FARs nye ordförande om sina fyra hjärtefrågor

Revisionen och revisorernas ställning i samhället

– Lagen säger att det är aktieägarna som på stämman utser styrelse och revisorer i bolagen. Men hur går det till i praktiken? Är det inte färdiga förslag från ledningen? Hur ska man stärka revisorernas ställning i t.ex. börsbolagen?

Leif Lundfors tänker sig att det också för val av revisorer kunde införas liknande regler som i förra årets nya rekommendation från Näringslivets Börskommitté Information inför val av styrelse i aktiemarknadsbolag. Där står bl.a. så här:

”Har bolaget före bolagsstämma, där styrelseval skall förekomma, genom styrelsen eller genom underrättelse från aktieägare, kännedom om förslag till val av styrelse som stöds av ägare till aktier motsvarande minst tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, skall bolaget i god tid före bolagsstämma offentliggöra förslaget, varvid bör anges förslagsställares namn eller hur många röster de aktieägare som står bakom förslaget representerar.”

– Varför inte liknande regler för revisorsval, så att stämman mer aktivt kunde ta ställning?

Han menar att det skulle stärka revisorernas ställning och göra dem synligare och självständigare gentemot företagsledning och styrelse.

– Ur ett totalt perspektiv utgör revisorernas insats i samhället förmodligen ett effektivt instrument för utförandet av granskning. Annars skulle banken, skattemyndigheterna och andra intressenter tvingas in och göra egna kontroller av bokföring och redovisning. Det är viktigt att alla intressenter kan lita på siffrorna.

Grundbulten i resonemanget är att bolagen hanterar andras pengar med begränsad personlig ansvarighet. Systemet med aktiebolag är ju väl beprövat och kan förmodligen anses i hög grad ha bidragit till den industriella och marknadsekonomiska expansionen i Västerlandet. Men man måste alltså kunna lita på siffrorna:

– Och det vi revisorer har att erbjuda är just den trovärdigheten.

* Etiken

Härifrån är det inte långt till de etiska frågor som också engagerar Leif Lundfors:

– Till att börja med gäller det alltid företagsledningens agerande. Med sina regler sätter de normer för hur alla i ett företag agerar. Om man tillåter sig att vara i gråzonen eller inte. Det är väldigt viktigt hur en ledning beter sig. Detta spelar stor roll vid revisorns riskanalys i samband med planeringen av revisionen.

När han sagt detta handlar det om revisorerna själva och 80-talet:

– Då var det onekligen till vissa delar en gråzon när det gällde redovisningen av t.ex. goodwill och en del andra saker. Därför är det bra att Redovisningsrådet har satt FARt med sitt arbete och att Fondbörsen nu också tagit in efterlevnaden av Rådets rekommendationer i sitt nya inregistreringskontrakt.

Dessutom har FAR under januari tagit fram sitt uttalande där det avslutningsvis meddelas att:

”FAR anser att revisorn skall lämna upplysning i revisionsberättelsen vid icke oväsentlig avvikelse från Redovisningsrådets rekommendationer, om avvikelsen inte beskrivits och motiverats i årsredovisningen.”

Leif Lundfors har tyckt sig förstå att det finns de som tror att FAR förlorat initiativet i redovisningsfrågor till Rådet och han är angelägen om att påpeka att så är det inte:

– FAR tog initiativet till Redovisningsrådet och vi arbetar mycket genom vår representation där.

Det är en styrka att kunna göra det tillsammans med stat och näringsliv och det är också bra att banker och börs tillkommit som bidragsgivare.

Ibland uppmärksammas revisorernas roll i skattesammanhang – även av allmänheten:

– Så som den svenska modellen ser ut måste ju revisorn kunna skatt för att kunna skriva på. Mycket på skatteområdet är entydigt – antingen går det att göra eller inte – men det finns oklara fall, tyvärr. Allra bäst vore det förstås om politiker och myndigheter kunde skriva entydiga regler och lagar, dvs. skapa en situation utan tolkningar och upplägg.

