Balans publicerar här utdrag ur remissvaren till Revisorsutredningen avseende tillsyns- och auktorisationsfrågor. En del av svaren har kortats och redigerats något av utrymmesskäl.
Sveriges Advokatsamfund:
Samfundet understryker vikten av att ett enhetligt disciplinärt system åstadkoms och det synes som om FARs förslag ”En enhetlig tillsyns- och disciplinorganisation för auktoriserade och godkända revisorer” bäst skulle gagna en fortsatt positiv utveckling av revisorsyrket.
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR:
FAR föreslår att förslaget om att en stiftelse med staten, FAR och SRS som huvudmän tar över ansvaret för tillsyns- och disciplinverksamheten anpassas så att det blir godtagbart för alla berörda parter. Om myndighetslösningen ändå väljs kan FAR godta båda alternativen varvid även förslagen om disciplinförfarandet tillstyrks.
Företagarnas Riksorganisation:
Försöken att finna en privat eller delvis privat lösning på auktorisations- och tillsynsfrågan bör fortsätta (vilket skulle ligga väl i linje med ambitionen i regeringens pågående regelförenklingsarbete). Det vore förvånansvärt om inte revisorerna som har en central position i det ekonomiska livet skulle kunna sköta dessa frågor i egen regi med stor integritet under tillsyn av staten och med ev. insyn från intressentgrupperna.
FR förordar att den föreslagna påföljden erinran införs.
Sveriges Försäkringsförbund:
Möjligheterna till självreglering när det gäller auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorerna bör ytterligare övervägas.
Sveriges Industriförbund:
Förbundet föreslår att auktorisationer och tillsynsfrågorna i princip överlämnas att ombesörjas av revisorerna själva genom sina organisationer med ett inslag av medverkan från staten. Det fortsatta arbetet bör inriktas på en stiftelselösning med staten, FAR och SRS som stiftare.
Förbundet tillstyrker utredningens förslag om ändringar i det disciplinära förfarandet och påföljderna.
Kammarkollegiet:
Kollegiet anser att självregleringsalternativet inte är en framkomlig väg. Om tillsynsverksamheten även i fortsättningen skall vara statlig bör uppgiften anförtros Kammarkollegiet. Tillsynsverksamheten skulle väl passa in i den verksamhet som kollegiet f.n. bedriver. Nuvarande personal kan följa med verksamheten till Kammarkollegiet.
Kammarrätten i Stockholm:
Kammarrätten ser helst att tillsynen över revisorer även i fortsättningen ligger kvar på Kommerskollegium så att erfarenheterna inom den myndigheten tas till vara. I annat fall delar domstolen utredningens bedömning i fråga om lämpligaste andrahandslösning.
Kommerskollegium:
Kollegiet anser bl.a. att risken för trovärdighetsproblem, intressekonflikter och problem av förvaltningsrättslig karaktär talar mot självreglering på revisorsområdet och för fortsatt myndighetsadministration, varför auktorisations- och tillsynsverksamheten även framdeles bör vara en statlig angelägenhet. För att tillgodose krav på service och lättillgänglighet samt av kostnads- och effektivitetsskäl bör verksamheten vara förlagd till Stockholm. Vid en omlokalisering bör verksamheten förläggas till Kammarkollegiet varvid verksamheten fortsatt kan bedrivas i nuvarande lokaler.
Patent- och Registreringsverket
PRV anser att om det föreligger starka skäl för att flytta bort tillsynsverksamheten från Kommerskollegium, så bör i första hand en av revisorerna själva anordnad tillsynsverksamhet enligt advokatmodellen med visst statligt inslag övervägas. Utredningen har dock inte tillräckligt belyst och värderat för- och nackdelar med en sådan lösning.
Rikspolisstyrelsen:
En aktiv tillsyn av hur revisorsyrket utövas är viktig. Av hänsyn till samhällsintresset bör denna tillsyn utövas direkt av statlig myndighet. Det är viktigt att tillsynsmyndigheten i framtiden utövar en aktivare kontroll än hittills.
