Revisor i Balans: Habibah Abdul, kvinna, muslim och revisor med svenska klienter

Habibah Abdul är ovanlig för att vara revisor i Malaysia: hon är kvinna, muslim och delägare i landets största revisionsbyrå, Arthur Andersen. En av hennes kunder sedan gammalt är Electrolux. I år kommer hon också att börja arbeta med SKF sedan Arthur Andersen fått uppdraget att världen över sköta revisionen åt den svenska koncernen.

Fast själv säger hon bara:

– Jag kan skatta mig lycklig över att jag en gång började arbeta på ett företag som går så bra!

Det är fullt med folk i receptionen. Människor kommer och går i en strid ström. Jag ser några äldre män och kvinnor, traditionellt klädda, med kassaböcker och verifikationspärmar i knät. Bredvid sitter unga män, ivrigt fingrande på mobiltelefonerna.

Stämningen i receptionen hos Arthur Andersen ger en god bild av vad som håller på att hända i Malaysia. Vid sidan om de välkända tigrarna Singapore, Hong Kong, Sydkorea och Taiwan smyger Malaysia fram som ett av Sydostasiens verkliga framtidsländer. Tillväxten i Malaysia är på närmare tio procent, något som inte minst märks i huvudstaden Kuala Lumpur som på tio år vuxit från 800 000 till tre miljoner invånare.

Arthur Andersen är i sin tur Malaysias största revisionsbyrå. Med ungefär 1 000 anställda är man störst i de storas liga, följda av Price Waterhouse, och KPMG.

Trots detta är Arthur Andersen en relativt ung revisionsbyrå i Malaysia. Landet var tidigare en brittisk koloni och byråer som Ernst & Young och Price Waterhouse har en längre tradition.

Habibah Abdul är en jäktad kvinna som till en början motvilligt låter sig intervjuas, särskilt nu i början av året när arbetsbelastningen är som störst. Men efter hand blir hon allt mer ivrig. Habibah Abdul trivs med att berätta och förklara och man anar en inte obetydlig pedagogisk sida hos henne.

Hem från Göteborg

När vi träffas har hon nyligen besökt Göteborg. Arthur Andersen har precis fått ansvaret att revidera alla SKFs dotterbolag världen över och i Sverige träffades man för att diskutera uppläggningen av arbetet.

– SKF hade fyra olika revisionsbyråer men nu har man valt att koncentrera sig till en, berättar hon. I Malaysia är det Price Waterhouse som fått lämna ifrån sig SKF till Arthur Andersen.

Habibah Abdul studerade vid University of Malaya i Kuala Lumpur, men efter några år på en lokal revisionsbyrå fortsatte hon 1977 till London för arbete och studier. Det var också där hon fick sin auktorisation.

Hon återvände 1981 från London och började på Hanafiah, Raslan & Mohammed. 1988 blev hon partner i byrån och 1990 var hon med när man gick samman med Arthur Andersen, som då var betydligt mindre i Malaysia.

– Jag återvände till Malaysia i början av 80-talet, vid samma tid som den stora tillväxten i Malaysia på allvar tog FARt. Det var förmodligen helt rätt period att börja arbeta här.

Den snabba ekonomiska utvecklingen har under vissa perioder närmast orsakat en brist på revisorer. Nu är situationen stabilare, men fortfarande är genomströmningen i yrket stor. Varje år tar Arthur Andersen in flera unga revisorer. Begynnelselönen ligger på ca 5 000 kronor i månaden, efter tre år kommer man upp i motsvarande 11 000 kronor.

– För tre år sedan var det många som slutade och lämnade oss och började jobba hos våra kunder. Det var bättre betalt och de såg tiden här som en läroperiod, ett första steg i yrkeskarriären. Däremot är det få som öppnar egna byråer. Och om någon slutar och öppnar eget så riktar de sig normalt till ett helt annat marknadssegment. Än så länge har ingen tagit kunder med sig när de lämnat Arthur Andersen, fortsätter Habibah Abdul.

Stor försiktighet

Trots den höga tillväxten råder ingen yra bland malaysiska företagare. Tvärtom är de flesta mycket kostnadsmedvetna, inte minst när det gäller revisionstjänster.

Arthur Andersen har både små och stora kunder, en blandning Habibah Abdul tycker är bra. Själv är hon framför allt inblandad in de stora kunderna, men det händer också att hon gör något på de som är mindre.

Formellt finns inte något system med en fast arvoderingsnivå, men i praktiken så sker väldigt lite arbete idag på ”löpande räkning”. Även på en stor byrå som Arthur Andersen anpassas debiteringsnivån efter kunden, vanligen genom att en ung revisor får hand om en mindre kund.

– Kunderna är mycket kostnadsmedvetna och trycket är stort på oss att hålla nere våra arvoden. Ibland ber kunden att få in offerter från fyra fem olika revisionsfirmor innan de bestämmer sig.

Habibah Abdul upplever att kunderna ställer högre krav för varje år som går. Inte så att de byter byrå, kunderna är generellt lojala, men om de är missnöjda med arvode och service så flyttar de.

