Granska prospekten!

FAR har kommit med ett förslag till ny rekommendation om granskning av emissionsprospekt.

Det kan behövas, som framgår av Balans reportage här intill.

Det finns risker med hittillsvarande svenska regler och formuleringar:

Om detta är flera av de tillfrågade överens.

Revisionskommitténs nya förslag kommenteras i den följande artikeln och sist i blocket publicerar Balans hela texten till det nya förslaget.

Emissionsprospekt som sprids utanför Sveriges gränser kan i värsta fall bli en mycket dyrbar affär för den revisor som undertecknat granskningsberättelsen.

– Här finns alla skäl att vara försiktig, säger Karl-G Giertz, auktoriserad revisor och VD för KPMG Bohlins. Översätts de granskningsberättelser som skrivits enligt rekommendationerna i FARs samlingsvolym ordagrant till främmande språk och sprids utomlands, kan nämligen revisorn göras ansvarig för de prognoser prospekten innehåller.

Därmed kan revisorn komma att ställas till ansvar i domstol om prognoserna inte infrias.

Främst gäller problemet prospekt som riktar sig till USA-marknaden.

– Det är ju också den största finansmarknaden och med tanke på den stora benägenhet man där har att ställa människor till rättsligt ansvar i tid och otid, anser jag att det finns all anledning att göra kollegorna uppmärksamma på dessa förhållanden, fortsätter Karl-G Giertz.

Vad det rör sig om är en kollision mellan olika rättssystem.

Så här är rekommendationen till revisorns granskningsberättelse formulerad i FARs Samlingsvolym 1994:

– Den markerade formuleringen är olämplig eftersom revisorn därmed tar ansvar för områden han rimligtvis inte kan ta ansvar för, säger Karl-G. Giertz. Och om formuleringen är olämplig i Sverige är den direkt farlig i amerikansk miljö.

– Naturligtvis finns risken att en placerare hävdat att han lidit skada om de prognoser som görs i ett prospekt inte uppfylls, säger Anders Strömqvist, jurist på FAR.

Och det oavsett om aktierna går sämre eller bättre än prognosen. Går de sämre har de inte uppfyllt de utfästelser som gjorts, går de bättre kan placeraren hävda att han blivit lurad att sälja till ett för lågt pris på grund av uppgifterna i prognosen.

– Men frågan är vilka regler som gäller för en sådan talan, fortsätter Anders Strömqvist. Var ska talan väckas – i Sverige eller USA? Vilken lag ska tillämpas – svensk eller amerikansk?

– Man kan naturligtvis hävda att granskningen gjorts i Sverige, av svenska revisorer och i enlighet med det vi betraktar som god revisionssed, säger Gerhard Nevrell, försäkringsjurist på Skandia och den som hanterar Skandias ansvarsförsäkringar för revisorer. Men med tanke på amerikanska myndigheters benägenhet att hävda amerikansk rätt överallt där amerikanska intressen står på spel, så är det inte svårt att gissa sig till deras inställning.

Men det finns alltså inga prejudikat i frågan. Hittills har inget sådant fall prövats i domstol, så vitt de experter Balans talat med känner till.

De prospekt för emissioner som svenska företag gör i USA innehåller ofta en formulering om att aktierna inte kommer att registreras i USA eller Kanada eftersom aktierna inte får erbjudas eller säljas där utöver vad som medges enligt regel S i United States of America Securities Act 1933 eller till kvalificerade investerare i enlighet med regel 144 A.

Regel 144 A tillkom 1990 som en reaktion på utländska företags tveksamhet att vända sig till den amerikanska kapitalmarknaden på grund av de omfattande krav som USAs Securities and Exchange Commisson – SEC – ställer. Samtidigt insåg SEC att alla investerare inte har behov av det skyddsnät som SECs lagar och regler innebär, liksom att finansiella institutioner har behov av en likvid och fungerande marknad även för icke registrerade värdepapper.

Då konstruerades termen Qualified Institutional Buyer, QIB eller kvalificerade institutionella investerare, en person eller ett företag som alltså förväntas vara så kunnig och erfaren att de kan värdera ett prospekt enligt exempelvis svensk lag.

– Men att hänvisa till en regel som 144 A är ingen garanti mot anspråk på skadestånd, förklarar Gerhard Nevrell.

Han vill dra en parallell till händelser som inträffade då han arbetade på Volvo. Det hände att privatpersoner själva importerade modeller av Volvo som inte såldes i USA. I efterhand vände de sig till Volvo i USA och krävde att företaget skulle anpassa bilarna till amerikanska miljö- och säkerhetskrav.

