Granskning av prospekt – omarbetat förslag till rekommendation

Åke Danielsson, medlem i FARs revisionskommitté, och Åsa Weiner kommenterar i denna artikel FARs nya förslag till rekommendation om granskning av prospekt. Texten till rekommendationen publiceras direkt efter artikeln.

Från den 1 januari 1993 gäller nya lagar, förordningar och föreskrifter vilka reglerar när prospekt skall upprättas och vilken information olika prospekt skall innehålla. Det nya regelverket, som innebär en anpassning till EGs regler inom detta område, omfattar samtliga företag vars aktier är noterade på Stockholms Fondbörs A-, OTC- eller O-lista men även andra bolag vars aktier är utgivna för allmän omsättning. FARs förslag till rekommendation om granskning av prospekt har omarbetats med anledning av det nya regelverket.

Syftet med denna artikel är att presentera FARs nya förslag till rekommendation och att redogöra för de ändringar som skett jämfört med det tidigare förslaget till rekommendation samt att belysa de överväganden som legat bakom den nya rekommendationen. I början av artikeln redogörs även kortfattat för det nya regelverket som legat till grund för den vidtagna omarbetningen.

När skall prospekt upprättas?

Två lagar som reglerar när prospekt skall upprättas har tillkommit: lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (börslagen) och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). Dessa lagar gäller parallellt med aktiebolagslagens (1975:1385) ABL krav på upprättande av prospekt. Vidare har Stockholms Fondbörs i ytterligare ett fall uppställt krav på upprättande av prospekt.

Börslagen föreskriver att börsprospekt skall upprättas när ett bolag ansöker om inregistrering av aktier på Stockholms Fondbörs A-lista, både när bolaget har aktier inregistrerade sedan tidigare och när så inte är fallet. Det sistnämnda kravet ersätter det krav på att upprätta introduktionsprospekt som tidigare fanns reglerat i förordningen om Stockholms Fondbörs, vilken nu upphört att gälla. Även i de fall bolag som är noterade på O-listan söker sig till A-listan skall således börsprospekt upprättas även om någon nyemission ej sker i samband härmed.

Vissa undantag från skyldigheten att upprätta börsprospekt finns reglerade i lag (se bilaga till rekommendationen). Vidare har lagstiftaren givit Finansinspektionen (FI) rätt att medge undantag i de fall behovet av information tillgodosetts på annat sätt. I FIs föreskrifter FFFS 1993:26 2 kap har undantag från skyldighet att upprätta börsprospekt avseende aktier gjorts i ett flertal fall. Bl.a. behöver börsprospekt inte upprättas om ansökan om inregistrering avser aktier som utgivits till en eller ett fåtal (ca 10) fysiska eller juridiska personer.

LHF reglerar två typer av prospekt, emissionsprospekt och erbjudandeprospekt. Reglerna om emissionsprospekt är tillämpliga både för bolag som vid emissionstillfället redan har aktier noterade på O- eller OTC-listan och för bolag som i samband med emissionen ansöker om att notera sina aktier på O- eller OTC-listan. Prospektkravet omfattar även andra, ej noterade, bolag vid emissioner riktade till en öppen (obestämd) krets. Reglerna om emissionsprospekt gäller dock ej emission av aktier som är inregistrerade på A-listan eller är föremål för ansökan om inregistrering på A-listan. I dessa fall gäller börsprospektreglerna. Reglerna om erbjudandeprospekt gäller samtliga bolag med aktier noterade eller inregistrerade vid Stockholms Fondbörs men även övriga bolag som uppfyller de förutsättningar som anges i i LHF.

I bilaga till rekommendationen redogörs för vilka förutsättningar som gäller för att skyldighet att upprätta emissions- och erbjudandeprospekt skall föreligga. I bilagan anges också i lag reglerade undantag från denna skyldighet. Lagstiftaren har vidare givit FI rätt att medge undantag från prospektskyldigheten och FI har utnyttjat denna rätt för vissa typer av prospekt (FFFS 1993:26 16 kap). Bl.a. behöver prospekt inte upprättas när en emission eller ett erbjudande omfattas av ett prospekt som i sin helhet har godkänts av börsen.

Stockholms Fondbörs har uppställt krav på att noteringsprospekt skall upprättas när ett bolag ansöker om notering på O- eller OTC-listan. Kravet att upprätta noteringsprospekt gäller sålunda endast i de fall bolaget ej sedan tidigare har aktier noterade på O- eller OTC-listan.

