De Europeiska revisorernas samarbetsorganisation, FEE, har tidigare gett ut flera böcker som beskriver redovisningspraxis i Europa. Nyligen har de gett ut ytterligare en liten skrift som behandlar tillämpningen av försiktighetsprincipen. FEE har utgått från drygt 200 årsredovisningar avseende 1989 från sju länder.
Årsredovisningarna har granskats med avseende på sju olika områden, nämligen aktivering av FOU, värdering av noterade värdepapper, värdering av långa kontrakt, omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, behandling av statliga stöd, frågan om när man börjar skriva av på egentillverkade anläggningar samt varulagervärdering. För samtliga dessa områden finns mer eller mindre försiktiga redovisningsalternativ. Långa kontrakt kan t.ex. värderas såväl med som utan hänsyn tagen till upparbetad vinst. Det intressanta med FEEs skrift är att den visar de stora skillnader som finns mellan olika länder vad gäller tillämpningen av försiktighetsprincipen. Generellt gäller att Storbritannien och Nederländerna är mindre försiktiga än än exempelvis Tyskland. Det kommer knappast som någon överraskning.
Det som däremot förvånar är att EG-reglerna tycks ge utrymme för så skilda tolkningar. Av de knappt 100 företag som anger principer för värdering av noterade värdepapper har sålunda sju använt sig av marknadsvärde. Vi vet också att den danska lagen uttryckligen tillåter marknadsvärdeprincipen.
De här iakttagelserna har ett stort intresse för den svenska redovisningsdebatten. Flera organisationer är för närvarande sysselsatta med att granska redovisningskommittens förslag till ny årsredovisningslag som nyligen skickats ut på remiss. Som framhålles i FEE-skriften är Sverige ett land vars lagstiftning präglas av samma inställning försiktighetsprincipen som bland andra Tyskland. Trots det är det uppenbart att redovisningspraxis utvecklats i riktning mot anglosaxiska principer dvs. principer som betonar kapitalmarknadernas behov mer än borgenärernas.
Den här utvecklingen märks också i förslaget till ny redovisningslag. Successiv vinstavräkning blir sålunda tillåten för arbeten som utförs på kontrakt. Däremot avvisas en propå från Redovisningsrådet att tillåta att noterade värdepapper tas upp till marknadsvärde. Det argument som ges är att marknadsvärdering inte är tillåten enligt det 4:e direktivet. Som FEEs undersökning visar är verkligheten dock mer komplicerad.
Försiktighetsprincipen är en grundläggande redovisningsprincip. Hur den skall tolkas är av avgörande betydelse för utvecklingen av redovisningspraxis. FEEs skrift är värdefull genom att den visar på de stora skillnader som finns mellan europeiska länder i synen på den här principen. Möjligen kan skriften bidra till att precisera den svenska debatten innan den nya lagen antas.
(Discussion Paper on the Application of Prudence and Matching in Selected European Countries. FEE 1994. 72 sidor, pris ca 1 500 BFR.)
Rolf Rundfelt