Eftersom jag har arbetat både på byrå och på Kommerskollegium, har jag revisorsrollen i blodet. Jag arbetar så att säga i en revisorsvärld.
Det säger bolagsjurist Marcus Näslund på Ernst & Young revisionsbyrå. Hans uppgift som intern bolagsjurist skiljer sig från relationen mellan revisor och extern advokat eller jurist.
– Min uppgift är inte i första hand att upprätta olika avtal och liknande, vilket är den vanligaste rollen för en extern advokat. Istället bistår jag med råd på de juridiska problem som kan uppkomma i det dagliga revisorsarbetet. Det blir mer av problemlösning, att hitta utvägar ur ett vanskligt spörsmål så att både revisorn och klienten blir nöjda.
De vanligaste frågorna från revisorerna är vilka regler och gränser som gäller för aktieutdelning och låneförbud enligt aktiebolagslagen. Andra återkommande spörsmål är när likvidationsplikt inträder.
Här finns alltså ingen konkurrens mellan revisorn och juristen. Det handlar mer om ett informellt och smidigt samarbete. Men också om personkemi.
– Det ligger i bådas intressen att vi försöker förstå varandras språk, förklarar Marcus Näslund. Yrkesrollerna ska helst komplettera varandra, inte konkurrera.
Delvis samma marknad
Men han håller med om att advokatbyråer och revisionsbyråer konkurrerar på delvis samma marknad, och då kanske främst inom skattejuridiken.
– Min uppfattning är dock att revisionsbyråerna har en starkare ställning, bland annat genom den medvetna satsningen på skatteavdelningar, som domineras av jurister. Men det har skett en viss förskjutning genom att revisorerna tvingats släppa ifrån sig skattefrågor till interna skattejurister.
Komplicerad skattelag kräver heltidsanställda experter
Förklaringen är enligt Marcus Näslund att skattelagstiftningen har blivit så omfattande och komplicerad och förändras så snabbt att det krävs heltidsanställda skattejurister.
– Det är ytterst få revisorer som har orken, kraften och kompetensen att de kan skaffa sig djupa kunskaper inom skatteområdet. De har fullt sjå att klara av det ordinarie arbetet. Men den revisor som är intresserad och skaffar sig kompetens, är naturligtvis en stor tillgång som samtalspartner och expert.
Vill se mer samarbete
Egentligen vill Marcus Näslund att revisorer och advokater utnyttjar varandras tjänster och kompetens bättre.
– Jag vet att det momentant kostar mer pengar för klienterna, men i längden tror jag att klienten ”tjänar” på ett arbete som blir rätt från början. Det viktigaste är att såväl revisorn som advokaten inser sina begränsningar och i tid gör klart för klienten att ”här behövs annan sakkunskap”.
Han tror att framför allt yngre jurister och revisorer bör tänka på det.
– Förhoppningsvis ökar ödmjukheten med erfarenheten. Jag minns när jag hade läst proppen (som ingår i en jur. kand. examen, red. anm.). Då var man färdig för Högsta Domstolen. Men ju längre man håller på, desto mer förstår man hur komplicerat allt är.
”Det är nödvändigt att revisorernas kunskaper i fråga om straffrättsliga bedömningar höjs. I annat fall torde deras granskningsarbete aldrig kunna bli så effektivt att det motsvarar de krav olika intressenter ställer på revisorsuppdraget.” (Rubicon)
Pär Trehörning