Den granskning som i dag sker hos Patent- och registreringsverket (PRV) när det gäller insända räkenskapshandlingar innebär bl.a. en kontroll av att vi får in förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse. Vidare att det finns ett s.k. fastställelseintyg på räkenskapshandlingarna, att vissa poster i handlingarna finns angivna samt att årsredovisningen och revisionsberättelsen är undertecknad. Kontrollen av att revisionsberättelsen är undertecknad av registrerad revisor är dock av stickprovskaraktär, vilket är i överensstämmelse med uttalandena i förarbetena till nu gällande aktiebolagslag (prop. 1975:103 s 580 f.). PRV får in mellan 800 och 2.500 räkenskapshandlingar varje dag.
PRV har valt att koncentrera tillgängliga resurser på att försöka överhuvudtaget få in räkenskapshandlingar från bolagen. Endast ca 50 procent av landets 297 000 aktiebolag kommer in med handlingarna i rätt tid. Ett resurskrävande arbete är bl.a. att likvidationsförlägga bolag som inte kommit in med årsredovisning för något av de två senaste åren.
Inom PRV tycker vi det är viktigt att man kan lita på de uppgifter som finns tillgängliga hos verket. PRV har med den sittande Redovisningskommittén tagit upp frågor om vilken granskningsskyldighet som verket skall ha när det gäller räkenskapshandlingarna. Detta bl.a. på grund av att PRVs roll enligt aktiebolagslagen är något otydlig och att en hel del av de som söker information hos PRV förutsätter att kontrollen ligger på en mycket hög nivå.
PRV är inte främmande för att göra mera omfattande kontroller, kanske också beträffande om tillräcklig täckning finns för aktiekapitalet. Naturligtvis hör kontroller av att registrerade personer undertecknat dokumenten till de granskningsuppgifter PRV kan utföra på ett mera heltäckande sätt.
PRV ägnade revisionsberättelserna en särskild uppmärksamhet under hösten 1993. Verket fann då i en del fall att det inte var den registrerade revisorn som undertecknat revisionsberättelsen. Detta berodde i de flesta fall på att bolaget inte hade anmält sin nya revisor för registrering eller att ny revisor registrerats men att revisionsberättelsen på ett korrekt sätt avgivits av den tidigare revisorn.
En annan relativt vanlig situation var att den registrerade revisorssuppleanten skrivit under revisionsberättelsen utan att därtill ange att han skrivit under den i egenskap av suppleant då ordinarie revisor haft förfall. PRV kräver numera vid sin stickprovsgranskning att dessa revisionsberättelser skall kompletteras med förtydligande om att det är revisorssuppleanten som skrivit under handlingen och att det i denna anmärkts att den ordinarie revisorn haft förfall. Genom dessa åtgärder vill PRV således om möjligt förhindra att bolagen ”går förbi” den ordinarie revisorn.
Det är svårt för PRV att avgöra om brottsmisstanke föreligger men det hindrar dock inte verket från att i uppenbara fall av brott lämna underrättelse till polisen. Exempelvis vände sig verket till polisen när ett stort ”upplägg” av momsfiffel kunde misstänkas.
Problemen med att bolagen inte i tid ger in räkenskapshandlingar har föranlett PRV att föreslå ett system med förseningsavgifter. Det förslaget kommer riksdagen att ta ställning till i höst. Redan för årsbokslut per den 31 december 1994 kan det bli aktuellt med förseningsavgifter om handlingarna inte kommit in till PRV inom sju månader efter räkenskapsårets utgång. I de frågor som riksdagen skall ta ställning till ligger också ett förslag från PRV att bolag som inte kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse inom elva månader efter räkenskapsårets utgång skall kunna sättas i likvidation.
Slutligen har PRV föreslagit att bolag som inte har registrerad behörig revisor skall kunna likvideras. Det finns ca 8.000 bolag som saknar behörig revisor och som efter den 1 januari 1995 kan bli föremål för PRVs likvidationsåtgärder om riksdagen antar PRVs förslag.
Åke Svensson, Chef för räkenskapsenheten, PRVs bolagsavdelning