Utvecklingen av kvalitetskontrollen hör till det viktigare som just nu sker på revisorsområdet i de nordiska länderna. Det framgår av rapporterna till Nordiska Revisorsförbundets årsmöte, som nyligen hölls i Grythyttan.

Det norska systemet med kvalitetskontroll har haft sitt första hela verksamhetsår. Kontrollen utförs av 17 personer – nio från de större och åtta från de mindre revisionsbyråerna, åtta från Oslo-området och nio från övriga landet. Alla medlemmar i Norges Statsautoriserte Revisorers Förening NSRF, ska kontrolleras under loppet av en femårsperiod.

De fynd som gjorts hittills lämnar en hel del övrigt att önska – främst gällde det bristande dokumentation av planeringsarbete, utfört revisionsarbete, slutsatser och genomgångar av arbete som utförts av medarbetare.

Man fann bl.a. också dålig närvaro vid lagerinventeringar – eller brist på goda skäl att inte vara med vid inventeringen. Kontrollen visade också att fler saldoförfrågningar borde ha gjorts. I en del fall var granskningen av viktiga delar av klienternas interna kontroll bristfällig.

En del enskilda brister betecknas som mindre allvarliga. Men totalbilden anses otillfredsställande.

Tjugonio procent av de kontrollerade revisorerna har krävts på handlingsplaner för att förbättra efterlevnaden av gällande regler. Hos sex av hittills 151 kontrollerade revisorer är bristerna så allvarliga att fallen överlämnats till disciplinnämnden. Alla dessa fall gäller enmansbyråer.

Den finska Föreningen CGR (CGR = av Centralhandelskammaren godkänd revisor, motsvarar auktoriserad) har inrättat en kvalitetsstödkommitté som nyligen börjat arbeta. Kommittén erbjuder föreningens medlemmar frivilligt kvalitetsstöd. En tidigare rekommendation om kvalitetskontroll har ersatts av en ny som gäller intern kvalitetskontroll.

I Danmark har Foreningen af Statsautoriserede Revisorer, FSR, utfärdat en ny rekommendation om kvalitetsstyrning. FSRs kvalitetskommitté håller på med två rapporter om den föreningsstyrda kvalitetskontrollen. Beslutet om att på allvar sätta igång en kvalitetskontroll fattades i maj i år.

I Sverige har FARs styrelse gett en utredare i uppdrag att lägga fram förslag till en föreningsadministrerad kvalitetskontroll. Förslag på olika lösningar väntas under hösten. Frågan om kvalitetskontroll har tidigare utretts av två särskilda arbetsgrupper.

Nya utbildningskrav

Det tidigare praktikkravet för auktorisation i Danmark, minst tre års erfarenhet av allmänt revisionsarbete hos en auktoriserad revisor, har specificerats till att gälla arbete med revision av årsredovisningar, koncernredovisningar eller motsvarande. Motsvarande skärpning gäller för godkända revisorer.

Det finska handels- och industriministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska klarlägga behovet att slå samman och utveckla de olika former av revisorsexamen som finns i landet: CGR, GRM, OFR. (GRM motsvarar svensk godkänd revisor. OFR-revisorer arbetar i offentlig verksamhet.) Kanske kan resultatet bli en enhetlig revisorsexamen.

I Norge har föreslagits en utvidgning av revisorsutbildningen från tre till fyra år. Förslaget ligger på departementsnivå.

Sverige kan på utbildningssidan skryta med att de första ekonomie licentiaterna med revisorsinriktning under året utexaminerats från universitetet i Linköping (se Balans nr 3/94).

Revisionslagar ses över

Finlands regering har lagt fram ett förslag till en allmän revisionslag till vilken en del regler i speciallagstiftning om revision också överförs. I en alternativ proposition från en riksdagsman, som också är revisor, föreslås bl.a. en begränsning av lagens tillämpningsområde, en definition av revisionsuppdragets innehåll och en begränsning av revisorernas ansvar. Också Föreningen CGR har speciellt framfört att revisorns skadeståndsansvar begränsas. Det ser dock ut att bli svårt. Lagen är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet.

Enligt lagen kommer alla som blivit CGR- eller GRM-revisorer före den 1 januari 1996 att räknas som godkända (dvs. ”EU-godkända”).

Revisionslagstiftningen i Norge håller också på att ses över. En utredning ska vara klar i februari 1995. I direktiven står bl.a. att revisorer ska medverka aktivt i kampen mot olika former av ekonomisk brottslighet. Utredningen ska också begrunda om inte revisionsplikten bör ändras. Redan i juni 1994 gjordes en ändring i revisionslagen i den här riktningen. Handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor med årliga intäkter på mindre än fem miljoner kronor behöver inte revideras. Regeringen hade satt gränsen vid två miljoner men stortinget höjde.