Riksrevisionsverket:
Enligt RRV behövs ett auktorisationsförfarande, som i och för sig tar hänsyn till professionella meriter, men som dessutom betonar egenskaper som integritet, objektivitet, moral och omdöme. Auktorisationsförfarandet bör utformas så att revisorernas auktoritet och självständighet ytterligare stärks. För uppgiften att auktorisera revisorer bör det övervägas att inrätta ett särskilt organ ”Rådet” (myndighet eller privaträttsligt organ). I Rådet bör revisorernas yrkessammanslutningar, företagens intresseorganisationer och aktieägarintressen vara representerade. Rådet bör vidare besitta hög juridisk kompetens och ha demokratisk förankring. I uppgifterna bör ingå att ange vad som är god revisors- och revisionssed, att auktorisera revisorer samt att ev. utfärda rekommendationer om auktoriserad revision för vissa typer av företag i det fall sådan revision inte föreskrivs i lag. Rådet skall i särskilda fall kunna uttala sig om huruvida god sed tillämpats eller inte samt även upphäva en auktorisation permanent eller tillfälligt.
Sveriges Akademikers Centralorganisation:
SACO delar utredningens bedömning att en fortsatt statlig tillsyn är önskvärd. En självreglering kan aldrig i den samlade omvärldens ögon garantera oberoendet i bedömningarna och respekten för normgivningsmakten på samma sätt som en statlig tillsyn. SACO tillstyrker att tillsynsmyndigheten är lokaliserad till Stockholm och att det, om en förflyttning från Kommerskollegium verkligen krävs, i första hand bör vara Patent- och registreringsverket.
Skatteförvaltningen – Riksskatteverket:
RSV har inget att invända mot utredningens val av Kammarkollegiet som ny tillsynsmyndighet. De alternativa förslag som behandlas i utredningen om privatisering eller en stiftelse där revisorsorganisationerna får ett övervägande inflytande anser RSV vara mindre lämpliga.
Statskontoret:
I motsats till utredningen föreslår Statskontoret att regeringen närmare bör pröva en ökad grad av självreglering rörande auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer. Det förhållandet att den löpande tillsynen sköts i ett system med självreglering fråntar inte staten ansvaret att följa hur regelsystemet fungerar och ta initiativ till ändringar. Problemet med åtkomst av sekretessbelagda uppgifter vid en stiftelselösning är inte ett oöverstigligt hinder även om viss anpassning i gällande sekretessbestämmelser krävs.
Svenska Revisorsamfundet SRS:
Tillsynsförfarandet bör utformas så att grundkraven på trovärdighet, hög rättssäkerhet och effektivitet tillgodoses. Däremot är det inte en huvudfråga för SRS om den organiseras i offentlig eller annan regi. SRS kan acceptera en helt eller delvis privat lösning om denna domineras av andra grupper än revisorer och är uppbyggd så att företrädare för dessa grupper har ett starkt inflytande. Skall tillsynsverksamheten fullgöras av en myndighet anser SRS att det är viktigt att denna har andra uppgifter inom det näringsrättsliga området och en generell rätt inom redovisningsområdet. En tänkbar modell är att myndighetens uppgift renodlas till att pröva ansökningar om godkännande/auktorisation, ev. dispensprövning och utreda tillsynsärenden. Myndigheten förutsätts därvid mer aktivt ta initiativ till prövning av revisorers agerande. Beslut om disciplinpåföljder bör fattas av en fristående nämnd. Beslut i enklare och otvistiga ärenden kan dock avgöras av myndigheten. Den fristående nämnden kan ingå i ett helt eller delvis privat organ. Ett sådant privat organ kan med fördel ha andra uppgifter utöver att fatta beslut i tillsynsärenden. En viktig sådan uppgift är utveckling av god redovisningssed.
Lunds Universitet:
Universitetet anser inte det förslag som utredningen för fram löser de problem som förknippas med tillsynsförfarandet utan endast till viss del förbättrar revisorernas rättssäkerhet. Utredningen borde lägga FARs förslag om tillsyn som grund för den framtida tillsynen över revisorer.