Privata och publika aktiebolag – nu är det klart

Regeringens proposition till EG-anpassad aktiebolagslag ligger nu på riksdagens bord. Kommitténs sekreterare Rolf Skog gör här en genomgång av de viktigaste nyheterna i förslaget – som bara är en del av en större omarbetning av hela lagen.

För snart ett och ett halvt år sedan presenterade Aktiebolagskommittén sitt förslag till en EG-anpassad aktiebolagslag, se Balans 10/1992. Efter det att remissinstanserna, lagrådet och regeringen nu har sagt sitt, är saken – förhoppningsvis – klar. En proposition i ämnet presenterades i månadsskiftet mars/april och riksdagen kommer att fatta beslut i saken strax före sommaruppehållet. Den EG-anpassade aktiebolagslagen träder sedan i kraft den 1 januari 1995. Här presenteras kort de viktigaste nyheterna.

Privata och publika aktiebolag

Den svenska lagstiftningen tillhandahåller i dag endast en bolagsform utan personligt ägaransvar. Var och en som önskar bedriva verksamhet i bolag utan personligt ansvar för bolagets förpliktelser är hänvisad till aktiebolaget.

På Aktiebolagskommitténs inrådan delas nu aktiebolagen upp i två kategorier, privata respektive publika aktiebolag. Den första kategorin är avsedd för typiskt sett mindre företag med en liten ägarkrets, medan den andra kategorin i första hand är tänkt för större företag med ett stort och växlande antal ägare.

Bestämmande för gränsdragningen mellan kategorierna blir rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Ett privat aktiebolag får inte introducera sina aktier på aktiemarknaden och inte heller på annat sätt inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget givit ut. Rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning tillkommer endast publika aktiebolag. Konkret utformas gränsdragningen så att ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag förbjuds att genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis. Samtidigt införs ett förbud mot handel på värdepappersmarknaden med fondpapper utgivna av ett privat aktiebolag. Överträdelser av förbuden straffas med böter eller fängelse i högst ett år.

För att inte helt omöjliggöra extern kapitalanskaffning i privata aktiebolag görs emellertid vissa undantag. För det första blir det tillåtet att på annat sätt än genom annonsering, exempelvis genom en rundskrivelse, erbjuda upp till 200 personer att teckna eller förvärva värdepapper i ett privat aktiebolag. Det blir också tillåtet att på sådant sätt vända sig till en större krets än 200 personer, under förutsättning dels att dessa i förväg har anmält sitt intresse av sådana erbjudanden, dels att antalet utbjudna poster inte överstiger 200. Slutligen blir det fritt fram för ett privat aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag att genom annonsering eller på annat sätt vända sig till en helt öppen krets mottagare med erbjudande om överlåtelse till högst tio förvärvare.

Kategoriuppdelningen av aktiebolagen genomförs vid årsskiftet 1994/95. Aktiebolag som då finns registrerat i aktiebolagsregistret blir privat, såvida bolaget inte dessförinnan beslutat och till Patent- och registreringsverket (PRV) anmält att det skall vara publikt. Ett sådant beslut kan fattas redan nu under våren, då de allra flesta bolag har ordinarie stämma. Beslutet kan sedan registreras av PRV från halvårsskiftet. Ett börsbolag som inte tar upp saken på vårens stämma tvingas i praktiken hålla extra stämma under hösten. Beslutet att bli publikt måste ju vara taget och anmält till PRV före årsskiftet, annars blir det förbjudet att handla i bolagets aktier.

Bolag som bildas fr.o.m. den 1 januari 1995 skall inregistreras som privat eller publikt, beroende på vad bolaget självt beslutat. Vill bolaget senare byta kategoritillhörighet kan det ske genom beslut av bolagsstämman.

