IAPC – en internationell vägvisare

Revisionsutvecklingen i världen påverkar oss

Medlemsorganisationerna i IFAC samverkar bl.a. genom att ta fram revisionsrekommendationer, ISA (International Standards on Auditing). Ansvaret för dessa rekommendationer ligger hos IAPC (International Auditing Practices Committee), som är IFACs revisionskommitté. Vid IAPCs junisammanträde, som för övrigt var förlagt till Stockholm, fastställdes 31 omarbetade revisionsrekommendationer i det s.k. kodifieringsprojektet. Omarbetningen, som har pågått under 2 år, har innefattat ett omfattande redigerings- och struktureringsarbete med syfte bl.a. att lyfta fram grundläggande principer och väsentliga metoder. Dessa principer och metoder redovisas i rekommendationerna i fetstil. I avsnitten med fetstil används dessutom alltid ordet should medan ordet would, som inte är lika starkt från revisionskravsynpunkt, kan förekomma i övriga avsnitt. Utöver kodifieringsarbetet driver IAPC parallellt ett antal övriga projekt. Några av dessa kommenteras nedan. FAR har hittills haft som målsättning att i allt väsentligt följa ISA. Frågan är nu om FAR även fortsättningsvis kommer att ha samma målsättning? I så fall får FARs revisionskommitté mycket att göra framöver.

ISA skiljer sig från FARs rekommendationer bl.a. genom att de dels innehåller mer detaljer, dels täcker in revisionsprocessen i ett antal separata rekommendationer i stället för att använda en sammanhållen rekommendation. Oavsett formen torde dock fokuseringen på grundläggande principer och väsentliga metoder i ISA medföra ett omfattande avstämningsarbete för FARs revisionskommitté. Från pedagogisk synpunkt är också användandet av fetstil att rekommendera även i Sverige. Av de kodifierade ISA är det nog den om revisionsberättelsen som blivit föremål för de mest genomgripande förändringarna. Det ska bli intressant att se om FAR är beredd att överge den sedan länge använda korta standardiserade revisionsberättelsen för att i stället låta revisionsberättelsen bidra till att minska förväntningsgapet bl.a. genom att poängtera styrelsens ansvar för årsredovisningen, revisorns ansvar samt genom att ange de förutsättningar som revisorns slutsatser bygger på. En annan viktig frågeställning för FAR blir huruvida s.k. red flag i revisionsberättelsen ska användas i de fall osäkerhet föreligger om bolagets fortlevnadsmöjligheter.

Going Concern-projektet

Detta projekt är ett av de pågående projekten inom IAPC. Syftet med projektet är att ge vägledning i situationer där fortlevnadsmöjligheten kan ifrågasättas.

En knäckfråga i detta sammanhang är hur långtgående revisorns ansvar är när det gäller att upptäcka eventuella fortlevnadsproblem. Är det tillräckligt att konstatera de uppenbara fallen eller har revisorn en mer långtgående undersökningsplikt? I den ISA om going concern, som idag gäller, torde undersökningsplikten vara mer långtgående. Om detta krav ska kvarstå, uppkommer frågan om undersökningsplikten gäller endast i de fall en riskanalys indikerar fortlevnadsproblem eller om den ska gälla i samtliga fall.

En annan frågeställning, som IAPC överväger, är hur långt in i ett företags framtid som going concern-prövningar ska göras. I den nuvarande rekommendationen konstateras att det i normalfallet handlar om ett år från det reviderade räkenskapsårets utgång.

Detta kan kritiseras speciellt i situationer med sent avgivna revisionsberättelser. Värdet av revisorns prövning av fortlevnadsmöjligheten blir naturligtvis begränsat om revisionsberättelsen för t.ex. 1993 avges i november 1994 och prövningen bara omfattar resten av 1994.

Projektet-Revisorns ansvar för jämförelsesiffror

Ett utkast till rekommendation om revisorns ansvar för jämförelsesiffror skickades på remiss till IFACs medlemsorganisationer innan kodifieringsprojektet påbörjades. Arbetet med att anpassa detta utkast till det nya formatet med fetstil etc. har pågått och ett nytt utkast kommer inom kort att bli föremål för en ny remissrunda.

