Debattordföranden, Stig Nilsson från Ernst & Young, inledde paneldebatten på FAR-dagen den 25 november med att ge ordet åt reklammannen Ulf Strömqvist, som talade om begreppet image i allmänhet – årets ämne var ”Din image som auktoriserad revisor” – och om revisorernas image i synnerhet.
Strömqvist redovisade en mycket ovetenskaplig enkät där revisorernas image jämförts med ett antal kändisar.
– Det blev Gösta Ekman-figuren Papphammar som kom närmast, sa han.
Svenska Dagbladets finansanalytiker (på väg till TV) Peter Malmqvist gav en annan sida av revisorernas imageproblem.
– Ute på ett litet företag, hos Dagny i kassan, märktes revisorerna under det kaotiska 80-talet mest när det kom ett gäng ”halvtonåringar” som utan att presentera sig börjar rota i alla papper.
Byråunderskrifter?
Malmqvist återkom senare i debatten också till frågan om byråunderskrifter kontra påteckning av enskilda revisorer:
– Finns det någon sorts påskriftsmonopol på de stora byråerna? Varför kan inte de medarbetare som varit ute på företagen och skött det mesta av revisionen också få underteckna revisionsberättelsen?
Auktor revisor Katja Elväng från KPMG Bohlins tog upp revisorernas uppträdande ute på företagen och ställde frågan om det brast i branschens förmåga att kommunicera, i den sociala skolningen.
Aktiespararnas andre vice ordförande Gunnar Ek såg frågan ur bolagsstämmoperspektiv:
– Revisorerna borde synas mer på bolagsstämmorna i de publika företagen. Vi har kallat upp flera revisorer på podiet i år.
Ek föreslog senare i debatten att revisorerna skulle ”få en kvart om året” – på stämman – och då berätta om vad man gjort och ge utvidgad information om revisionsarbetet.
– Kanske också ett litet betyg på företaget... Men framförallt måste revisorerna bli tuffare. Ni vågar för lite, ni ska hela tiden entydigt stå på ägarnas sida!
Ek manade också revisorerna att hjälpa till nu när tvivelaktiga figurer från 80-talets härvor börjar göra come-back i affärslivet.
Generaldirektör Peter Kleen vid tillsynsmyndigheten Kommerskollegium tyckte att revisorerna borde informera om vad revisionsuppdraget innebär innan man tillträder det. Han pekade på ett nödvändigt samband mellan en eventuellt tuffare attityd från revisorerna och stödjande lagregler.
– I Aktiebolagskommittén försöker vi hitta sådana lagregler, framhöll advokat Rolf Åbjörnsson, som hade en hög tanke om revisorernas integritet och kompetens:
– Under 20 års samarbete i konkursärenden har jag sett kanske fem fall av oegentligheter där revisorn varit inblandad, det är i alla fall extremt lite.
Rådgivarrollen
Men han menade också att rådgivarrollen kunde grumla förtroendet för revisorernas självständighet. Blotta misstanken om ett beroendeförhållande skadar trovärdigheten.
Åbjörnsson och andra debattdeltagare var också inne på frågor om anbud, upphandling och fakturering.
Hur påverkar det revisorernas image om det visar sig att revision är en vara man likt SKFs Mauritz Sahlin stoltserar med att ha sparat pengar på?
Och hur ser omvärlden på ospecificerade à conto-fakturor på runda tal?
– Arvodena var ohemula på 80-talet sa Gunnar Ek, som dock i likhet med flera andra debattörer ansåg att revision av god klass måste få kosta.
Revisionsplikten
Mot slutet av debatten kom man också in på revisionsplikten i de mindre företagen:
– Den debatten har väl inte förbättrat vår image?
Frågan kom från Stig Nilsson och han fick svar bl.a. av Peter Malmqvist:
– Nej, det har den inte. Speciellt inte som stora delar av marknaden inte alls kan skilja på SRS, FAR, SRF och så vidare.
Rolf Åbjörnsson erinrade om att man i Aktiebolagskommittén var överens om revisionsplikten.
– Däremot är det fel att så många bildar aktiebolag, sa han. Det misskrediterar aktiebolagsformen med alla småbolag som borde vara enskild firma.
Peter Malmqvist betonade också att det vore en viktig ändring till det bättre att få bort en massa små aktiebolag till förmån för enskilda firmor. När det gällde publika företag hoppades han mycket på det färska beslutet att i börskontraktet skriva in regler om att avvikelser från Redovisningsrådets rekommendationer nu måste framgå klart av den externa redovisningen.
I den följande interna diskussionen bland FAR-dagens deltagare visade det sig sedan att många ledamöter helt eller delvis avvisade panelens verklighetsbeskrivningar.
Dock var alla eniga om att det är ett komplicerat och mödosamt arbete att informera omvärlden om revision och revisorer på rätt sätt.
Bengt Holmquist