Föga förvånande var frågan om bolagskategoriernas beteckningar och inte minst förkortningsformerna en av de punkter i Aktiebolagskommitténs betänkande som tilldrog sig störst intresse i remissbehandlingen. Precis som kommittén stannade regeringen för beteckningarna privat respektive publikt aktiebolag, men gjorde vissa ändringar i de av kommittén föreslagna förkortningarna. Kategoritillhörigheten skall framgå av bolagets firma, antingen på det sättet att i firman skrivs ut ordet privat eller publikt, eller att firman avslutas med förkortningen (priv) eller (pub) inom parentes. Ett privat aktiebolags firma skall alltså innehålla dels ordet aktiebolag eller förkortningen AB, dels ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Det innebär att vi i framtiden kan komma att se firmor av exempelvis följande slag: Einar Johnson Bygg privat aktiebolag, Stockholms Svets AB (priv) och Aktiebolaget Ekonomikonsulterna, privat. På motsvarande sätt kan vi bland publika bolag kanske komma att finna AB Volvo (pub) och Försäkringsaktiebolaget Skandia (pub). Allt enligt regeringens förslag. Men vem vet, kanske kan riksdagen komma att ha en annan mening.

Hur många av landets närmare 300 000 aktiebolag kommer då att bli publika och hur många kommer att tillhöra kategorin privata aktiebolag? Det är svårt att säga. Det enda som är säkert är att de bolag, vilkas aktier i dag handlas på aktiemarknaden måste bli publika för att sådan handel skall kunna äga rum även efter den 1 januari 1995. Det betyder ett par hundra bolag. Vi vet också att det finns ytterligare ett par hundra aktiebolag med en spridd ägarkrets, som inte är noterade på någon marknadsplats. Det är inte osannolikt att en hel del av dessa bolag vill tillhöra kategorin publikt aktiebolag. Lägg därtill kanske något hundratal större dotterbolag för vilka det i affärssammanhang kan vara bra med beteckningen publikt. Min gissning är att det hela inledningsvis stannar vid något tusental publika aktiebolag – allt under förutsättning att det inte blir några skillnader i skatteregler för de båda kategorierna.

Aktiekapitalets storlek

Bland de övriga nyheterna i lagen märks framför allt skärpta krav på aktiekapitalets storlek. Aktiebolagskommittén föreslog i sitt betänkande att minimikravet skulle sättas till 100 000 kronor för privata aktiebolag och 1 miljon kronor för publika aktiebolag. Regeringen följer kommitténs förslag för den förstnämnda kategorin, men stannar vid 500 000 kronor för publika aktiebolag.

Aktiebolag som bildas den 1 januari 1995 eller senare och skall vara privat, måste omedelbart uppfylla kravet på 100 000 kronor i aktiekapital. För redan existerande bolag som skall bli privata aktiebolag blir övergångstiden tre år. De omkring 200 000 aktiebolag som i dag har exakt 50 000 kronor i aktiekapital kan med andra ord – om de avser att tillhöra kategorin privat aktiebolag – vänta till den 1 januari 1998 med att öka aktiekapitalet till 100 000 kronor. Bolag som inte innan dess ökat sitt aktiekapital (och inte heller trätt i likvidation eller försatts i konkurs) kommer att avföras ur aktiebolagsregistret.

Aktiebolag som skall bli publikt aktiebolag den 1 januari 1995 eller vid ett senare datum, måste fr.o.m. den aktuella tidpunkten uppfylla kapitalkravet på 500 000 kronor. Här blir det definitionsmässigt inte tal om några övergångstider.

En fråga som under remissbehandlingen uppmärksammades av framför allt småföretagens organisationer är om ett privat aktiebolag som önskar bli publikt skall kunna skaffa det nödvändiga aktiekapitalet på minst 500 000 kronor genom att vända sig till allmänheten. I linje med Aktiebolagskommitténs förslag avvisar regeringen en sådan ordning. Den skulle, menar regeringen, skapa osäkerhet om gränsdragningen mellan bolagskategorierna.

Ökning av aktiekapitalet

Ett annat område som berörs av ändringarna i lagen är aktiekapitalets ökning.

