Den andra punkten på programmet vid FINFORUM var en genomgång av den aktuella redovisningsdebatten i Sverige och utomlands.
Auktor revisor Sigvard Heurlin från Öhrlings Reveko, nordisk representant i IASC:s styrelse, inledde sin genomgång av aktuella utländska frågor med att visa på de projekt man arbetar med inom IASC:
* Financial Instruments (E 48) – ett arbete som har följts med stort intresse i hela världen. Här fattade man ett beslut på sitt styrelsesammanträde i november att ge ut en rekommendation av rätt begränsad omfattning i förhållande till E 48. Den får tonvikten på disclosure, och tar inte upp de viktiga frågorna när ett finansiellt instrument ska tas upp i eller bort ur balansräkningen (recognition/derecognition).
Rekommendationen behandlar heller inte värdering- eller hedgingproblemet.
– Skälet till denna begränsade omfattning var en kritikstorm från remissinstanser världen över, sa Sigvard Heurlin. Nu får IASC arbeta vidare i stället. Målet är att med hög prioritet ta itu med frågor om vad som ska redovisas och hur det ska värderas.
Okänt begrepp i den svenska debatten?
* Intangible Assets – här finns det gränsdragningsfrågor mot t.ex. FoU. Ett inslag som Sigvard Heurlin trodde var ganska okänt i den svenska debatten är frågan om att ta upp internt genererade immateriella tillgångar, dock med undantag av internt genererad good-will. Det finns också ett förslag att som alternativ omvärdera sådana tillgångar från anskaffningsvärde till marknadsvärde – om det finns en fungerande andrahandsmarknad för tillgången.
* Presentation of Financial Statements – arbetsgruppen leds av en tysk som vill ta utgångspunkt i EU-direktiven, vilket snabbt har lett till debatt.
– Det är inte bara jag som tycker att det kan vara konstigt, utan det finns många med andra utgångspunkter än de europeiska som också har synpunkter. Det är oklart hur det här projektet ska utvecklas, sa Heurlin.
Frågan om rättvisande bild har kommit upp i den debatten, det som i EU-länderna finns som true and fair override: när inte lagar, rekommendationer eller tilläggsinformation räcker till så ska man ändå göra något rättvisande.
– De som kommer från andra delar av världen och har sin utgångspunkt i conceptual frameworks, de tycker att tanken på något slags högre makt i det här sammanhanget är ett svårt betraktelsesätt, menade Sigvard Heurlin.
* Income Taxes – något som har betydelse för den svenska debatten. Det svenska Redovisningsrådet följer naturligtvis det arbetet noga och räknar med att kunna presentera något inte så lång tid efter det att IASC har lagt fram sitt utkast. IASC tar in kommentarer till det föreliggande utkastet fram till maj 1995.
Avslutningsvis pekade Sigvard Heurlin på en trend inom det internationella arbetet:
– Det finns ett ökat ömsesidigt intresse bland normgivare. Det har på senare år hållits ett antal konferenser med början i Bryssel 1991.
Allt mer konkret
Det internationella arbetet var ganska tvekande i början, utan klart angivna syften. Under åren har arbetet lett fram till allt mer konkreta diskussioner.
Vad har detta fört fram till?
– Jag vill peka på två saker, sa Sigvard Heurlin.
– Det ena är en skrift som heter Future Events och var resultatet av konferensen i London 1993. Där har normgivare från olika miljöer på ett konkret sätt diskuterat olika frågor i små arbetsgrupper.
– Det andra är det som konkret hände med E 48. Vid konferensen i Edinburgh i år anslogs det två dagar till diskussion om E 48 och då var representanter för olika normgivare inbjudna.
– Sigvards beskrivning illustrerar det som alla som sysslar med normgivningsfrågor vet: det behövs avsevärda mått av handlingskraft och tålamod, vilket också kommer att framgå av vad jag har att berätta, sa Lars Östman, professor vid Handelshögskolan, när han sedan inledde den svenska delen av programpunkten.
Han menade att Redovisningsrådet genom kopplingen till Fondbörsen (att rekommendationerna ska följas enligt inregistreringskontraktet och att Börsen dessutom bidrar med pengar till verksamheten) kommit upp på en högre nivå.
De nya pengarna ska användas till att förstärka Rådets kansli (från en till närmare två personer) och till en urgent issues task force.
Redovisningsrådets akutgrupp?
– Vi letar efter ett svenskare namn men har inte kommit på något bättre än Redovisningsrådets akutgrupp.
Den nya gruppen ska ägna sig åt avgränsade frågor av generellt intresse. De syntetiska optionerna kan vara ett bra exempel på en sådan fråga.
Östman poängterade att detta inte handlade om ytterligare en normgivare utan om en verksamhet inom Rådets ram.
– Det är viktigt att här inte sker två utvecklingar oberoende av varandra.
Därefter gav Lars Östman en kort översikt av efterlevnaden av de fem rekommendationer som hittills utgivits av Rådet:
* Koncernredovisning har haft en god efterlevnad, möjligen också därför att tiderna varit sämre och affärsverksamheten inte varit lika intensiv som åren innan den kom.
* Varulager, efterlevnaden god (kanske delvis beroende på att den inte är särskilt kontroversiell).
* Fordringar och skulder är mera svårbedömd eftersom det inte alltid framgår av redovisningen hur rekommendationen tillämpats.
* Extraordinära intäkter och kostnader har bara delvis tillämpats under 1993 men det verkar vara en positiv utveckling,
* Byte av redovisningsprinciper är svårt att uttala sig om ännu.
Kommande projekt
Sedan gick Lars Östman över till att tala om pågående och kommande projekt:
– Är man normgivare i ett litet land med vår koppling mellan skatt och redovisning finns det tre goda skäl till att arbetet inte går fortare än vad det gör.
* Man väntar på IASC.
* Komplext i förhållande till relationen mellan skatt och redovisning.
* Det kan dessutom hända att vissa projekt även av andra skäl har svårt att komma till avslut.
Så gick han igenom de pågående projekten:
Pensioner (snart klar), översättning av IASC:s framework, finansiella instrument, pågående arbeten, latent skatt, fastigheter, materiella anläggningstillgångar.
Avslutningsvis berörde sedan Lars Östman reaktionerna på utkastet till rekommendationen om leasing och pekade sedan kortfattat på en del nya projekt som Redovisningsrådet vill prioritera:
Ansvarsförbindelser, effekter av ändringar i valutakurser m.m., relationer till närstående, finansierings-analyser, intressebolag och joint ventures.
Bengt Holmquist och Inge Wennberg