Det är sommar och arenan är Södervärnshallen i Visby. Men nu är det ingen uppgörelse i handboll som pågår: Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF håller sin kongress. I den ingår en paneldebatt om revisionens vara eller icke vara i de minsta aktiebolagen. Det är det kampen gäller: Revisorerna antas försvara sina revisionsjobb och redovisningskonsulterna, som väckt förslaget till förändring, anser att de försvarar sin egen framtid. Frågan är kanske vem som håller på att såga av den gren de sitter på.

SRF-ordföranden Roy Blom berättar att förra årets SRF-kongress ledde till frågan om revision över huvud taget behövs i de minsta företagen.

Han säger också:

– Redovisningskonsulterna måste få konkurrera på lika villkor. Å ena sidan är vi förhindrade att utföra revision enligt lag. Men å andra sidan så tas den löpande redovisningen hem av företagen. Kvar blir bokslut och rådgivning som revisionsbyråerna försöker ta hand om. Gör vi ingenting – vad blir kvar i slutändan till oss redovisningskonsulter om vi inte för den här debatten?

– Marknaden riskerar att krympa i bägge ändar. Nu profilerar vi SRF och vår yrkesroll. Vårt vapen är ekonomistyrning, som är ett mer ändamålsenligt verktyg än revisionen för de olika intressenterna.

Revisorer tjänar mer på redovisning

Auktor revisor Lars Lundberg, styrelseledamot i FAR, tror att SRF profilerar sig fel:

– Det är intressenterna (ägare, kreditgivare, kunder, leverantörer, anställda, företagsledning, stat och kommun) som ska avgöra om vi ska ha revision eller inte. Vi har inget direkt eget kårintresse i frågan om att ha revision i småföretagen. Vi tjänar mer på att själva vara redovisningskonsulter ute i företagen och slippa det jäv som revisionen innebär.

Han berättar om England där en av revisorsorganisationerna föreslagit att företag med mindre än en miljon kronor i omsättning ska slippa revisionsplikt.

Orsak: revisorerna skulle i de företagen tjäna mer på att vara redovisningskonsulter.

– Under den här konferensen diskuterar vi redovisningskonsulternas framtid, säger Lars Lundberg. Ska vi även i fortsättningen ha ett samarbete som bygger på att ni redovisningskonsulter tar hand om redovisningsstödet och det dagliga konsultstödet åt företagen? Ska vi som revisorer sedan utföra en oberoende granskning som fungerar som en slags backup för er och företagens knäckfrågor? Det är en naturlig arbetsfördelning som vuxit fram under lång tid.

Ska det vara så i framtiden?

Storbyråerna tar över

– Eller ska ni i fortsättningen kämpa i konkurrens med Bohlins, Öhrlings Reveko och Ernst & Young om redovisningsuppdragen? Det blir helt annorlunda när de här miljardföretagen släpper loss sina resurser – fria från jäv och oberoendeproblematik. De vill då ta hand om allt i de små företagen.

Lars Lundberg skisserar storbyråernas fullservicepaket med allt från att komma till klienten och sköta betalningarna och bokföra på terminal som går direkt till revisionsbyråns stora datorsystem. De kommer ett par timmar i veckan eller månaden och hjälper till med bankbesök. De skriver intyg till banken.

De förhandlar med leverantörer om mängdrabatter eftersom de har många klienter med samma leverantörer. Kunskap och kontakter skaffar sig revisionsbyråerna lätt.

Man ska inte heller underskatta de små revisionsbyråernas konkurrensförmåga om redovisningskonsultuppdrag.

Lars Lundberg fortsätter:

– Det som håller revisionsbyråerna tillbaka är oberoendefrågorna och en önskan om ett gott samarbete med redovisningskonsultbranschen. Revisionsbranschen skulle säkert öka sina arvoden totalt sett hos småföretagen om de slapp de oberoendekrav som följer med revisionen. Kostnaden för revisionsberättelsen är i dag bara en mindre del av det totala arvodet i ett småföretag. Jag har väldigt svårt att förstå varför SRFs styrelse driver den här frågan.

– Om syftet är att verka för en större arbetsmarknad för redovisningskonsulter skulle jag ägna kraften och resurserna åt att påverka redovisningsutredningen till att göra bättre redovisningsregler. Utveckla god redovisningssed så att ni har något att redovisa och vi har något att revidera.

Godkände revisorn Tage Backman, styrelseledamot i Svenska Revisorsamfundet SRS säger att revision är ett effektivt sätt att skapa större trovärdighet och säkerhet i den ekonomiska informationen. Revision skapar ordning, säkerställer rättvisande information och ger skydd åt kreditgivare:

– Nu menar SRF att detta inte fungerar i små företag där ägare och ledning är samma personer. Detta är emellertid ett argument för revisionsplikten. Ju starkare inflytande bolagsledningen har, desto viktigare är det för leverantörer, kreditgivare och anställda m.fl. att det sker en effektiv granskning av en revisor som är självständig och oberoende.