I ovanstående bild sammanfattas i vilka fall olika typer av prospekt skall upprättas enligt börslagen och LHF samt enligt Stockholms Fondbörs. Uppställningen har indelats i fyra kolumner eftersom kraven skiljer sig dels mellan A-listan och O/OTC-listorna och dels beroende på om bolaget sedan tidigare har aktier inregistrerade/noterade (är inregistrerat/noterat) eller ej (skall inregistreras/noteras). Prospekt som skall upprättas av en köpare i samband med offentligt erbjudande om aktieförvärv behandlas ej i denna artikel, då reglerna härför är oförändrade och dessa prospekt ej omfattas av rekommendationen om granskning av prospekt.

ABLs regler förutsätts vara välkända. Fr.o.m januari 1995 gäller kravet på att upprätta prospekt för publika bolag och beloppsgränsen för när prospekt skall upprättas sänks till 300.000 kr (ABL 4 kap 18 §).

Krav på information i olika typer av prospekt

FIs informationskrav avseende prospekt, vilka är omfattande, är oförändrade jämfört med tidigare. Utöver redovisningshandlingar skall i prospektet bl.a. lämnas en redogörelse för koncernens verksamhet och dess ställning inom branschen samt uppgifter om företagsledning och aktieägare.

FIs föreskrifter (FFFS 1993:26) reglerar vilken information som skall finnas i börsprospekt och i emissionsprospekt. FIs krav är mycket detaljerade jämfört med ABLs krav. Kraven omfattar både uppgifter som är väsentliga för bedömningen av bolaget och uppgifter av mer formell karaktär. Bl.a. skall information lämnas beträffande utvecklingstendenserna för bolagets produktion, försäljning, lagerhållning och orderläge, ersättningar och värdet av övriga förmåner till styrelse, ledande befattningshavare och revisorer, bolagets organisationsnummer samt styrelsens säte.

Kraven på information är likartade för börs- och emissionsprospekt. I ett flertal avseenden föreligger dock större krav på information i börsprospekt. Börsprospekt skall bl.a, till skillnad från emissionsprospekt, innehålla följande: detaljerade uppgifter rörande dotterbolag, intressebolag och andra bolag där innehavet är väsentligt för bolaget, uppgift om personalens fördelning på huvudsakliga verksamhetsområden och program som syftar till delägarskap för de anställda, investeringar de senaste tre räkenskapsåren samt redogörelse för fastighetsinnehav. För både börs- och emissionsprospekt gäller dock att börsen/FI kan medge att uppgifter får utelämnas.

Så kan t.ex ske om informationen endast är av mindre betydelse och inte är sådan att den påverkar bedömningen av bolaget. Vad gäller börsprospekt har börsen vidare möjlighet att avseende viss information, bl.a. framtidsutsikter, medge undantag även av andra, i föreskrifterna ej närmare preciserade, skäl.

För börsprospekt avseende aktier, som erbjuds bolagets aktieägare med företrädesrätt, föreligger ett mindre omfattande informationskrav i de fall bolaget redan har aktier inregistrerade vid samma börs. Något informationskrav finns ej reglerat för erbjudandeprospekt. För introduktionsprospekt enligt den tidigare förordningen om Stockholms Fondbörs hänvisades till ABLs regler om innehållet i emissionsprospekt.

Enligt Stockholms Fondbörs riktlinjer skall noteringsprospekt i största möjliga utsträckning innehålla samma information som krävs för börsprospekt. Det krav på minst tre års verifierbar historia som gäller för A-listan saknas dock för notering på O/OTC-listorna. I detta avseende behöver alltså reglerna för börsprospekt inte upprätthållas för noteringsprospekt.

Näringslivets börskommittés rekommendation om utformning av prospekt (NBK 1986) är alltjämt tillämplig. En stor del av den information som krävs enligt rekommendationen omfattas dock numera av de informationskrav som finns i FIs föreskrifter. För närvarande pågår diskussioner inom NBK om rekommendationen skall omarbetas till att endast utgöra ett komplement till FIs föreskrifter eller om den helt skall upphöra att gälla.