Den isländska revisorsföreningen Félag Löggiltra Endursko_denda, FLE, har lagt fram ett förslag till lagreglerat externt disciplinärt system. Något beslut har ännu inte fattats av alltinget. FLE anser sig ha gjort allt man kunnat för att påskynda saken. Några klagomål på isländska auktoriserade revisorer har dock ännu aldrig förekommit.

I Sverige lade efter den statliga revisorsutredningen 1993 regeringen fram ett förslag om att utreda en ”privatisering” av den tillsyn av auktoriserade och godkända revisorer som f.n. sköts av Kommerskollegium. Men det förslaget har avslagits av riksdagen. Den framtida revisorstillsynen bereds nu av en särskilt utredningsgrupp under Närings- och Justitiedepartementen. Både FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS är med i gruppen.

Miljösatsningar

FAR har tillsatt en arbetsgrupp för att undersöka vilka etiska och metodmässiga insatser som kan motiveras av att flera FAR-byråer engagerat sig på miljöområdet.

Tillsammans med danska Advokatsamfundet och de konsulterande ingenjörernas förening har FSR bildat Foreningen av Akkrediterede Miljöverifikatorer. FSRs syfte är att skapa bästa möjliga beredskap inför eventuella framtida miljörevisionsuppgifter. FSR bildade redan förra året en miljökommitté. FSR var också med om att dra igång en miljöarbetsgrupp inom den europeiska revisorsorganisationen FEE, Fédération des Experts Comptables Européens.

På Island har gjorts försök att införa en ny revisorskategori, dvs. godkända revisorer. Det har dock inte gett något resultat. Sannolikt kommer det bara att finnas auktoriserade revisorer på den isländska marknaden även i framtiden.

I Sverige har vi under året haft en debatt om revisionsplikten i mindre bolag där Sveriges Redovisningskonsulters Förbund gått ut med budskapet att revisionsplikten i små aktiebolag bör tas bort. Tanken har tagits upp i den statliga s.k. avregleringsdelegationen.

Nya bolagsregler

Sanktionerna mot företag som för sent lämnar in sina årsredovisningar till den danska Erhvervs- og Selskabsstyrelsen har skärpts. Styrelsen har fått rätt att i sådana fall bl.a. inhämta upplysningar om bolaget från dess revisor. Redan 1992 infördes motsvarande bestämmelser med avseende på bl.a. bokföringslagen. Nu sker alltså ytterligare ett ingrepp i revisorns tystnadsplikt. Industriministern har dock sagt att man alltid först ska vända sig till företagsledningen innan revisorn kontaktas.

Den finska aktiebolagskommittén har med tanke på såväl EU som inhemska behov föreslagit en rad ändringar i aktiebolagslagen. Bolagen delas in i privata och offentliga. Kravet på minimiaktiekapital höjs från 15.000 till 50.000 mark. Det blir skärpta regler för tvångslikvidation.

En ny aktiebolagslag kommer i Norge. Man ska skilja mellan ”privata” och ”offentliga” bolag. Dessa ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr (i dag 50.000) resp. 1.000.000 kr.

I Sverige stannar vi som bekant vid 500.000 kr för de s.k. publika bolagen.

En ny kommunallag är på gång i Finland. Det föreslås bl.a. att minst en revisor i kommunen bör vara godkänd av revisorsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin, dvs. vara OFR-revisor.

Redovisningspraxis utvecklas

Föreningen CGRs bokföringsnämnd har aktivt påverkat ny redovisningspraxis bl.a. genom att utarbeta en modell för aktiebolags bokslut baserad på den nya aktiebolagslagen.

På Island finns sedan 1991 ett slags redovisningsråd som ska främja god redovisningssed. Rådet har nu lämnat en första rapport som omfattar grunderna för bokslut. Denna ”Regel nr 1” gäller alla som faller under bokföringslagen.

Den danska Erhvervs- og Selskabsstyrelsen håller på att inrätta ett redovisningsråd med 14 medlemmar. FSR ska vara med.

Den finska Föreningen CGR har antagit en rekommendation kallad ”Revisorns redogörelse över gäldenärens ekonomiska ställning”. Den bygger på en ny lag om företagsrekonstruktion.

Den finska föreningens rekommendation om arvodesdebitering har kompletterats med en rekommendation om offertgivning.

