bör dock noteras att flera olika flaggningssituationer kan uppkomma då offentliggörande skall ske. För läsningen av punkten I.2 i rekommendationen kan följande uppställning vara till nytta:
Med förvärv av aktie som avses i punkten 1 jämställs
– förvärv av köpoption avseende aktier, om optionen inte är standardiserad, och av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie;
– upphörande genom förfall av utfärdarens skyldighet enligt sådan köpoption eller inköpsrätt;
– utfärdande och överlåtelse av säljoption avseende aktie, om optionen inte är standardiserad;
– upphörande genom förfall av innehavarens rätt enligt sådan säljoption;
– ingående av terminskontrakt avseende köp av aktier, om kontraktet inte är standardiserat.
Med överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs däremot
– utfärdande och överlåtelse av köpoption avseende aktie, om optionen inte är standardiserad, och av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie;
– förvärv av säljoption avseende aktie om optionen inte är standardiserad;
– upphörande genom förfall av utfärdarens skyldighet enligt sådan säljoption;
– ingående av terminskontrakt avseende försäljning av aktie, om kontraktet inte är standardiserat.
Offentliggörande behöver inte ske i vissa situationer, exempelvis vid utnyttjande av inte standardiserade aktieoptioner eller konvertering till aktier av konvertibla skuldebrev, om offentliggörande av förvärvet har skett tidigare.
När annat inte anförts eller framgår av sammanhanget innefattas i uttrycket aktie även därmed, i denna rekommendation, jämställda finansiella instrument och i uttrycket förvärva eller överlåta även därmed i denna rekommendation jämställda transaktioner.
II. Offentliggörande
Rekommendationen är tillämplig på alla förvärv och överlåtelser. Det saknar därvid betydelse om transaktionen sker vid eller utanför börsen eller om det är fråga om annat fång än köp, exempelvis byte eller gåva.
Av de skäl som anges i inledningen har bestämmelserna avseende de procentgränser där offentliggörande aktualiseras ändrats. Första tillfället då information skall lämnas inträffar vid femprocentsnivån i stället för som tidigare vid tio procent.
I föregående versioner av rekommendationen har krav på offentliggörande gällt vid förändring av innehav i förhållande till tidigare offentliggjort innehav med två procent eller mer av totalt antal aktier eller röster i bolaget. Genom ändringen skall nu offentliggörande i stället ske vid förändringar av innehav som innebär att fasta procentgränser jämnt delbara med fem uppnås eller överstiges. Då innehav uppgår till, överstiger eller understiger 5, 10, 15, 20, 25 % osv. upp till 90 % av totalt antal aktier eller röster i bolaget skall offentliggörande ske. Underlaget för procentberäkningen omfattar även sådana finansiella instrument som anges i punkten I.3. Detta har framstått som naturligt med hänsyn till att dessa finansiella instrument jämställs med aktier såvitt avser offentliggörande.
Offentliggörandet skall ske senast kl. 09.00 den börsdag som följer närmast efter dagen för förvärvet eller överlåtelsen för att informationen skall finnas tillgänglig när börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen öppnar. Informationen skall nu lämnas till – förutom den börs eller den auktoriserade marknadsplats, där bolagets aktier är noterade, samt till bolaget – även till en etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande dagstidning. Meddelandet blir därmed omedelbart offentligt.
I vilken form meddelandet skall lämnas har inte angivits. Med hänsyn till kravet på innehåll bör dock i normalfallet gälla att det görs skriftligen i någon form (telefax, telexmeddelande m.m.). Brev med vanlig postbefordran är inte tillräckligt. Däremot kan meddelandet naturligtvis sändas med bud.
I bilaga 1 finns exempel på hur flaggningsmeddelanden kan utformas.
