Redovisningsrådet har övervägt men beslutat ”avstå från att uttrycka sin oro över den uppenbara brist på kvalitet i det skattemässiga lagstiftningsarbetet som återspeglas i livslängden på nya regler och frekvensen av lagändringar”.
Det som Redovisningsrådet tycker men inte säger blev i alla fall sagt.
Det var rådets ordförande professor Sven-Erik Johansson som tog bladet från munnen när han på FINFORUM talade om aktuella redovisningsfrågor.
Skandal
Han fortsatte:
– Min personliga uppfattning är att det närmast är en skandal att det nyligen kompletterade surv-systemet införs och får en livslängd av ett par år – och tillika systemets svagheter kan förutses. De samhällsekonomiska kostnaderna för lagändringar är betydande. Tänk bara på all utbildning, omskolning, behovet av nya läroböcker och så vidare.
– Visserligen har det här gynnsamma effekter på sysselsättningen via behovet av skatteexperter.
– Men från informationsgivningssynpunkt har det varit utomordentligt jobbigt för våra internationellt verksamma koncerner att för sina utländska intressenter förklara systemen lagerreserv, investeringsfond och dylikt. Och när de äntligen efter många år förstår detta är det dags för att få ny information och sätta sig in i surv-systemet för att snart därefter konfronteras periodiseringsfonder.
– Därtill kommer att alla övergångsregler om uppskovsbelopp, upplösningar av surv-avsättningar och dess konsekvenser för framtida skattebelastning inte kan förstås utan information om såväl avskaffade regler om lagerreserver, nu gällande regler om surv-system, övergångsregler och regler om framtida periodiseringsfonder.
– Jag har full förståelse för den utländska investerare som avstår från placeringar i svenska aktier på grund av oförmåga att göra prognoser om företagets skattekostnader. Aktörerna i svensk lagstiftningsprocess har knappast visat någon tillstymmelse till förståelse för denna typ av informationsproblematik.
– Det är skönt att få utlopp för känslor beträffande kvaliteten på svensk lagstiftning inom företagsbeskattning, sa Sven-Erik Johansson.
Han berättade dock inte bara om vad rådet tyckt men inte yttrat sig om:
– I vårt remissvar till förslaget om företagsbeskattning förordade rådet att föreslagna avsättningar till periodiseringsfonder enbart upptas som avdrag i deklarationen. Denna synpunkt torde icke komma att beaktas i den slutliga propositionen och det är knappast ägnat att förvåna. Redovisningsmässiga hänsyn tycks vara ganska främmande i den process där nya skattelagar föds och behandlas.
Jordbävning godkänns
Sven-Erik Johansson informerade om Redovisningsrådets nya rekommendation om extraordinära poster. Den innebär egentligen ett förbud mot eo-poster och har således en något missvisande titel.
International Accounting Standards Committee, IASC, som är redovisningsrådets riktmärke och ledstjärna har mycket stränga linjer för eo-poster. Som kriterier för redovisning av eo-poster har IASC jordbävningar, expropriation och andra ytterst sällsynta händelser.
– Det var inte från början självklart att vi skulle välja samma stränga linje som IASC, sa Sven-Erik Johansson. I ett första skede av våra diskussioner och överväganden var många av oss tveksamma till en linje som kanske skulle vara en alltför stor chock för svenska företag.
Rådet enades dock om att inte göra avsteg från sin policy: att i första hand följa IASC. Och i remisshanteringen har uppslutningen kring den hårda linjen varit överraskande stor.
Sven-Erik Johanssons budskap till alla icke jordbävningsbetingade företag är därför: kostnader och intäkter ska redovisas som rörelseposter eller finansiella poster.
Man tillåter dock att vissa jämförelseställande poster kan redovisas på särskilda rader.
Nya IASC-rekommendationer
Auktor revisor Sigvard Heurlin, Öhrlings Reveko, som är ledamot av Redovisningsrådet berättade om de internationella rekommendationer som fastställdes i definitiv form vid IASCs styrelsesammanträde i november och gäller från den 1 januari 1995. Rekommendationerna har funnits som utkast i flera år. Slutbehandlingen innebar i stort sett enbart redaktionella justeringar. Därför ägnade sig Sigvard Heurlin mer åt att tala om hur de nya internationella reglerna ser ut i jämförelse med det svenska Redovisningsrådets rekommendationer.
International Accounting Standard nr 8 (IAS 8) består av flera led. Det första ledet, Netprofit or Loss for the Period, kan anses svara mot Redovisningsrådets nya rekommendation om extraordinära poster och upplysningar för jämförandeändamål.
Det sista ledet, Changes in Accounting Policies, motsvaras också av en färsk rekommendation om byte av redovisningsprinciper.
Mellanledet, Fundamental Errors, finns dock inte med.
– Det beror väsentligen på att, som vi uppfattar det, diskussionen i IASC handlar mer om resultatet av en politisk process och kompromiss än om resultatet av en analys som leder fram till att man förstår vad en Fundamental Error är.
IAS 9, Accounting for Research and Development Activities, motsvaras inte av någon rekommendation från Redovisningsrådet. Men det finns en rekommendation från Bokföringsnämnden. Den ligger ganska nära tankegångarna i IAS 9.
Byggkontrakt
IAS 11, Construction Contracts, har rådet börjat arbeta med. Man har en projektgrupp och det finns utredningsmaterial. Man har fört en del intressanta debatter med Byggentreprenörerna. Fortsättning följer.
Motsvarigheten till IAS 16, Accounting for Property, Plant and Equipment, finns i ganska långt framskridet stadium hos Redovisningsrådet. En rekommendation beräknas komma på våren 1995.
IAS 18 handlar om Revenue Recognition (vinstavräkning).
– Vi har ingen motsvarighet, sa Sigvard Heurlin. Det borde vi kanske ha.
Rådet håller på och arbetar med pensionsskulder och pensionskostnadsredovisning. Detta svarar inte exakt mot IAS 19, Accounting for Retirement Benefits in the Financial Statements of Employers. Men arbetet behandlar ändå själva problemområdet.
Rådet borde kanske också ha en motsvarighet till IAS 22, Accounting for Effects in Changes in Foreign Exchange Rates.
Ligger hyggligt till
IAS 22, Accounting for Business Combinations (fusioner), finns redan i redovisningsrådstappning.
IAS 23, Capitalisation of Borrowing Costs, motsvaras inte av någon rekommendation från Redovisningsrådet. Men vägledande tankegångar i IAS 23 går igen i rådets varulagerrekommendation och används också i rekommendationen om anläggningstillgångar.
Bengt Holmquist och Inge Wennberg