Om kassaflöden, nettoskulder och andra svåra begrepp i årsredovisningen samtalade Hans Edenhammar, Veckans Affärer, och Bo Eriksson, ekonomiansvarig på STORA, vid FINFORUM i december.
– Många företag inkluderar de finansiella tillgångarna i sitt rörelsekapital, sa Hans Edenhammar. Då menar de alltså med sysselsatt kapital totala tillgångar minus räntefria skulder – och då har man rörelseresultatet plus finansiella intäkter att relatera det till. Men STORA har valt en modell med en definition av sysselsatt kapital som exkluderar finansiella tillgångar.
Teknisk förenkling
– Man kan säga att detta är en teknisk förenkling, svarade Bo Eriksson. Det blir mycket enklare att beräkna avkastningen då. Det är alltid rörelseresultatet som gäller och som är lätt att förstå. Dessutom tycker vi speciellt i STORA att kassabehållningen – finansiella tillgångar – kan ändras rätt så mycket av helt andra orsaker än de operativa. Det skulle finnas en risk för slagsida i det sysselsatta kapitalet över tiden som inte medför en rättvis bedömning.
– Och ni betraktar naturligtvis pensionsskulden som räntebärande, sa Hans Edenhammar.
– Ja, och motivet är att den går att lösa in. Det är ett finansiellt beslut att ta huruvida man vill ha kvar den räntebärande biten, svarade Bo Eriksson.
– Men ni har inte betraktat latent skatt som räntefri rörelseskuld, konstaterade Hans Edenhammar.
– Nej, och det kan ju alltid diskuteras. I vårt fall härrör sig faktiskt större delen av de obeskattade reserverna från överavskrivningar. Därför skulle det kanske vara räntefritt. Men å andra sidan så, med tanke på operativ uppföljning, så bestämmer ju inte de operativa enheterna någonting om hur skatteplaneringen går till. Därför är detta inget operativt begrepp som är nedbrytbart i koncernen. Därför har vi valt den här metoden. Och om man drar bort den latenta skatten så tycker jag att det blir ett felaktigt rörelsemått där det sysselsatta kapitalet inte är belastat med den avskrivning som man gjort i obeskattade reserver.
Olika avkastningskrav
– Har ni samma avkastningskrav på alla investeringar oavsett om de kan ge upphov till latent skatt eller ej? undrade Hans Edenhammar.
– Det är ett problem detta med rimliga avkastningskrav på en maskininvestering som ger upphov till latenta skatter jämfört med andra investeringar som kanske inte gör det. Vid en investering i utlandet får man inte samma skattesituation. Avkastningskraven är anpassade till olika länder. Man kan inte ha samma avkastningskrav i varje land. Att få förståelse för det är ett problem när man redovisar i svenska kronor.
– Vad har ni för problem med att identifiera räntebärande tillgångar som ska dras bort från räntebärande skulder? frågade Hans Edenhammar. Finns det utöver intressebolag och aktier några andra poster med definitionsproblem?
– Jo, men det gäller att vara konsekvent, sa Bo Eriksson. Man måste varje gång man får en ny post i balansräkningen bestämma var den ska höra hemma. Man får avväga om posten är operativ eller inte.
Nyckeltal
– Vad beräknar ni för nyckeltal baserade på det sysselsatta kapitalet? frågade Hans Edenhammar.
– Det är avkastning på sysselsatt kapital och det är omsättningshastighet.
– Man kan jämföra finansnettot med nettoskulden. Använder ni det nyckeltalet?
– Räntenettot ställer vi i förhållande till den räntebärande nettoskulden, sa Bo Eriksson. En reavinst på aktier, som utgör en kapitalplaceringsskuld, hamnar i finansnettot. Den hör egentligen inte till räntenettot. Vi har en operativ finansrörelse i vår internbanksverksamhet som tjänar mycket pengar.
Och de pengarna tjänar vi varken utifrån sysselsatt kapital eller vår skuld- eller tillgångssida.
– I finansrörelsen har ni gjort väldigt bra resultat. Beror det på reavinster? frågade Hans Edenhammar.
– Om man ser på alla bankrörelser så har de tjänat mycket pengar. Det är svårt att undvika om man gör någorlunda rätt. Det är exceptionellt och inget som man ska vänta sig att det fortsätter. Snart kommer resultatnivån att återgå till det normala.
– I finansieringsanalysen har ni tagit det fräscha greppet att knyta den till nettoskulden.
– Det centrala begreppet i vår finansieringsanalys är förändringen i nettolåneskulden, sa Bo Eriksson. Varför ser vi det så? Ja, det viktiga är att i vår finansieringsanalys visas vad vi har frigjort respektive belastat underlaget för framtida finansnetto.
– Man ser också att finansieringsanalysen är uppdelad i flera kolumner, sa Hans Edenhammar.
– Ja, det beror på vad som händer under året, sa Bo Eriksson. Om det blir så att ett affärsområde försvinner ur koncernen så blir det kanske en kolumn för det också. Meningen är att särredovisa den löpande operationen för sig så att man ska kunna följa den för sig och viktiga större händelser för sig. Sedan har vi också på grund av valutaosäkerhet redovisat omräkningsdifferenser för sig. Det är alltså omräkningsdifferenser på utländska dotterbolags ingående balansräkningar. Det får till följd att det de facto finns vissa valutaeffekter även i den operativa rörelsen. Typexempel är ökade kundreskontror i svenska enheter. Att sitta och detaljräkna dem är ofta ogörligt. Det blir ändå bara en liten gissningslek i slutändan.
– I finansieringsanalysen har ni med begreppet Cash Flow on Operations eller rörelsens kassaflöde som ni då använder på rörelsegrensnivå.
– Ja, sa Bo Eriksson, vi säger att egentligen är begreppet kassaflöde från rörelsen det enda som är nedbrytbart och påläggbart operativt. Då ser man vilka affärsområden som är kassagenererande på olika nivåer.
Bengt Holmquist och Inge Wennberg