I rekommendationen uppräknas de rättssubjekt med vilkas aktieinnehav sammanräkning skall ske. Sammanräkning föreskrivs vid koncern- eller släktförhållanden eller i vissa situationer, där avtal om samverkan föreligger. Det ena samverkansfallet (II.2.c) avser situationer, där två eller flera aktieägare överenskommit att långsiktigt samverka i fråga om utövande av rösträtt och där en av parterna förvärvar eller överlåter aktier. Det andra fallet (II.2.d) avser en specifik aktietransaktion som sker i samverkan mellan två eller flera parter utan att det behöver föreligga en mellan avtalsparterna ingången överenskommelse av det slag som nyss angivits. Ett exempel härpå kan vara ett förvärv som sker för att tillförsäkra någon eller några av de samverkande en önskad ägarposition i bolaget. Från informationsskyldigheten görs i punkten II.3 två undantag.
Undantaget som avser den som har lämnat offentligt erbjudande om att förvärva aktier i bolaget har i 1994 års rekommendation begränsats till aktier som förvärvats enligt sådant erbjudande. Detta innebär att skyldighet att offentliggöra kan uppkomma för förvärv utanför erbjudandet t.ex. under hand eller över börsen.
Undantaget som avser förvärv av sådana finansiella instrument som avses i punkten I.3 på grund av företrädesrätt enligt 4 kap 2 § eller 5 kap 2 § aktiebolagslagen har förtydligats i förhållande till 1991 års rekommendation.
I 1991 års rekommendation fanns ytterligare ett undantag som avsåg situationer som möjliggör tvångsinlösen. Genom att punkten II.1 avseende procentgränserna ändrats har undantaget blivit obehövligt.
Bilaga 1: Exempel på flaggningsmeddelanden
För att underlätta tillämpningen av rekommendationen lämnas nedan förslag till flaggningsmeddelanden i några vanliga situationer. Exempelsamlingen är inte heltäckande.
Som anges i rekommendationen skall, om bolaget utgivit finansiella instrument som avses i punkten I.3, i underlaget för procentberäkningen medräknas även aktier och röster som skulle tillkomma vid konvertering eller motsvarande av samtliga sådana finansiella instrument som bolaget givit ut. Vid transaktioner i bolag som givit ut sådana finansiella instrument bör för tydlighetens skull framgå av flaggningsmeddelandet att innehavet är angivet i procent av bolagets aktiekapital och röstetal efter full konvertering eller motsvarande. Hur ett sådant flaggningsmeddelande kan utformas framgår av exempel 6.
Observera att flaggningsmeddelandena för att vara utformade i enlighet med lagbestämmelserna måste kompletteras med uppgifter om person/organisationsnummer och adress.
Exempel 1– ett aktieslag, inga konvertibler eller optioner
Vi har idag köpt/sålt (köpte/sålde igår) nn aktier i AB Y. Vi äger därefter totalt nn aktier som tillsammans representerar kk procent av bolagets aktiekapital och röstetal.
Exempel 2– A- och B-aktier
Vi har idag köpt/sålt nn A-aktier och nn B-aktier i AB Y. Vi äger därefter nn A-aktier och nn B-aktier vilka tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget.
Exempel 3– förvärv av option
Vi har idag förvärvat en option att senast 19xx-xx-xx köpa nn st A-aktier i AB Y. Om denna option utnyttjas kommer vi att äga nn A-aktier och nn B-aktier som tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget.
Exempel 4– utfärdande av option
Vi har idag utfärdat en köpoption som ger innehavaren rätt att senast 19xx-xx-xx köpa nn st B-aktier i AB Y. Om denna option utnyttj as kommer vi att äga nn A-aktier och nn B-aktier som tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget.
Exempel 5– sammanläggning
Vi har idag köpt/sålt nn st aktier i AB Y. Inklusive de aktier som innehas av dotterbolaget AB XX (vår huvudägare med familj, syster bolaget XX etc) uppgår det samlade innehavet i AB Y därefter till nn aktier som representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget.
Exempel 6– konvertibler etc.
