Ger kvartalsrapporter en lugnare kursutveckling? Ja, en undersökning som gjorts av Stockholms fondbörs tyder på det.
Om kvartalsrapportering handlade ett av seminarierna på FINFORUM. Där medverkade SCA:s informationsdirektör Sten Lindholm och ekonomidirektör Kjell-Åke Jönsson från Skoogs. Seminariet leddes av Kent Söderström från Stockholms fondbörs. Han ansvarar för mycket av den bolagsinformation som börsen hanterar tillsammans med bolagen.
Kvartalsrapportering är inget krav enligt börsens inregistreringskontrakt.
– Men det är ett önskemål att bolagen försöker tillgodose marknadens behov av kontinuerlig information, sa Kent Söderström. Ett bra sätt är kvartalsrapportering.
Ungefär 65 procent av bolagen på A-listan lämnar kvartalsrapporter.
Kjell-Åke Jönsson berättade att Skoogs verkar på två mogna oligopolområden: grosshandel inom el respektive VVS. ABB Asea-Skandia, Selga, Skoogs och Ahlsell har 80 procent av elmarknaden. Inom VVS täcks 75 procent av Ahlsell, Fosselius & Alpen och Skoogs.
Öppnar sig för konkurrenter
Konkurrensen är stenhård. Och traditionen är därför att lämna så lite information som möjligt. Där har Skoogs ett problem. För huvudkonkurrenterna är grosshandel i el och VVS nämligen bara en del av deras totala verksamhet. Marknadsledaren på elgrosshandel i Sverige, ABB Asea-Skandia, blir i stort sett bara en fotnot i Aseas redovisning. Trelleborg som driver Ahlsell El och Ahlsell VVS har väldigt mycket mer i sin koncern. Och där är medierna mest intresserade av hur metallpriserna åker upp och ner.
– Ska vi kunna lämna någon information av värde ligger det i sakens natur att vi måste öppna oss mer än konkurrenterna, sa Kjell Åke Jönsson. Det är ett dilemma.
Men man har nog lyckats med balansgången. Ett tecken på det är att informationsgivningen kritiseras både intern och externt: det är för mycket respektive för lite information.
– Är båda parter ungefär lika missnöjda så är det antagligen rätt avvägning, säger Kjell Åke Jönsson.
Skoogs har ända sedan företaget blev publikt 1982 lämnat tertialrapporter för att 1993 går över till kvartal.
– Det är ingen kolossal förändring.
Svängningar
Det har förekommit kraftiga kurssvängningar i Skoogs. När man i början av 1993 (före övergången till kvartalsrapportering) justerade prognosen för 1992 gick aktien upp från 20 till 30 kr.
Kursen kan lätt få en extra knuff genom att antalet aktieägare och antalet aktier att handla med på börsen är ganska få. Skoogs har högre känslighet än index.
– Ja, i Skoogs fall med sämre spridning och lågt antal aktier på marknaden så kan en tillfällig efterfrågeökning få dramatiska effekter, konstaterade Kent Söderström.
Ett problem med tät rapportering är att Skoogs traditionellt tjänar mycket av sina pengar på hösten. 1994 var resultatet negativt alla de tre första kvartalen och varje gång fick man säga att det ändå skulle bli ett plusresultat till slut. Övergången från tertials- till kvartalsrapportering har lett till att detta måste sägas en extra gång.
– Och vad gör man när marknadsvärderingen av oss är låg i förhållande till substansvärdet? undrade Kjell Jönsson.
Sten Lindholm på SCA hade ett tips:
– Vi har varit pressade på börsen hela 1994. Eftersom vi inte själva kan kommentera vår aktiekurs har vi i senaste numret av vår tidning Investor Report låtit en analytiker kommentera vår aktiekurs. Det är ett sätt att hantera saken. (Blöjorna tynger kursen. Men mycket talar för SCA senare i konjunkturen, står det. Reds anm.)
Vill aldrig överraska
Sten Lindholm berättade att utgångspunkten för SCA är att aldrig överraska marknaden, vare sig positivt eller negativt. Positiva överraskningar gör att många blir arga för att de missat en bra affär. Negativa överraskningar leder till ilska för att man förlorat pengar.
Från början lade man sig 1994 på ett resultat på 1,7–2,2 miljarder. I november hade det ändrats till 2,1–2,3 miljarder.
– I kvartalsrapporteringen tar vi dessutom med alla väsentliga element som ingår i årsredovisningen: nyckeltal, balansräkning, räntetäckningsgrad, skuldsättningsgrad osv. Vi har ju siffrorna. Så varför inte presentera dem. Det kan alla göra. Det nya inregistreringskontraktet kunde faktiskt vara lite tuffare när det gäller delårsrapporteringen.
– Informerar man massivt under hela året så är risken mindre för stora kurssvängningar, sa Sten Lindholm. Därför är delårsrapporterna minst lika viktiga som årsredovisningen. De ger kontinuitet.
Alltför kortsiktigt?
Kent Söderström sa:
– Somliga säger att kvartalsrapportering leder till ett alltför kortsiktigt beteende på marknaderna. Det skapar press på ledningarna som ska komma oftare med – helst bra – siffror. Marknaden inriktas på kvartalssiffror, inte på trenderna.
– Jag förstår inte det argumentet riktigt, sa Sten Lindholm. Man ska ha så god kontroll över sin verksamhet att man inte behöver utsätta sig för något sådant.
Det är i så fall värre för amerikanerna som ska lämna utdelning varje kvartal. Där har SCA en fördel i blöjkriget (Mölnlycke är ungefär halva SCA) som står mellan Procter & Gamble, Kimberly Clark och SCA. Amerikanska Kimberly Clark har förlorat mycket pengar på sina försök att tåga in i Europa. När man måste lämna utdelning varje kvartal har aktieägarna svårt att godta att vinsten per aktie dräneras genom Europasatsningarna.
Kent Söderström berättade att fondbörsen tittat närmare på kurssvängningarna före och efter halvårsrapporterna för en grupp bolag som kommit med kvartalsrapporter, och för sådana som inte gjort det.
– Vi hade 10–15 bolag i respektive grupp. Det fanns en påtagligt högre volatilitet bland dem som inte lämnat kvartalsrapporter. Det är ganska naturligt. Av dem som lämnat kvartalsrapport hade marknaden fått en bild av hur början av året hade utvecklat sig.
– Man bäddar på lång sikt för ett gott umgänge med aktiemarknaden genom att lämna kvartalsrapporter, sa Sten Lindholm. Man skaffar sig själv fördelar i kontakterna med aktieägare och analytiker. Naturligtvis minskar riskerna för informationsläckor.
Bengt Holmquist och Inge Wennberg