Även om problematiken med jämförelsesiffror kanske inte är lika stor i Sverige som på andra håll kan det kanske vara av intresse att notera några av de frågeställningar som en rekommendation därom kan komma att behandla.

Hur gör revisorn om revisionsberättelsen var oren för det år jämförelsesiffrorna avser? Man kan här tänka sig både en situation där anmärkningen föregående år också medför en anmärkning i det innevarande årets revisionsberättelse och fall där anmärkningar inte påverkar revisionsberättelsen för innevarande år.

En annan frågeställning, som kommer att behandlas i rekommendationen, är vilket ansvar en nytillträdd revisor har för jämförelsesiffrorna både i det fall bolaget reviderats tidigare år av annan revisor och fallet där någon revision över huvud taget ej utförts tidigare.

Miljörevisions-projektet

Även om tiden ännu inte är mogen för en ISA om miljörevision pågår ett arbete inom IAPC med att ta fram en skrift som behandlar ämnet. Redan nu kan det konstateras att det ökande miljömedvetandet och en allt hårdare miljölagstiftning redan i dag påverkar (borde påverka) vårt revisionsarbete. Brott mot miljölagar kan medföra betydande konsekvenser för ett bolags resultat och ställning. Revisorns uttalande om resultat- och balansräkningar kan anses implicit innebära ett ställningstagande till väsentliga miljöfrågor. Vidare förekommer det redan i dag beskrivningar i årsredovisningar om hur bolag tacklat miljöproblematiken. Vårt revisionsansvar borde även omfatta en rimlighetsbedömning av dessa beskrivningar.

Härutöver finns det på många håll önskemål om att revisionsbyråerna även ska åta sig uppdrag att granska efterlevnad av miljölagarna. Tanken är att den erfarenhet revisorer har av att kontrollera att rutiner fungerar, ska kunna utnyttjas även för granskning av företagens system för miljökontroll. Detta i kombination med tekniker som svarar för mätningar kan ge värdefulla bidrag till miljöarbetet.

Projektet – Tjänster utöver revision

IAPC har sedan länge haft riktlinjer för bl.a. rapportering i samband med tjänster, som innehåller andra kontrollinslag än revision, t.ex. översiktlig granskning/(review) och särskilda granskningsuppdrag (agreed upon procedures). För närvarande pågår en översyn av dessa riktlinjer. Denna översyn omfattar bl.a. särskilda uppdrag att granska den interna kontrollen och revisorns rapportering härav. Även kompletteringar som avser översiktlig granskning av delårsrapporter kan bli aktuella.

I Sverige har vi som bekant två förslag till rekommendationer, som bygger på reviewkonceptet (granskning av kontrollbalansräkning och översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter). Däremot har vi ingen rekommendation som behandlar de allt vanligare due diligence-uppdragen. Med tanke på det ansvar en felaktigt utförd due diligence kan medföra är det önskvärt att FAR tar fram en rekommendation som täcker dylika uppdrag.

Ovanstående har förhoppningsvis förmedlat intrycket av att även revisorer verkar i en dynamisk värld. Mycket är på gång på det internationella planet och ska vi i Sverige utan alltför stora dröjsmål kunna följa med i denna utveckling måste vi sätta igång projekt redan innan IAPC utfärdat definitiva rekommendationer.

Jag har i denna artikel endast kortfattat berört de rekommendationer, som är resultatet av IAPCs kodifieringsarbete. Det är i stort sett omöjligt att i en Balansartikel göra dessa rekommendationer rättvisa. Jag rekommenderar i stället intresserade att själva läsa dessa ISA, men högst en i taget.

Auktor revisor Bo Ribers som är verksam vid KPMG Bohlins. Han medverkade senast i Balans nr 6–7/94.

(Se även Bo Hjalmarsson, En ansiktslyftning för internationell revision, längre fram i detta nummer av Balans.)