För det första införs i lagen en bestämmelse om s.k. uppskjuten apport. Träffar ett aktiebolag inom två år från dess bildande, avtal med en stiftare eller en aktieägare om förvärv av egendom och motsvarar vederlaget för denna egendom minst en tiondel av aktiekapitalet, gäller enligt den nya bestämmelsen att avtalet måste underställas bolagsstämman. Godkänner inte stämman avtalet inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet ogiltigt. Bestämmelsen skall dock inte tillämpas om förvärvet sker inom ramen för bolagets löpande affärsverksamhet eller avser värdepapper som förvärvas via börs eller auktoriserad marknadsplats.

För det andra ändras bestämmelserna rörande aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier vid kontant- och fondemission. Här införs dels en utvidgad skyldighet att i bolagsordningen reglera företrädesrätten till nya aktier, dels vissa begränsningar i det sätt på vilket företrädesrätten då får utformas. Vidare höjs majoritetskravet för bolagsstämmobeslut om att avvika från företrädesrätten, från enkel majoritet till kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de företrädda aktierna. Motsvarande ändringar görs för beslut om avvikelse från företrädesrätten vid utgivande av skuldebrev.

Nedsättning av aktiekapitalet

Ändringar görs också i bestämmelserna om nedsättning av aktiekapitalet.

För det första höjs majoritetskravet för stämmans beslut om nedsättning, från enkel till två tredjedels majoritet.

För det andra stärks borgenärsskyddet. Nedsättning av aktiekapitalet kan ske för avsättning till reservfond eller omedelbar förlusttäckning, för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till fri fond. Nedsättning för avsättning till reservfond eller förlusttäckning kan i dag ske genom beslut av bolagsstämma, medan nedsättning för återbetalning eller för avsättning till fri fond dessutom kräver rättens tillstånd för att verkställas. De nya bestämmelserna innebär att rättens tillstånd måste inhämtas även för att verkställa en nedsättning som sker för avsättning till reservfond. Dessutom vidgas den krets av borgenärer som omfattas av borgenärsskyddet i samband med nedsättning. Rätten till betalning eller säkerhet för fordran på bolaget omfattar i dag inte borgenär som tillika är gäldenär i samma rättsförhållande, exempelvis en avtalspart som ännu inte fullgjort den egna avtalsprestationen. De nya bestämmelserna upptar inte något generellt undantag av det slaget. Den enda grupp som lämnas utanför systemet blir borgenärer som har rätt till betalning enligt den statliga lönegarantin vid konkurs.

Aktiebolags ställföreträdare

En av de kanske viktigaste ändringarna i lagen rör bestämmelserna om bolagsorganens möjlighet att binda bolaget genom rättshandlande med tredje man.

Ett aktiebolag företräds av dess styrelse och i förekommande fall av dess verkställande direktör, inom de ramar som lagen anger. Har i bolagsordningen eller i beslut av bolagsstämman gjorts inskränkning i styrelsens rätt att företräda bolaget, eller har stämman, bolagsordningen eller styrelsen inskränkt verkställande direktörens rätt i detta avseende, kan enligt nuvarande regler en sådan inskränkning åberopas mot tredje man om denne ägt eller bort äga kännedom om föreskrifterna och likaså insett eller bort inse att de företagna rättshandlingarna stod i strid med föreskrifterna. Med en terminologi hämtad från avtalsrätten brukar man säga att bolaget kan gå fritt om det visar att ställföreträdaren överskridit sin befogenhet och motparten varit i ond tro därom.

De nya bestämmelserna innebär att bolaget inte kan undgå bundenhet av rättshandlingar som styrelse eller verkställande direktör vidtar i strid med en befogenhetsregel som meddelats i bolagsordningen eller av ett överordnat bolagsorgan, oberoende av om tredje man insåg att handlandet låg utanför vederbörandes befogenhet. Har exempelvis styrelsen i en instruktion för VD meddelat att denne inte får besluta om affärer av viss storlek utan styrelsens samtycke, blir bolaget ändå bundet av en sådan affär, om den ligger inom ramen för VDs behörighet.

Det nuvarande ordningen, där bolaget går fritt om motparten varit i ond tro, behålls däremot för befogenhetsöverskridanden av särskilt utsedda firmatecknare.

Vinstutdelning och lån från bolaget

Ett annat område som berörs av ändringarna är bestämmelserna om vinstutdelning och lån från bolaget.