– Klienterna blir också mer kunniga om vad de ska begära av sina revisorer. Och de vet att det finns många revisionsföretag som tillhandahåller samma tjänster. Därför måste vi vara känsliga när det gäller våra arvoden. Vi måste vara flexibla.

Malaysia är ett land med en intressant befolkningsblandning. Malajerna utgör den största gruppen, ungefär 50 procent och de är till största delen muslimer. Därefter följer indier och kineser. När det gäller religion är blandningen också mycket stor: islam, buddism, kristendom, hinduism – alla trosriktningar finns representerade.

Kvinna från arbetarklassen

Habibah är själv hälften kines, hälften malaj. Hon är muslim och hennes familj tillhör arbetarklassen. Dessutom är hon kvinna och framgångsrik revisor. Är inte det en ovanlig kombination?

– Jag ska inte säga att det är vanligt med kvinnliga revisorer. De senaste åren har flera kvinnor blivit anställda av oss, men när jag började 1981 var jag ensam kvinna. Efter samgåendet med Arthur Andersen var jag den första kvinnliga partnern och det har jag förblivit fram till 1993, då vi fick en ny kvinnlig partner.

Idag utgör kvinnorna alltså två av tjugo partners på Arthur Andersen. Habibah Abdul är inte säker på om detta ska tolkas som positivt. Trots allt tycker hon sig sen en tydlig förändring: även bland chefer i kundföretagen blir andelen kvinnor högre men visst blir en del klienter fortfarande förvånade av att möta en kvinna.

– Fast också där har det förändrats. För tio år sedan hade en hel del företag problem med att acceptera kvinnor, konstaterar hon.

Den islamska medvetenheten

Det kan förefalla som en motsättning, men samtidigt som Malaysia blir ett allt modernare land, ökar också den islamska medvetenheten. Tidigare var de flesta muslimska kvinnor västerländskt klädda. Idag bär praktiskt taget alla muslimska skolflickor det traditionella doket över hår och ansikte.

Habibah Abdul vill för sin del inte blanda ihop religion och arbete, men hon tycker att media ofta visar en förvrängd bild av islam.

Med Electrolux Malaysia har hon arbetat i sex–sju års tid. Electrolux har varit länge i Malaysia dit en del produktion också är förlagd. Marknaden för vitvaror växter snabbt i takt med att levnadsstandarden i Malaysia höjs och det lokala Electrolux-bolaget hör till de som går bäst inom koncernen.

När Electrolux ska revideras samlar Habibah Abdul ett team på åtta–tio personer kring sig. Bolaget hör till Habibah Abduls mellanstora kunder (hon reviderar också en del malaysiska banker) och med Gunnar Broberg, Electrolux VD, har hon en bra kontakt:

– Han har varit här länge, jag tror att han gillar Malaysia! säger hon och skrattar.

Finns det då någon skillnad mellan att arbeta med Electrolux och ett lokalt, malaysiskt företag?

Jo, det kan vara en skillnad, menar Habibah Abdul. I ett malaysiskt företag befinner sig entreprenörer, ägaren, hela tiden nära revisionsbyrån. Därför blir det lättare att förstå bolagets tankar kring verksamheten. Hos multinationella bolag finns den högsta ledningen någon annanstans.

– De multinationella bolagen har en striktare tidsplan, redovisningen måste vara tillgänglig samtidigt överallt i världen. Därför kan man nog generellt säga att de multinationella företagen har ett bättre redovisnings- och bokföringssystem än många malaysiska företag, menar Habibah Abdul.

Malaysisk lagstiftning är relativt strikt, eftersom den är baserad på ett brittiskt system. Här är likheterna med Singapore stora.

– Det är en fördel för oss när det finns klara regler att följa. Med den malaysiska lagstiftningen som grund har vi inga problem att uppfylla de krav man ställer i Sverige, Storbritannien eller USA när det gäller bokföring, revision och redovisning. Detta är också viktigt för utländska företags intresse för att investera i landet. I Indonesien som jämförelse, finns inte alls samma revisionsstandard. Man vet inte om man kan jämföra ett bokslut med ett annat.

Känslig fråga

Hur svenska är då Electrolux Malaysia? Frågan är lite känslig, särskilt om man som Habibah Abdul inte vill såra någons nationalistiska känslor. Fast sanningen är nog att Electrolux mest är som andra stora multinationella företag.

– Svenska företag har som regel hög kvalitet på sina produkter. Men de inser också att konkurrensen är hård. Det räcker inte med kvalitet, man måste också vara flexibel och ha en aggressiv marknadsföring.

Svensk julisemester har hon svårt att förstå. I Malaysia tar man två veckor under året. Själv är Habibah Abdul ogift och hon har inga barn. Det blir inte mycket tid över, men när hon någon gång är ledig så spelar hon golf, en sport som älskas passionerat av många tusen malaysier.

– På söndagar jobbar jag inte. Då spelar jag golf, säger Habibah Abdul, muslim, revisor, malaysier med 23 i handicap.

David Isaksson är frilansjournalist