* Redovisningen

Från skatt till den tredje hjärtefrågan, redovisning:

– När en blivande aktieägare i ett nytt börsföretag funderar på att engagera sig då finns det emissionsprospekt och där står det mesta: prognoser, verksamhetsgrenar, känslighets-analyser osv. De flesta får en god bild av vad det är de ska satsa sina pengar i.

Men sedan kommer det delårsrapporter och årsredovisningar som är betydligt magrare och ibland bara innehåller en föreskriven mängd historiska siffror som redan hunnit bli halvt inaktuella:

– Jag förstår inte varför man inte ska kunna fortsätta med information av samma klass som i prospektet, man har ju faktiskt visat att den gick att få fram. Däremot kan naturligtvis aldrig revisorn intyga prognoser, bara känslighetsanalyser.

Och så tror han att redovisningen av investeringar och utveckling i kunskapskapital inom tjänsteföretagen samt miljöredovisning blir allt viktigare i framtiden, något som naturligtvis får följder också för revisorernas arbete.

Han hoppas alltså på en bättre och tydligare redovisning, men det får inte bli enligt någon specifikt svensk modell:

– Det är mycket viktigt att EU-anpassningen av den svenska redovisningslagstiftningen tar hänsyn till svenska företags behov och förutsättningar t.ex. i internationell konkurrens. Vi kan inte ha regler som gör att företagen får det sämre i Sverige än i andra länder. Svenska företag är ju i oerhört hög grad internationella och arbetar på många marknader.

Här gäller det också att ta vara på det faktum att de nordiska förbunden tillsammans får en avsevärd styrka inom t.ex. FEE (ca 10 procent). Och så länge EES-avtalet ligger i botten på samarbetet kan ju även Norge delta i de europeiska samarbetssträvandena.

* Revisorernas kompetens

Leif Lundfors fjärde hjärtefråga handlar alltså om kårens egen kunskapsutveckling:

– Det är naturligtvis mycket viktigt för revisorskåren att upprätthålla en hög professionell nivå. Vi ser positivt på att den nya revisorslagstiftningen föreslår krav på 160 poäng och revisorsexamen för auktorisation som revisor. För de redan auktoriserade revisorerna spelar vidareutbildningen en central roll. Det är självklart att utbildning i t.ex. revision av finansiella instrument och datorbaserade rutiner måste följa utvecklingen i klientföretagen.

1. Åtgärdsbanker i Revision II:

– De finns nu i fem versioner. Utom i själva boken kan man få dem på disketter tillsammans med programvara från FARs motsvarighet i USA, diskett för ordbehandling, på FAR CD och tillsammans med datorprogrammet Aktiv revision (från Liber Skatt & Information).

2. Frågeservice:

– Väldigt många som ringer till kansliet för att få svar på sina yrkesfrågor är från mindre byråer.

3. Kretsverksamheten:

– Här gäller det att engagera sig. Det bygger på att det finns eldsjälar som drar igång program med bra talare. Då kommer folk och då kan man träffa kolleger.

4. IREV:

– Det är extremt viktigt att vi har möjlighet att erbjuda alla såväl basutbildningen som den kvalificerade vidareutbildningen, säger Leif Lundfors som har ett förflutet som ordförande både både i IREVs styrelse och FARs utbildningskommitté, samt som kursledare.

Men de storas egen internutbildning då?

– Det är naturligt att de ibland tar hand om sina egna introduktionskurser, det gäller att svetsa samman anställda och också att lära ut de regler som är specifika i de internationella byråkedjorna. Men vidareutbildningen kan alla få hos IREV.

5. Information:

– FAR har ett väldigt bra utbud av aktuell information på de viktiga områdena med FAR INFO, FAR CD, Balans och Nytt från revisorn, samt alla böcker. Det kommer inte minst små byråer till godo. De stora behöver inte få ett informationsövertag.