För det första sker en viss omformulering av rekvisiten för återbetalning av otillåten utdelning. Återbetalningsskyldighet skall enligt den nya lydelsen föreligga endast om ”bolaget visar att mottagaren insåg eller bort inse att utdelningen stred mot aktiebolagslagens bestämmelser”.

För det andra avskaffas, såvitt gäller publika aktiebolag, möjligheten att få dispens från förbudet för ett bolag att lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. För privata aktiebolag behålls dispensinstitutet oförändrat.

Fusion

De kvantitativt sett mest omfattande ändringarna i lagen rör fusion. Den nuvarande strukturen med två fusionsformer – absorption och kombination – behålls, men fusionsförfarandet detaljregleras på ett helt annat sätt än vad som i dag är fallet.

För den i praktiken enda förekommande fusionsformen, absorption, där ett bolag (övertagande) tar över samtliga tillgångar och skulder i ett annat bolag (överlåtande) som i samband därmed upplöses, innebär de nya bestämmelserna i huvudsak följande.

Fusionen skall inledas med att styrelserna för de bolag som skall gå samman upprättar en gemensam fusionsplan. Planen motsvarar det som i dag kallas fusionsavtal, men skall innehålla betydligt fler uppgifter än ett fusionsavtal. Planen skall granskas av bolagens revisorer, som i ett yttrande däröver skall ange bl.a. huruvida fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning bestämts på ett sakligt och korrekt sätt.

Fusionsvederlaget får enligt gällande rätt utgöras av aktier i det övertagande bolaget, av annan egendom eller av pengar. Med de nya bestämmelserna begränsas alternativen till aktier i det övertagande bolaget eller pengar. Att låta exempelvis konvertibler ingå i fusionsvederlaget blir inte längre möjligt.

Fusionsplanen skall registreras, kungöras och under viss tid hållas tillgänglig för aktieägarna. Den skall därefter underställas bolagsstämman i det överlåtande och, i vissa fall, det övertagande bolaget. Fusion genom absorption kräver enligt gällande rätt godkännande av bolagsstämma endast i det överlåtande bolaget. För det övertagande bolaget anses fusionen inte innebära mer än ett företagsköp om vilket styrelsen kan besluta. De nya bestämmelserna innebär att en minoritet med fem procent av aktierna kan påkalla bolagsstämma även i det övertagande bolaget för att ta ställning till fusionen.

För giltigt bolagsstämmobeslut att godkänna fusionsplanen, i det överlåtande och i förekommande fall även i det övertagande bolaget, krävs att beslutet biträds av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

En intressant nyhet, som inte fanns med i Aktiebolagskommitténs förslag utan lagts till under departementsbehandlingen, rör skyldigheten att ansöka om tillstånd att verkställa fusionen. Sådant tillstånd söks i dag hos rätten. Enligt de nya bestämmelserna skall tillstånd i stället skall sökas hos PRV. Bestrids inte ansökan, kan PRV lämna tillstånd till fusionen. Bestrids den, skall verket överlämna den till rätten för prövning i sak.

En annan nyhet är att borgenärernas rätt till betalning eller säkerhet för fordringar i samband med verkställandet utvidgas från att i dag endast gälla det överlåtande bolagets borgenärer, till att också avse borgenärerna i det övertagande bolaget. Detta gäller dock inte om det övertagande bolagets ekonomiska ställning är betryggande. I sitt yttrande över fusionsplanen skall revisorerna därför också ange om fusionen kan antas medföra fara för att det övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser mot bolagets borgenärer.

Rättsverkningarna av en fusion inträder enligt nuvarande regler successivt. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överlåts på det övertagande bolaget varvid fusionsvederlaget överlämnas till det överlåtande bolaget. Därefter skiftar styrelsen i det överlåtande bolaget fusionsvederlaget bland aktieägarna. Först när detta skett och redovisning för skiftet lagts fram på stämma i det överlåtande bolaget är detta upplöst. De nya bestämmelserna innebär att rättsverkningarna inträder vid ett och samma tillfälle. Det överlåtande bolaget upplöses på samma gång som dess tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget och aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs vederlaget för sina aktier.