I bilden på nästa sida (se Balans 12/94 sid. 16) sammanfattas vilka informationskrav/rekommendationer som är tillämpliga för olika typer av prospekt.

Finansinspektionens och Stockholms Fondbörs roll

FI har fått en central och utökad roll som tillsynsmyndighet. En av FIs uppgifter är att godkänna emissionsprospekt och att registrera emissions- och erbjudandeprospekt enligt LHF. Sedan januari 1993 har ca 120 emissions- och erbjudandeprospekt registrerats hos FI. Stockholms Fondbörs ansvarar för godkännande och registrering av börsprospekt. Registrerade börsprospekt uppgår till ca 180. Den sakliga prövningen av att informationen är korrekt svarar bolagets styrelse och revisorer för. Därutöver sker en formell granskning hos FI respektive Stockholms Fondbörs av att den information som krävs enligt FIs föreskrifter finns med.

Denna granskning, som ligger till grund för det godkännande dessa lämnar, omfattar således ej en granskning av att informationen är korrekt. Detta framgår också av att det för både emissions- och börsprospekt finns krav på att prospektet skall innehålla uppgift om att det godkännande som givits av börsen/FI inte innebär någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller fullständiga. (Det ansvar som fondkommissionärer har för utgivna prospekt behandlas ej här.)

Krav på granskning

ABLs krav på bolagets revisorer att granska uppgifter som lämnas i prospektet är oförändrade. Med undantag för eventuella uppgifter motsvarande delårsrapport skall all information som krävs enligt ABL granskas.

Reglerna om granskning av börsprospekt och emissionsprospekt enligt LHF finns intagna i FIs föreskrifter om prospekt. (För granskning av introduktionsprospekt hänvisades tidigare till ABL 4 kap 24 §.) FI kräver en granskning som möjliggör för revisorn att uttala sig om förekommande uppgifter ur årsredovisningarna blivit korrekt återgivna i prospektet samt lämna uppgift om eventuella anmärkningar som intagits i revisionsberättelserna för de tre senaste räkenskapsåren. Därutöver finns ej något granskningskrav, vilket också framgår av att revisorn skall ange huruvida andra delar av prospektet granskats. FIs krav på granskning är således mindre omfattande än ABLs.

FARs nya förslag till rekommendation om granskning av prospekt

Granskning

FARs nya rekommendation omfattar i likhet med den tidigare rekommendationen emissionsprospekt enligt ABL. Börsprospekt, noteringsprospekt, emissionsprospekt enligt LHF samt vissa typer av erbjudandeprospekt som tillkommit genom det nya regelverket omfattas vidare av den nya rekommendationen. Erbjudandeprospekt enligt LHF som skall upprättas med anledning av att någon erbjuder sig att sälja aktier omfattas av rekommendationen. Däremot omfattas ej erbjudandeprospekt som enligt LHF skall upprättas när någon erbjuder sig att köpa aktier.

För den typ av erbjudandeprospekt som skall upprättas vid offentliga erbjudanden om aktieförvärv med kontant betalning, som är ett exempel härpå, har FAR redan utformat en rekommendation om granskning. FARs rekommendation avser granskning av prospekt som upprättats enligt NBKs rekommendation avseende offentligt erbjudande om aktieförvärv.

På sikt kommer denna rekommendation att ingå i rekommendationen om granskning av prospekt så att samtliga typer av prospekt regleras i en rekommendation. Utöver detta kan det i vissa fall tänkas förekomma prospekt med anledning av att någon erbjuder sig att köpa aktier i ett bolag. För dessa prospekt får man pröva huruvida granskning bör företas från fall till fall.

Rekommendationen avser endast prospekt avsedda för spridning inom Sverige och upprättade enligt svenska lagar. Det är numera vanligt förekommande att emissioner riktar sig såväl till den svenska som den internationella marknaden. Det har ansetts viktigt att påtala att prospekt som sprids till andra länder kan komma att tolkas efter dessa länders regelverk, vilket kan medföra ett ökat ansvar för revisorn. Rättsläget synes vara oklart. För prospekt som skall utges i andra länder bör revisorn därför särskilt informera sig om gällande rätt.

I den tidigare rekommendationen lämnades en utförlig redogörelse över ABLs informationskrav samt en genomgång av utvecklingen i praxis vad gäller informationsgivning i prospekt. Omfattande, och till skillnad från ABL mycket detaljerade, informationskrav föreligger avseende börsprospekt och emissionsprospekt enligt LHF. Det väsentliga har ansetts vara att redogöra för var krav på information finns reglerat.

