Peter Carlsson på Öhrlings Reveko har blivit ekonomie licentiat. Han är den förste som gått i mål i den licentiatutbildning kombinerad med praktik på revisionsbyrå som startats vid Tekniska högskolan i Linköping.
Birger Rapp, professor i ämnesområdet ekonomiska informationssystem, drog den 1 februari 1991 igång en licentiatutbildning med inriktning på revisionsbranschen.
Det var planerat att utbildningen skulle ta tre år. Det gjorde den med all önskvärd punktlighet. Den 31 januari 1994 disputerade Peter Carlsson, Öhrlings Reveko, på sin licentiatavhandling. Opponent var dosent Tommy Andersson (norsk dosent, därav stavningen) från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som kunde gratulera till en utomordentlig och föredömlig avhandling.
Till Peter Carlsson överlämnades bl.a. en silverbuckla – ämnet ekonomiska informationssystems ”Licentiate Cup”. Cupen är ett vandringspris som Peter Carlsson redan när detta läses torde ha fått lämna ifrån sig till Camilla Sjöström, SET Revisionsbyrå, som stod närmast i tur att disputera.
Sedan starten har nio personer inlett den här utbildningen. Fyra började 1991, lika många 1992 och ytterligare en förra året.
Dags för utvärdering
Nu när de första börjar gå ut är det dags för utvärdering. Helt klart är att de som går igenom utbildningen blir mycket nyttiga för sina arbetsgivare, dvs. de revisionsbyråer som är med och betalar verksamheten.
– Intresset från de byråer som varit med hittills har hela tiden varit stort, säger Birger Rapp. Och för dem som är med i programmet går det också mycket bra. De blir så nyttiga i företaget att de ibland har svårt att ägna själva utbildningen den tid som det var tänkt från början. Men jag tror att det kommer att ordna sig.
Formellt ska man under de tre licentiatåren vara på högskolan 30 procent av tiden och på revisionsbyrån 70 procent. Praktiktiden gör att utbildningen är beräknad att ta tre år. Annars är två år den formella normaltiden för en licentiatutbildning.
Hårt arbete
Peter Carlssons erfarenhet är att det krävs både hårt arbete och flexibilitet för att vara med i det här utbildnings- och forskningsprogrammet:
– Man kan inte förvänta sig att det ska bli något åtta-till-fem-jobb, vare sig på byrån eller högskolan. Det här kräver mer. Man måste satsa en hel del fritid.
Att klara av en sådan här utbildning på tre år kräver alltså mycket. Men Birger Rapp menar samtidigt att verksamheten på revisionsbyrån stimulerar forskningsbiten så att man blir klar snabbare.
Att klara en licentiatutbildning inom planerad normaltid är nämligen i allmänhet inte normalt.
– Jag tror att engagemanget ökar när man har en arbetsplats som står bakom en, säger Peter Carlsson. Dessutom gör man en kontinuerlig avrapportering varje gång man kommer från byrån till högskolan. Det gör att man håller uppe tempot.
Hittills är det Öhrlings Reveko, Bohlins, Ernst & Young, SET och TRG Som stöttat den här licentiatutbildningen. Efter utvärderingen av det som hänt hittills kan det bli aktuellt att bjuda in fler revisionsbyråer att delta.
Separerad ledning och finansiering
Peter Carlssons avhandling är inte någon renodlad revisionsbok. Den har mer av anknytning till hans dagliga arbete inom området Affärsutredningar på Öhrlings Reveko.
Avhandlingen heter ”Separation av företagsledning och finansiering” med undertiteln ”Fallstudier av företagsledarutköp ur ett agentteoretiskt perspektiv”.
Den utgår från något mycket normalt som man kanske inte reflekterar över så ofta: det faktum att företag finansieras av aktieägare och långivare, dvs. andra personer än dem som leder verksamheterna.
Peter Carlssons första forskningsfråga är om denna separation av företagsledning och finansiering medför kostnader.
Ett sådant problem kan diskuteras utifrån en allmän vetenskaplig teori, kallad agentteorin. Ett företag är enligt den teorin ett centrum för kontrakt mellan individer, vilkas intressen delvis sammanfaller, delvis står i konflikt med varandra. På grund av bl.a. motstridiga intressen mellan ägarna och en anställd ledning kan det enligt agentteorin uppstå tre slags kostnader:
1) Kostnader för övervakning, dvs. kostnader för huvudmannens uppföljning av ledningen.
2) Försäkranskostnader, dvs. kostnader som följer av att ledningen försöker skapa garantier för huvudmannen att man inte avviker från dennes intressen.
3) Residualförlust, dvs. den välfärdsförlust som huvudmannen kan göra genom att godta att ledningen trots allt fattar vissa beslut som avviker från vad som är förenligt med en nyttomaximering för honom.
Tre företag undersökta
Peter Carlssons andra forskningsfråga är om den här agentteorin är användbar för empiriska studier av organisationer.
Och det direkta syftet med avhandlingen är att utifrån det agentteoretiska perspektivet beskriva de kostnader som har att göra med separation av företagsledning och finansiering i företag.
För att göra detta har Peter Carlsson undersökt tre företag där han talat med VD, andra ledningspersoner, bankmän och/eller revisorer.
Gemensamt för de tre företagen är att de genomgått ett företagsledarutköp (eller management buy-out, som man ofta säger på svenska).
Men det är främst inte företagsledarutköpens konsekvenser som Peter Carlsson beskrivit – utan tvärtom, kan man säga. Han studerar situationen efter utköpen och jämför med hur det var före. På det viset kan slutsatser dras om hur det är när finansieringen och ledningen i ett företag är separerade. (Efter uppköpen är de ju kombinerade.)
Peter Carlsson finner att den nämnda agentteorin lämpar sig mycket väl för empiriska studier av organisationer. Han finner också att separerad ledning och finansiering innebär väsentliga kostnader.
Kostnader uppstår
Han säger att i företag där inte företagsledningen också är ägare så verkar kostnader uppstå genom att ledningen inte förvaltar företaget på ett helt värdemaximerande sätt. Det kostar också för aktieägarna att följa upp företagsledningen och att företagsledningen försöker skapa garantier för aktieägarna att den inte avviker från aktieägarnas bästa i sin förvaltning.
I företag där aktieägare och ledning inte själva finansierar företaget utan också har lånefinansiering tycks kostnader framför allt uppstå på grund av knapphet på kapital och sämre villkor hos leverantörer och långivare. Dessutom kostar det för långivarna att följa upp aktieägare och ledningsgrupp. Det uppstår också kostnader för långivarna när aktieägare och ledning försöker skapa garantier för långivarna.
– Skuldsättningsgraden och företagsledningens del av ägarintresset bör således beaktas vid värdering av företag, skriver Peter Carlsson.
Camilla Sjöström som är nästa ”revisorslicentiat” från Linköping har skrivit en avhandling som heter ”Revision och lagreglering – ett historiskt perspektiv”.
Inge Wennberg