Vi har idag köpt/sålt konvertibler med ett nominellt värde på nn Mkr (nn st konvertibla vinstandelsbevis, nn st teckningsoptioner etc) i AB Y. Vårt totala innehav är därefter nn st aktier och nominellt nn Mkr i konvertibler vilka tillsammans representerar kk proce nt av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget efter full konvertering (fullt utnyttjande av utestående teckningsoptioner).
Exempel 7– option som ej utnyttjats etc.
Vår option att förvärva nn st aktier i AB Y har upphört att gälla. Vi äger nn st aktier i bolaget vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget.
Exempel 8– aktielån
a. Vi har idag genom aktielån lånat ut/lånat nn st aktier i AB Y. Vårt innehav av aktier i bolaget – exklusive utlånade/inklusive lånade aktier – uppgår därefter till nn st, vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget.
b. Vi har idag återfått/återlämnat av oss genom aktielån utlånade/lånade nn st aktier i AB Y. Vårt innehav av aktier i bolaget uppgår därefter till nn st, vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget.
Bilaga 2: Lag (1991:980) Om handel med finansiella instrument
4 kap. Offentliggörande av aktieinnehav
1§ Den som har förvärvat eller överlåtit aktier i ett svenskt aktiebolag, som har gett ut aktier vilka är registrerade vid en börs belägen eller verksam i ett land inom EES eller som utan att vara inregistrerade är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats här i landet, skall inom sju dagar därefter skriftligen anmäla förvärvet eller överlåtelsen till bolaget och till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats där aktier i bolaget är noterade eller, om aktierna inte är noterade här i landet, till Finansinspektionen, om
1. förvärvet medför att förvärvarens andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget uppnår eller överstiger någon av gränserna 10, 20, 33 1/3, 50 och 66 2/3 procent,
2. överlåtelsen medför att överlåtarens andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget går ned under någon av gränserna i 1. Lag (1992: 1713).
2 § Vid tillämpning av 1 skall följande aktier likställas med förvärvarens eller överlåtarens egna, nämligen sådana som ägs av
1. företag inom samma koncern som förvärvaren eller överlåtaren,
2. den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens räkning,
3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,
4. den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller kommer att få utöva rösträtten,
5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,
6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vårdnad.
Med koncern avses i denna paragraf vad som anges i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385). Lag (1992: 558).
3 § Anmälan enligt 1 § skall innehålla uppgift om
1. den anmälningsskyldiges namn och personnummer eller annat identifieringsnummer eller, om den anmälningsskyldige är en juridisk person, firma, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer och adress,
2. antal och de slag av aktier som den anmälningsskyldige förfogar över,
3. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,
4. tidpunkten för ändringen eller ändringarna. Lag (1992: 558).
4 § Aktiebolaget skall, om börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen inte har offentliggjort uppgifterna i en anmälan inom nio dagar från det att bolaget mottog denna, självt offentliggöra dessa uppgifter. Lag (1992:558).
5 § Börsen, den auktoriserade marknadsplatsen eller, om aktierna inte är noterade här i landet, Finansinspektionen får besluta att ett offentliggörande enligt 4 § inte behöver ske om
1. det strider mot något allmänt intresse,
2. det kan allvarligt skada aktiebolaget, såvida inte ett underlåtande att offentliggöra skulle kunna vilseleda allmänheten om bolagets ställning,
3. ett värdepappersinstitut förvärvat eller överlåtit aktierna i sin värdepappersrörelse.
Aktiebolaget skall omedelbart underrättas om ett beslut om undantag enligt första stycket. Om beslutet fattats av en börs eller auktoriserad marknadsplats skall det också omedelbart tillställas Finansinspektionen som har att pröva om offentliggörande ändå skall ske. Beslutar inspektionen att uppgifterna skall offentliggöras, skall börsen eller marknadsplatsen göra detta omedelbart. Lag (1992:1713).