Registrering

Ett aktiebolag skall anmäla vissa handlingar och uppgifter om bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. När registrering skett och kungörelse därom ägt rum, kan handlingen eller uppgiften åberopas även mot tredje man som inte kände till den, s.k. positiv publicitetsverkan. Presumtionen kan emellertid brytas om det av omständigheterna framgår att tredje man varken ägde eller hade bort äga vetskap om vad som offentliggjorts. Enligt gällande rätt finns inte någon tidsfrist för att så skall kunna ske. De nya bestämmelserna innebär att presumtionen kan brytas endast intill den sextonde dagen efter kungörandet. Fr.o.m. den sextonde dagen anses ovetskap om vad som kungjorts inte i något fall ursäktlig.

En annan nyhet är att det i lagen införs en uttrycklig bestämmelse om att ett bolag innan kungörande skett inte kan åberopa ett förhållande som blivit eller bort bli infört i aktiebolagsregistret, s.k. negativ publicitetsverkan. Endast om bolaget förmår visa att motparten faktiskt känt till det icke kungjorda förhållandet går bolaget fritt.

Vidare tas i lagen in en bestämmelse som reglerar det fallet att aktiebolagsregistret och kungörelsen om vad som införts i detta inte stämmer överens. Tredje man skall då kunna åberopa kungörelsen mot bolaget, men bolaget skall kunna freda sig genom att visa att motparten kände till vad som införts i registret.

Slutligen regleras i en ny bestämmelse i vilken utsträckning ett bolag mot tredje man skall kunna åberopa fel och brister vid beslutet att utse styrelseledamot eller VD. Har beslutet i fråga förts in i aktiebolagsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, skall sådana fel kunna åberopas endast om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

Tillsammans innebär ändringarna i registreringsbestämmelserna ett starkare skydd för den som rättshandlar med ett bolag. Tredje man kommer exempelvis att fullt ut kunna lita på att den styrelse som är registrerad vid tiden för ingåendet av ett avtal med bolaget också har behörighet att binda bolaget. Bolaget kan inte i efterhand komma i från avtalet genom att hävda att den registrerade styrelsen vid avtalstidpunkten hade avgått eller att beslutet att utse styrelsen var ogiltigt. Bl.a. mot den bakgrunden avskaffas också kravet på att aktiebolag varje år skall inkomma med en förteckning till PRV över bolagets styrelseledamöter, VD, firmatecknare, revisorer m.fl.

Fortsatt reformarbete

Sammantaget berörs mer än en tredjedel av aktiebolagslagens drygt två hundra paragrafer av de beslutade ändringarna i lagen den 1 januari 1995. Det är emellertid bara början på en större förnyelse av den svenska aktiebolagslagen.

Närmast på tur står nu redovisningsfrågorna. Redovisningskommittén har nyligen presenterat ett förslag till EG-anpassning av de svenska redovisningsreglerna, se Balans 3/1994. Förslaget innebär bl.a. att aktiebolagslagens elfte kapitel ersätts av en helt ny årsredovisningslag. Där finns också en del andra ändringar i aktiebolagslagen, bl.a. en ny koncerndefinition. Förslaget kommer, om allt går som planerat, att resultera i en proposition under hösten.

Därefter är det dags för Aktiebolagskommittén att redovisa sitt slutbetänkande. Med EG-anpassningen bakom sig arbetar kommittén nu med en totalgenomgång av aktiebolagslagen, från första till sista kapitlet och diskuterar därvid en rad frågor som under de senaste decennierna aktualiserats i den svenska debatten. Det gäller exempelvis olika typer av överlåtelsebegränsningar på aktier, förvärv av egna aktier, bolagsorganens kompetens och ansvar, minoritetsskyddets utformning och mycket, mycket annat.

Tillsammans blir dessa ändringar så omfattande att vi inom några år med största sannolikhet kommer att ha en helt ny, och förhoppningsvis förbättrad, aktiebolagslag på bordet.

Rolf Skog är sekreterare i aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 10/92.