I den nya rekommendationen har därför redogörelsen för informationskrav så långt det är möjligt begränsats till en hänvisning till aktuella regelverk. Mot bakgrund dels av den korta tid som de nya reglerna existerat, dels av den likriktning av lämnad information som de detaljerade kraven medför har det vidare ej ansetts finnas anledning att ta med ett avsnitt om utvecklingen i praxis.

Utgångspunkten för den nya rekommendationen är att granskningsinsatsen skall vara densamma oberoende av enligt vilka lagar ett prospekt är upprättat. ABLs krav på granskning är som framgår ovan mer omfattande än de krav som ställs på granskning av prospekt upprättade enligt övriga lagar. I de fall prospekt behöver upprättas enligt det nya regelverket föreligger dock i normalfallet även krav på att upprätta prospekt enligt ABL. Det har inte ansetts önskvärt att uppställa ett mindre omfattande granskningskrav vid de enstaka tillfällen då en läsare kan antas ställa samma krav på tillförlitlighet för dessa prospekt som för övriga prospekt.

I prospekt lämnas normalt även information som ej föreskrivs enligt ABL, t.ex. uppgifter som krävs enligt FIs föreskrifter eller som rekommenderas av NBK. En del av informationen har direkt anknytning till olika resultat- eller balansposter genom att utgöra en ytterligare specificering eller komprimering av väsentliga redovisningsdata. Annan ekonomisk information är olika typer av nyckeltal. I likhet med vad som gäller för granskning av årsredovisningar skall dessa uppgifter, till skillnad från information av annan art, granskas mer ingående då de är härledda från information som revisorn granskat och uttalat sig om i revisionsberättelsen.

I rekommendationen anges nu att revisorn bör erhålla skälig tid för sin granskning. Den tidigare skrivningen var att revisorn bör erhålla åtminstone en vecka för slutlig granskning av det färdigställda prospektet. Om revisorn på ett tidigt stadium följer prospektarbetet kan det dock saknas skäl att kräva så mycket som en vecka för att granska det färdigställda prospektet medan det i fall där revisorn blir kontaktad först när prospektet är färdigställt kan krävas mer än en vecka att granska prospektet. Revisorn har att i varje enskilt fall avgöra om skälig tid föreligger för att utföra granskning i enlighet med rekommendationen.

Granskningsberättelse

Endast ett förslag till granskningsberättelse lämnas. Skälet är att det har ansetts viktigt att ha en enhetlig granskningsberättelse för alla förekommande slag av prospekt trots att ABL till skillnad från FIs föreskrifter inte innehåller några särskilda bestämmelser om hur den granskningsberättelse som intas i prospektet skall utformas. Det förslag till granskningsberättelse som lämnas bygger på att granskning skett i enlighet med FARs rekommendation. Om det i något fall skulle uppkomma en situation där granskning ej kunnat ske i enlighet med FARs rekommendation är det viktigt att det av granskningsberättelsen klart framgår i vilka avseenden avsteg skett från FARs rekommendation. Om några uppgifter i prospektet ej granskats, vilket torde vara fallet endast undantagsvis, skall detta klart framgå.

Här lämnas en redogörelse över innebörden i granskningsberättelsens olika komponenter:

Samtliga granskningsberättelser bör innehålla denna formulering så att det framgår att granskningen utförts i enlighet med FARs rekommendation.

Enligt den tidigare rekommendationen skulle revisorn ange att granskningen utförts enligt god revisionssed. Det har bedömts, bl.a. i remissbehandlingen, att då prospekt sprids utanför Sverige skulle en hänvisning till god revisionssed kunna medföra en ökad risk för revisorn. En översättning av god revisionssed skulle i vissa länder komma att tolkas vidare än den svenske revisorn avsett.

Vad gäller prognoser kan och bör revisorn endast uttala sig om att informationen är siffermässigt korrekt beräknad med tillämpning av för företaget normala grunder och utifrån angivna förutsättningar. I de fall prognoser lämnas i prospektet skall det därför anges att de granskats endast i begränsad omfattning. Genom hänvisningen till FARs rekommendation har läsaren av prospektet möjlighet att förvissa sig om vilken granskning som skett. Av rekommendationen framgår att revisorns granskning ej omfattar de förutsättningar varpå framtidsbedömningarna baseras. Den granskning som skall ske av prognoser som presenteras i prospekt motsvarar den granskning som skall ske av prognoser intagna i årsredovisningar.