”Offentlighetens förtroenderepresentant”

Vissa ändringar har skett i den danska revisorslagstiftningen. Bl.a. fastslås att revisorn är ”offentlighetens tillitsrepræsentant”. Vad det innebär ska utredas närmare.

Det har också bestämts att auktoriserade revisorer inte får ta anställning på revisionsbyråer som omfattas av lagen om godkända revisorer. I princip har det också blivit förbjudet för andra än auktoriserade revisorer att äga aktier eller andelar i revisionsbolag. Vissa undantag finns.

Vidare får en revisionsbyrå inte under tre år i rad ha mer än 20 procent av sin omsättning från samma klient. Reglerna för arvodesberäkning har stramats upp. Och större danska aktiebolag måste i sina årsredovisningar uppge revisionsarvodet och även ange den del av arvodet som gäller andra tjänster än revision.

Den finska föreningen arbetar med en rekommendation om att skriva utförligare revisionsberättelser. Kanske skriver man in en möjlighet att i revisionsberättelsen berätta om ansvarsfördelningen mellan företagsledningen och revisorn.

Etikreglerna upphävda

Danska FSR har ändrat sina stadgar och upphävt sina regler för god revisorssed! Dessa regler innehöll främst en rad kollegiala bestämmelser som blivit omoderna. Föreningen har också lagt ner sitt s.k. revisorsråd samt kommittén för god revisorssed.

Det här betyder dock inte att FSR slutat prioritera etiska frågor. I nya stadgar har bestämts att en etikkomitté tillsätts för att löpande ta upp etiska frågor. Dessutom ska de delar av FSRs regler för god revisorssed som är av mera yrkesmässig karaktär inarbetas i kommande revisionsrekommendationer.

Föreningen CGR har inrättat en etisk nämnd och avskaffat det tidigare regelutskottet. Etiska nämnden ska övervaka att god revisorssed följs. Nämnden behandlar också disciplinära ärenden. Påföljder är anmärkning, varning och uteslutning. En medlem av nämnden ska vara en utomstående rättslärd person.

Böcker och tidningar

Danska FSR har under det senaste året gett ut närmare tiotalet olika böcker. Tidningen Revision & Regnskabsvæsen trycks i 7.000 exemplar varav 3.200 går till externa prenumeranter. Klienttidningen RevisorPosten går ut i 70.000 ex och SR-Skatt trycks i 4.300 ex.

CGR har inrättat en publikationskommitté som samordnar föreningens publikationsverksamhet och ska utveckla denna till en lönande verksamhet för Föreningen CGRs service Ab. Tidningen Tilintarkastus-Revision har fått en heltidsanställd chefredaktör. Upplagan var förra året 4.660 exemplar. Förutom bokproduktion har man inlett ett samarbete med ett bokförlag om att ge ut en serie högklassiga böcker om ekonomiförvaltning. Man säljer f.n. fyra egna böcker men även publikationer från FAR och FEE.

I FAR har de kommersiella aktiviteterna – utom tidningen Balans och utbildningen inom Institutet för Revisorsutbildning, IREV – överförts till ett särskilt bolag, FAR Förlag AB. En särskild grupp har undersökt vilket behov av riskkapital som följer av att FAR är ekonomiskt starkt beroende av de kommersiella aktiviteterna. Gruppen har kommit fram till att de större FAR-byråerna inte vill skjuta till något nytt ”riskkapital”. Överskott i den kommersiella verksamheten kan dock i skälig utsträckning ackumuleras till en kapitalbuffert.

FARs tidning Balans hade 1993 en TS-kontrollerad upplaga på 13.800 exemplar.

Den tidigare klienttidningen Revisorn Informerar gavs ut tillsammans med SRS i 110.000 exemplar fram till årsskiftet 1993/94. Sedan bolagsavtalet mellan FAR och SRS upphört ger organisationerna ut egna klienttidningar. FARs tidning heter Nytt från Revisorn. Upplagans storlek publiceras f.n. inte på grund av konkurrensläget.

FAR har under det senaste året gett ute ett tiotal nya böcker samt två CD-skivor: FAR CD med bl.a. samlingsvolymen och FARs Engelska Ordbok på PC med Word Finder.

Isländska FLEs tidning Álit som utkommer två gånger om året går till föreningens alla medlemmar och till cirka 500 externa prenumeranter. Dessutom kommer medlemsbladet FLE-fréttir sex gånger om året med diverse praktisk information till medlemmarna.

Med FARs samlingsvolym som förebild ger föreningen i höst ut Handbok endursko`denda (Handbok för revisorer). Materialet har tidigare bara funnits på lösbladssystem.