– Våra jurister rådde oss att uppfylla deras krav, trots att bilarna aldrig varit avsedda för den amerikanska marknaden eller de krav som där råder.

Bakgrunden var de uppmärksammade rättegångar där biltillverkare dömts till enorma skadestånd för olyckor som ansågs bero på felaktigheter i bilarnas konstruktion.

Säljs aktier som erbjudits Qualified Institutional Buyers enligt regel 144 A vidare till andra investerare, så är de juridiska konsekvenserna svåra att överblicka, enligt Gerhard Nevrell.

– Och även om svenska revisorer inte kan tvingas infinna sig i amerikanska domstolar och det strider mot vårt rättstänkande, kan revisorn i fråga knappast åka till USA utan att riskera påföljd. Likaså kan byråns eventuella tillgångar i USA tas i beslag.

En rad obehagliga konsekvenser med andra ord.

Täcker de svenska revisorernas ansvarsförsäkring ett sådant åtal i exempelvis USA?

– Nej, i våra grundförsäkringar finns undantag som gäller framför allt USA och Kanada, svarar Gerhard Nevrell.

– Men alla de stora byråerna har en internationell försäkring som täcker sådana eventualiteter.

Den försäkringen har dock en hög självrisk.

– Som dock i sin tur delvis täcks av FARs ansvarsförsäkring, förklarar Gerhard Nevrell.

De stora revisionsbyråerna har också internationell expertis till sitt förfogande. Så har exempelvis KPMG fem amerikanska experter i London vars huvuduppgift är att hjälpa de europeiska samarbetspartnerna med att anpassa prospekt, granskningsberättelser, comfort letters med mera till amerikanska förhållanden.

Mest utsatta för detta problem skulle då vara byråerna strax under de största – de som har kunder med internationella ambitioner men som saknar eget internationellt nätverk.

– FARs revisionskommitté har också skrivit ett nytt förslag till rekommendation som kommer i 1995 års utgåva av Samlingsvolymen, berättar Anders Malmeby, revisor på KPMG Bohlins och medlem i revisionskommittén.

– I den skrivningen ber vi revisorerna uppmärksamma att andra förhållanden vad gäller granskning och utformning av granskningsberättelser kan vara tillämpliga för prospekt som avses att spridas utanför Sverige.

Men här stöter man på ytterligare ett problem: vid en emission är man skyldig att ge samma information till alla marknader och investerare.

– Samtidigt är det vi ser bara toppen av isberget, förklarar Karl-G. Giertz. Alla så kallade comfort letters till emissionsinstituten som bekräftelse på vissa förhållanden i företaget innehåller betydligt fler av den här typen av konflikter mellan rättssystem och praxis i olika länder.

– Det finns alltid en intressekonflikt när det gäller comfort letters, säger Ulla-Britt Nordin, auktoriserad revisor på Price Waterhouse, tillika ordförande i FARs revisionskommitté. Investmentbanken som sköter emissionen vill naturligtvis ha en så bred skrivning som möjligt, medan revisorerna är mer återhållsamma.

Detta gäller alltså framför allt comfort letters, medan granskningsberättelser i prospekt lämnar mindre förhandlingsutrymme därvidlag.

– I det nya förslaget till granskningsberättelse har vi försökt knyta an så nära som möjligt till FARs regler och svensk lagstiftning just för att inte hamna i ett så brett och allmänt godkännande som den tidigare versionen gav utrymme för, säger Ulla-Britt Nordin. Och speciellt gäller det sista stycket.

Det nya förslaget till formulering av granskningsberättelse för emissionsprospekt eller erbjudandeprospekt lyder så här:

– Den springande punkten är var vi ska svara för det vi gör, förklarar Ulla-Britt Nordin. Ska det inte ske i Sverige blir situationen betydligt mer komplicerad. Samtidigt har jag svårt att se att en granskning utförd enligt FARs rekommendationer av ett prospekt upprättat enligt svensk lagstiftning skulle kunna dömas efter andra lagar och regler än de svenska.

Detta även om granskningsberättelsen sedan översätts.

– Men jag kan bara rekommendera alla att ta hjälp av experter i sådana här fall, framför allt när det gäller utfärdandet av comfort letters. Gör man inte det utsätter man sig för enorma risker, säger Ulla-Britt Nordin.

Lars Malmström