I prospekt som utgivits under de senaste åren har proforma resultat- och balansräkningar varit vanligt förekommande. Det är därför bra att den nya rekommendationen, till skillnad från den tidigare, även reglerar dessa. Revisorns granskning begränsas här till att förvissa sig om att uppgifterna är korrekt härledda ur räkenskaper eller årsredovisningar samt att de upprättats med beaktande av de förutsättningar som anges i prospektet. Det är således viktigt att de förutsättningar på vilka proformaredovisningen grundas på ett klargörande sätt framgår av prospektet.

Delårsrapporten, som ju är den mest aktuella ekonomiska informationen i ett prospekt, skall granskas i enlighet med FARs förslag till översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter. Detta är en utvidgning av granskningskravet jämfört med den tidigare rekommendationen.

I FIs föreskrifter har revisorn ålagts att ange om uppgifter ur årsredovisningarna har blivit korrekt återgivna. Denna uppgift skall grundas på en kontroll av att uppgifterna är identiska med tidigare avgivna årsredovisningar. 3/4s föreskrifter föreskriver således en begränsad granskning till skillnad från den granskning som baseras på ABLs krav där det inte är tillräckligt att konstatera att överensstämmelse föreligger med tidigare framlagda årsredovisningar. Det bör dock observeras att FIs föreskrifter samtidigt uppställer ett krav på att redovisningshandlingarna skall vara uppställda i sådan form att jämförelse mellan åren möjliggörs (3 kap, 51 §, 17 kap 31 §). FIs föreskrifter kräver vidare att en redogörelse skall lämnas för ändringar i redovisningsprinciper som vidtagits de senaste tre åren samt vilka effekter förändringarna haft.

Det viktiga för läsaren måste vara att redovisningshandlingarna ger en rättvisande bild av bolagets tillgångar och skulder, resultat och finansiella ställning i övrigt. I normalfallet uppnås detta genom att tidigare framlagda årsredovisningar, i syfte att uppnå jämförbarhet, justeras för de ändringar i redovisningsprinciper som vidtagits. I de fall redovisningshandlingarna ej är identiska med tidigare årsredovisningar men där skillnaderna i sin helhet hänför sig till att justering gjorts för ändringar i redovisningsprinciper skall detta därför anges.

Här skall framgå samtliga lagar enligt vilka prospektet är upprättat. För emissionsprospekt enligt ABL finns informationskrav angivna i själva lagtexten. För börsprospekt och emissionsprospekt enligt LHF finns informationskraven reglerade i FIs föreskrifter i enlighet med vad som anges i förordningarna om börs- och clearingverksamhet respektive om handel och tjänster på värdepappersmarknaden. Rekommendationen omfattar som framgår även noteringsprospekt. För dessa prospekt, som ej regleras av någon lagstiftning utan upprättas i enlighet med krav från Stockholms Fondbörs, finns ej några lagstadgade krav på information. Något krav enligt lag som bör hänvisas till föreligger således ej för dessa prospekt.

Då annan revisor tidigare granskat information som utnyttjas i prospektet skall detta alltid omnämnas i granskningsberättelsen. Tidigare skulle detta omnämnas endast om upplysningen bedömdes vara av särskilt värde för läsaren. Denna information skall nu lämnas för samtliga prospekt, då FIs föreskrifter medför att detta nu snabbt blir praxis vad gäller prospekt. I de fall anmärkning föreligger skall denna, i enlighet med FIs föreskrifter, anges. Någon möjlighet att göra undantag om grunden för anmärkning undanröjts föreligger ej. Med anmärkning avses samtliga avvikelser från den rena revisionsberättelsen. Anmärkning avser således både anmärkningar enligt ABL 10 kap 10 § och upplysningar i övrigt. För tydlighetens skull skall det av granskningsberättelsen framgå att revisionsberättelser avgivits utan anmärkning.

Auktor revisor Åke Danielsson och civilekonom Åsa Weiner är båda verksamma vid Öhrlings Reveko. Danielsson medverkade senast i Balans nr 10/93.