Frågan om i vilken utsträckning en extra bolagsstämma kan besluta om vinstutdelning är svårbedömd, skriver Urban Engerstedt. Han redovisar också ett par alternativ till föreslagna ändringar i aktiebolagslagen på denna punkt.
En svårbedömd fråga är huruvida det är tillåtet för extra bolagsstämma att besluta om vinstutdelning. Svaret på den frågan är inte desto mindre av stor betydelse eftersom sådana beslut ofta förekommer i praktiken och då måste bli föremål för revisorns bedömning.
Vinstutdelningens storlek behandlas i 12 kap 2 § ABL. Där stadgas att vinstutdelning inte får överstiga bolagets fria egna kapital enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret, med avdrag för förlust, tvångsavsättning till reservfond och medel som enligt bolagsordningen skall användas för ett annat ändamål än utdelning. En extra bolagsstämma kan därför inte besluta om vinstutdelning under den del av (det nya) räkenskapsåret som föregår den ordinarie bolagsstämman. Under denna tid finns det inte någon fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret, varför det således saknas för utdelning disponibla vinstmedel. Inte heller under det löpande räkenskapsåret kan extra bolagsstämma besluta om vinstutdelning som hänför sig till den balansräkning som, eventuellt, kommer att fastställas vid nästkommande ordinarie bolagsstämma. Vad nu sagts torde omfattas av den allmänna meningen.
Den fråga som då återstår att försöka besvara – och där meningarna kan tänkas gå isär – är huruvida extra bolagsstämma under löpande räkenskapsår kan besluta om utdelning som hänför sig till den fastställda balansräkningen avseende föregående räkenskapsår. Denna fråga har i den juridiska doktrinen behandlats av bl.a. juris doktorn Svante Johansson i avhandlingen Bolagsstämma, 1990, och av advokaten Stefan Lindskog i Juridisk Tidskrift nr 1/1992–93. Frågan har också berörts av Posselius m.fl. i Skyddet för aktiebolagets egna kapital, 2:a uppl, 1990.
Den rättsliga bakgrunden
I propositionen med förslag till 1975 års aktiebolagslag uttalas att vinstutdelning endast kan beslutas av ordinarie bolagsstämma (jfr prop. 1975:103 s. 478). Några skäl för att extra stämma skulle vara förhindrad att besluta om vinstutdelning anges dock inte. De ändamålsskäl som ansetts tala för ett förbud för extra stämma att besluta om vinstutdelning får sökas i förarbetena till 1944 års aktiebolagslag. Lagberedningen anför där (jfr SOU 1941:9 s. 514) att det ”synes tydligt” att vinstutdelningsfrågan bör behandlas i samband med att balansräkningen fastställs och fortsätter:
”För såväl aktieägare som andra av bolagets ekonomiska ställning intresserade personer skulle en längre tids ovisshet om i vilken utsträckning bolaget vill begagna sin rätt att utdela vinsten vara oläglig. En avsevärt senare behandling av själva vinstutdelningsfrågan skulle ock nödvändiggöra särskilda bestämmelser om yttranden från styrelsen och verkställande direktör samt från revisorerna om inträffade förändringar i bolagets ställning under tiden efter balansräkningens fastställande. Beredningen har därför ansett uttrycklig bestämmelse böra uppta gas därom, att på ordinarie stämma beslut skall fattas i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.”
I 12 kap 3 § första stycket första meningen ABL föreskrivs att beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. I andra stycket av förevarande paragraf ges en minoritet av en viss storlek rätt att begära viss vinstutdelning. Minoritetens yrkande skall framställas på ordinarie bolagsstämma. När lagstiftaren använder olika termer i samma paragraf borde olika företeelser avses. Termen ”bolagsstämma” i första stycket första meningen borde därför avse såväl ordinarie som extra bolagsstämma och frågan därmed vara löst. Extra bolagsstämma skulle således vara behörig att fatta beslut om vinstutdelning. Troligen är dock inte saken så enkel. (Jfr departementschefens uttalande i prop. 1975:103 s. 478). Stadgandet synes i stället endast syfta till att klargöra kompetensfördelningen mellan bolagsorganen (bolagsstämman och styrelsen) när det gäller frågan om vinstutdelning (jfr Johansson a a s. 171).
Frågan om extra bolagsstämmas kompetens när det gäller vinstutdelning har behandlats i rättspraxis vid endast ett tillfälle.
I NJAS 122 hade en extra bolagsstämma beslutat att dela ut vinst. Besluten klandrades av två minoritetsaktieägare. HD upphävde besluten med motiveringen att de ”måste anses innefatta vinstutdelning av bolagets vinstmedel åt aktieägare i annan ordning än med lag och bolagsordningens bestämmelser därutinnan är förenligt.”
Slutsatser rörande gällande rätt i dagsläget
Det ovan refererade HD-fallet är gammalt och torde inte ensamt kunde läggas till grund för ett avgörande av frågan om extra bolagsstämma kan besluta om vinstutdelning. Till saken hör också att vinstutdelningsbesluten i fråga inte hade fattats med samtycke av samtliga aktieägare. Sammantaget med övriga källor och överväganden kan dock den slutsatsen dras att de formella förutsättningarna för beslut om vinstutdelning inte är uppfyllda om detta fattats av en extra bolagsstämma.