I panelen finns också Anders Lundström, vice VD i Företagarnas Riksorganisation.

Han vill inte omedelbart ta ställning i frågan om revisionsplikten för de minsta företagen. Hans organisation har ju medlemmar av olika kategorier som kan påverkas:

– Då intar man en traditionell svensk ståndpunkt och säger att frågan måste utredas. För att vara på den säkra sidan lägger man till ordet ”grundligt”. Så behöver man inte ta ställning inom de närmaste fem åren.

Bland Företagarnas medlemmar finns många som kan se en trygghet i att revisionen fungerar. Det finns också tunga företrädare i organisationen som vill ha kvar obligatorisk revision.

Bättre marknadsföring av revision

– Problemet är att kunden – den lille företagaren som betalar för revisionen – inte alltid upplever att revisionen har ett värde, säger Anders Lundström. Jag tycker att våra revisorer borde marknadsföra revisionen bättre och tala om vad de egentligen levererar. Tala om att vissa intressenter kommer att kräva mindre tid i anspråk av företagaren när det finns en revisionsberättelse som är kvittot på att allt står rätt till.

Men Företagarna anser dock att man åtminstone ska göra en översyn av revisionsplikten.

– Så länge som revisorerna inte lyckas övertyga kunden om revisionens värde så måste vi kräva en översyn, säger Anders Lundström. I ett remissyttrande har en medlem sagt att kostnaden för revisorns arbete innebär en förlorad månadslön utan att företagaren märker att han får något för pengarna.

Så många aktiebolag – ett oskick

Lars Lundberg finner det otroligt att revisionen skulle ha kostat en månadslön. Han påpekar också att det finns gott om utrymme för att bedriva verksamhet utan revisionsplikt – i enskilda firmor och handelsbolag. Lars Lundberg fortsätter:

– Vi tycker att det är ett oskick att så många väljer aktiebolagsformen. Har man en verksamhet där man tycker att revision är onödig ska man välja en annan verksamhetsform. Men om man ska ha aktiebolag, dvs. bedriva företag med begränsat ansvar, så får man finna sig i revisionsplikten. Man får ta de konsekvenserna om man vill ha aktiebolag. Annars får man välja annan form. Reglerna – skattemässiga och andra – för enskilda firmor och handelsbolag är så bra att man lika gärna kan ha det i många fall.

Avgift på deklarationsgranskning?

Tage Backman säger att i ett välskött småföretag med bra kvalitet på redovisningen är revisionen inte någon betungande kostnad. Större kostnader uppstår däremot när det finns brister i redovisningen.

I diskussionen om revisionsplikten har det framförts att frivillig revision skulle leda till krav på större skattekontroll och därmed ökade kostnader via skattsedeln. Anders Lundström säger:

– Ska man välja mellan att själva betala revisionen eller att få den på skattsedeln så har jag ett bra svar: låt revisionen vara frivillig. Låt bolagen välja. Man kan låta revisionsberättelsen medfölja deklarationen. Har man ingen revisionsberättelse så lägger skattemyndigheterna helt enkelt på en avgift för granskningen av deklarationen. Då får vi priskonkurrens på området. Då får vi se vad staten tar och vad revisorerna tar.

Förslaget väcker stor munterhet och Lars Lundberg betecknar det som en intressant tanke.

Låt problemföretagen betala

SRFs vice förbundsordförande Peter Berg, legitimerad redovisningskonsult, har en annan idé:

– Låt de företag som orsakar problemen betala notan i den mån det är praktiskt möjligt.

Han fortsätter:

– 77 procent av konkurserna under första kvartalet 1994 skedde i aktiebolag (där man har revision). Av företagen i Sverige är 33 procent enskilda firmor och 16 procent handelsbolag. De enskilda firmorna sysselsätter två procent av folket i det här landet och står för 13 procent av konkurserna. I landets konkurser har av de människor som berörs bara två procent jobbat i enskilda firmor och tre procent i handelsbolag. Det är icke-revisionspliktiga företag. 95 procent har jobbat i revisionspliktiga företag. Man kan fråga sig i vilken utsträckning intressenterna i de här företagen har fått de nödiga signalerna från revisionen.

Sammanslagning lyckades

Anders Lundström ger ett exempel på att man kan ha mycket god nytta av revisionen:

– Om inte Lars Lundberg hade varit vår revisor när vi slog ihop Företagarförbundet och Småföretagens Riksorganisation så hade jag inte suttit här. Den revision som Lars Lundberg och hans företag genomförde före sammanslagningen riktade sig bl.a. till 60 000 ägare. Det var 60 000 motstridiga viljor som skulle övertygas om att det hela skulle kunna sammanfogas på ett korrekt sätt. Utan revision hade det aldrig gått. Så det finns ett mycket stort värde i kvalificerad revision. Men när det gäller effektivitet och lönsamhet i mindre företag så tror jag att man måste titta på revisionsplikten och sannolikt göra revisionen frivillig.

Inge Wennberg