Norska NSRFs tidning Revisjon og Regnskap kommer ut med åtta nummer om året i en upplaga på 7.914 ex. Föreningen har också gett ut ett tiotal böcker under det senaste året.

Utbildning

Föreningen CGRs utbildningsbolag har slagits samman med servicebolaget.

Utbildning för utomstående har en väsentlig ekonomisk betydelse för föreningen. Föreningens eget utbildningsutbud kompletteras nu också med ett samarbete med Kurscentral SEFEK, som ägs av Finlands Ekonom-Stiftelse och Marknadsförings-Institutet. Samarbete med Juristföreningens Utbildningscentra har under våren också prövats med stor framgång.

Under det senaste kursåret hade föreningen cirka 1.600 kursdagar.

FLE på Island har gjort en del insatser för vidareutbildning och anordnat ett flertal seminarier. Ungefär hälften av föreningens medlemmar deltog i varje seminarium. Ett av seminarierna handlade om att avskaffa revisionen i små bolag.

FLEs vidareutbildningskommitté ordnar nu i höst också en rad kurser i samarbete med Islands universitet, som har en särskild vidareutbildningsinstitution.

I Norge fortsätter vidareutbildningen ungefär som förra året med olika kurser. Ett antal konferenser har också ordnats. Årets skattedagar genomförs i samarbete med Siviløkonomföreningen och Advokatsamfundet, inte med den tidigare samarbetspartnern Norges Registrerte (”godkända”) Revisorers Forening.

I Danmark har Kursusselskabet for Statsautoriserede Revisorer (till 3/4 ägt av FSR och 1/4 av FYR, Foreningen af Yngre Revisorer) genomfört sin första kurssäsong. I den utbildning som riktar sig till dem som går på treårig praktik på revisionsbyrå deltog 1.395 personer. Den särskilda utbildningen av nyanställda lockade 415 deltagare, seniorutbildningen 274 och vidareutbildningen 3.116.

FARs utbildningsbolag IREV (där SRS äger 25 procent) har haft betydande ekonomiska problem samt problem med ledningen av företaget. Den tidigare VDn har avlägsnats från sin befattning och ersatts med en ny. Tack vare insatser från IREVs presidium samt sparsamhet och bra marknadsföring från IREVs personal kunde bolaget dock få ett visst överskott för 1993/94. Deltagarantalet på kurserna har fortsatt att vara lågt på grund av konjunkturen.

Frukost och lunch

Som en ny verksamhet i den finska Föreningen CGR har man börjat ordna CGR-frukostar för medlemmarna. Där har man behandlat ämnen som koncernbokslut, revisionslagen, equity accounting, revisionsberättelse i krisföretag och going concern.

FLE på Island håller lunchmöte en gång i månaden.

Revisorsstatistik

I Danmark fanns i våras sammanlagt 2.714 auktoriserade revisorer. 93 procent var med i FSR. Av medlemmarna hade dock 544 s.k. deponeret beskikkelse och var alltså inte verksamma som auktoriserade revisorer i egentlig mening. Av dem som inte är med i FSR har flertalet deponeret beskikkelse.

I Finland fanns den 1 juni 516 CGR-revisorer. 502, dvs. 97 procent var med i föreningen. Var fjärde medlem är svenskspråkig. Två tredjedelar av medlemmarna finns inom Helsingforsområdet. 55 procent arbetar på de sex största revisionsbyråerna. Rent allmänt konstateras att de finska byråerna har börjat rekrytera ny personal igen.

En gång auktoriserad, alltid auktoriserad. Så är det på Island. Sedan 1929 har 264 revisorer auktoriserats. 29 har avgått med döden. Kvar finns sålunda 235. Av dem är 214 (91 procent) medlemmar i FLE och 190 av dessa är verksamma i revisorsyrket på Island. Av dem som inte är med i föreningen är bara tolv praktiskt verksamma som revisorer.

I Norge finns 1.592 auktoriserade revisorer varav 16 procent är kvinnor. 88 procent av revisorerna är med NSRF. Tio procent av medlemmarna redovisas som passiva. Av NSRFs medlemmar arbetar 43 procent på de sju största byråerna.

FAR hade i somras 1.985 ledamöter, vilket innebär att 90 procent Sveriges auktoriserade revisorer är medlemmar. Antalet anställda i branschen har sjunkit kraftigt men flera av FAR-byråerna har börjat nyrekrytera.

Några av föreningarna uppger i rapporterna hur många anställda som finns på kansliet. Kontorschef Bryndís Helgadóttir är alldeles ensam på FLE i Reykjavik. Hon träffas bara på förmiddagen.

Inge Wennberg