Vad nu sagts får emellertid inte leda till slutsatsen att en extra bolagsstämma aldrig skulle kunna fatta ett beslut om vinstutdelning med giltig verkan. För prövningen av denna fråga är distinktionen mellan borgenärsskyddsreglerna och minoritetsskyddsreglerna av stor betydelse. Skillnaden ligger däri att de senare kan sättas åsido om samtliga aktieägare är överens därom medan så ej är fallet vad beträffar de förra. Av ABL framgår emellertid som regel inte när en bestämmelse är av det ena eller andra slaget. Detta är i stället något som måste bestämmas med utgångspunkt i bestämmelsens skyddssyfte. Såvitt gäller bestämmelserna i 12 kap ABL kan som en allmän princip framhållas, att de regler som tar sikte på formerna för utdelning endast är minoritetsskyddsregler medan de regler som syftar till att bevara bolagets bundna kapital är borgenärsskyddsregler (jfr Lindskog a a s. 84).
När det gäller borgenärsskyddsreglerna skall vikt fästas främst vid det materiella skyddssyftet. Så länge inte bolagsorganen har åsidosatt det borgenärsskyddsintresse som berörd bestämmelse syftar till att värna om, saknar det därför betydelse att de i lagen föreskrivna formerna inte iakttagits.
Beträffande beloppsspärren i 12 kap 2 § ABL skulle mot bakgrund av det anförda den kritiska frågan bli den, om den ifrågavarande dispositionen inkräktar på det kapitalsskyddssyfte som uppbär beloppsspärren. Om så ej är fallet, kan borgenärerna inte angripa transaktionen (jfr Lindskog a a s. 90). Slutsatsen blir alltså den, att så länge inga borgenärsintressen är hotade kan extra bolagsstämma, med samtliga aktieägares samtycke, besluta om vinst-utdelning (jfr Johansson, a a s. 173). Beslutet är visserligen formellt behäftat med fel, då det ej tillkommit i behörig ordning och kan därför klandras av aktieägarna inom tre månader (jfr 9 kap 17 § ABL) men i vart fall i enmans- och familjeföretag, där aktieägarna kan förutsättas stå eniga bakom ett dylikt beslut, får risken för sådan klandertalan sägas vara minimal (Posselius m.fl., a a s. 18). Det torde vidare förutsättas att bolagsstämmans beslut grundar sig på ett förslag från styrelsen och att kallelse till stämman skett i laga ordning. I sitt förslag till stämman bör styrelsen ta hänsyn till vad som inträffat i bolaget efter det att den senaste årsredovisningen avgivits samt göra en bedömning av bolagets framtida resultatutveckling.
Om däremot beslutet om vinstutdelning skulle kränka borgenärsskyddet, dvs. inkräkta på bolagets bundna egna kapital, är det ogiltigt. Enligt rättspraxis (jfr NJA 1951 s. 6) föreligger sådan ogiltighet oavsett om samtliga aktieägare samtyckt till beslutet och oavsett om bolaget har dolda reserver som vid en öppen redovisning skulle ha tillåtit den beslutade utdelningen (Posselius m.fl., a a s. 18).
Synpunkter de lege ferenda
Enligt Johansson (a a s. 174) torde det emellertid för extra bolagsstämmas beslut om vinstutdelning redan enligt grunderna för nuvarande ABL krävas att en delårsbalansräkning upprättas. En sådan balansräkning bör vidare enligt Johansson granskas av bolagets revisor och styrelsens utdelningsförslag skall grundas på balansräkningen. Härutöver bör också, enligt Johansson, genom ändring i ABL bolagen – i offentlighetens intresse – åläggas att vid extra stämmas beslut om vinstutdelning insända en fastställd delårsbalansräkning med uppgift om utdelningsbeslutet till PRV. Om nu nämnda åtgärder vidtas, kommer extra stämmas beslut om vinstutdelning att omgärdas med samma skyddsregler som ordinarie stämmas, varför extra bolagsstämma, enligt Johansson, borde tillåtas besluta om vinstutdelning.
Johanssons förslag om delårsbalansräkning skulle, om det genomfördes, medföra ett betydande merarbete för bolagen och för revisorerna. I praktiken skulle en sådan ordning innebära att bolagen skulle behöva upprätta ytterligare ett årsbokslut och revisorerna skulle bli tvungna att genomföra ytterligare en fullständig revision.
Ett alternativ till de av Johansson framförda synpunkterna på ändrad lagstiftning, vilket fyller samma syfte utan att vara lika långtgående, skulle vara att för extra bolagsstämmas rätt att besluta om utdelning uppställa samma krav som vid nedsättning av aktiekapital med återbetalning till aktieägarna. Enligt 6 kap 1 § ABL får sådan nedsättning inte avse större belopp än att full täckning finns för det egna bundna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav skall ske enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid (ordinarie) stämman, och annars på grundval av samma handlingar som skall ligga till grund för (extra) bolagstämmas beslut om nyemission, dvs.
1 avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2 en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande,
3 ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Urban Engerstedt är företagsjurist på Bohlins. Han medverkade senast i Balans nr 6–7/92.