En bred beskrivning av revisorerna i EU

Var och en som arbetar med yrkesgemensamma frågor inom revisorsområdet kommer då och då på sig själv med att längta efter en lättillgänglig men ändå heltäckande beskrivning av revisorsyrket i Europa. Visst finns det ett och annat skrivet på området, allt sedan Michael Lafferty gav ut Accounting in Europe 1975 (recenserad i Balans 5/1975), via Nordiska Revisorsförbundets bok Rambetingelserna för auktoriserade revisorer i Norden 1992 och, varför inte, fram till den internationella översikten i Revisorsutredningens betänkande Revisorer och EG från 1993. Men man skall veta ganska mycket om de olika källorna för att kunna söka informationen på ett effektivt sätt just när man behöver den.

De tolv gamla EU-länderna

Nu är bristen avhjälpt – tyvärr bara för de tolv gamla EU-länderna, men ändå. Claude Trolliet, kompetent teknisk sekreterare på den europeiska revisorsfederationen FEE, har nyligen publicerat en bok med titeln L’exercise de la profession comptable dans la CEE. Boken omfattar 262 sidor. Den ges ut med stöd av de båda franska revisorsföreningarna, och Trolliet har naturligtvis haft ett omfattande stöd från sin arbetsgivare FEE i arbetet med boken. Förordet är för övrigt skrivet av FEE:s nyligen avgångne president, italienaren Angelo CasÒ.

I introduktionskapitlet ger författaren en överblick över internationaliseringen av revisorsyrket, i och utom Europa. Kapitel I handlar om de olika sätten att harmonisera den lagstadgade revisionen inom EU. Genomförandet av de fjärde, sjunde och åttonde bolagsrättsliga direktiven beskrivs, liksom misslyckandet att åstadkomma ett femte direktiv. På ett klarläggande sätt beskrivs skillnaden mellan de länder som har en funktionstitel för revisionen (t.ex. Registered Auditor) men en eller flera yrkestitlar för kompetensen (t.ex. Chartered Accountant), och de länder där dessa titlar sammanfaller.

Vad håller Europas revisorer på med?

Bokens andra kapitel övergår från den lagstadgade revisionen, som rätt väl låter sig harmoniseras, till innehållet i själva yrket:

Vad håller Europas yrkesrevisorer egentligen på med? Här är bilden en annan. Trolliet redogör för de djupgående olikheterna mellan EU-ländernas lagstiftning och traditioner på området.

”En av de viktigaste överraskningar som väntar den oinvigde när han studerar revisorsyrket är att personer med så likartad utbildning och kompetens inte utför likartade arbetsuppgifter i de olika medlemsländerna”, utbrister han.

Detta kapitel är särskilt tänkvärt för svenska läsare mot bakgrund av vår traditionellt snäva syn på revisorns naturliga kompetensområde och vårt fyrkantiga (eller åtminstone fyrkantigt tillämpade) affärsverksamhetsförbud. I detta kapitel ges också en aktuell översikt över utbildnings- och praktikkrav på revisorer och över etiska regler som påverkar yrkesinnehållet.

I kapitel III kartläggs revisorsyrkets struktur land för land. Läsaren får veta vilka revisorskategorier som finns och vilka föreningar dessa tillhör. Lagstiftningen om revision beskrivs kortfattat.

Ömsesidiga erkännanden av examensbevis

I fjärde kapitlet går Trolliet in på de komplicerade frågorna kring ömsesidigt erkännande av examensbevis. EUs s.k. utbildningsdirektiv och dess tillämpning beskrivs – sarkastiskt uppdelat under rubrikerna Principer och Verklighet. Detta är ett långt och svårt kapitel, men en trägen läsare får sin belöning.

Det finns många missförstånd om vad EU-reglerna om ömsesidigt erkännande innebär. I de flesta fall tror man att reglerna går längre än de faktiskt gör. Orkar man igenom Trolliets redogörelse har man en betydligt klarare bild av denna viktiga del av EU-rätten.

Liberaliseringen av revisorsyrket

Det femte och sista kapitlet behandlar liberaliseringen av revisorsyrket. Här tar författaren upp de friheter som i större eller mindre utsträckning råder för den som vill starta en byrå i ett annat EU-land, själv etablera sig i ett annat EU-land, själv prestera gränsöverskridande tjänster eller prestera sådana tjänster genom en revisionsbyrå. Problemen illustreras med domstols-praxis. Av särskilt intresse är en ingående, kommenterad redogörelse för det viktiga men svårtolkade Ramrath-fallet från våren 1992.

Tyvärr är det att befara att mången potentiell läsare kommer att finna L’exercise de la profession comptable dans la CEE mindre tillgänglig på grund av bokens franska språkdräkt. Den som är lagd för positivt tänkande kan ju å andra sidan betrakta verket som en veritabel lärobok i fransk yrkesterminologi.

Tio sidor om dagen i sällskap med ett franskt affärslexikon kan faktiskt vara ett sätt så gott som något att ta sig ur en nyårsföresats att fräscha upp sin franska.

Björn Markland